A Swede in Beijing

Några av mina ej-svensk-språkliga bekanta har tyckt att min blogg verkar intressant, och kommit med förslaget att jag skulle skriva på Engelska i stället.

Att skriva på Engelska gör naturligtvis att man når en extremt mycket större läsarkrets, men det är mer komfortabelt att både skriva och läsa på sitt modersmål, så jag har skjutit frågan framför mig.

För några dagar sedan var jag lite sysslolös, och fattade då det strategiska beslutet att jag ska göra en parallell syster-blogg till denna, på Engelska. Den Svenska bloggen fortsätter oförändrad i sitt vanliga spår, men jag skriver även samma saker i en Engelsk variant parallellt. Dvs om du kan läsa Svenska, så tillför den Engelska bloggen inget nytt.

Jag har även påbörjat de gigantiska jobbet att översätta mina äldre inlägg till Engelska. Detta arbete kommer aldrig att bli färdigt, men jag ska göra några äldre översättningar då och då för att få den Engelska sidan lite mer komplett.

Sidan heter A Swede in Beijing

http://aswedeinbeijing.blogspot.com/

Min engelska "syster-blogg", där samma inlägg finns att hitta, fast på engelska.

Trafiköversikt

Det finns ganska mycket bra Kinesisk myndighetsinformation på nätet, och ofta även på Engelska. Beijing Traffic Management Bureau, 北京市公安局公安交通管理局, har en rolig sida på internet där man kan få en realtidsbild av trafiksituationen i Beijing. (finns även en förenklad Engelsk version)

Är man road av infrastruktur (eller bara vill checka om man ska ta taxi eller tunnelbana) så kan man ha nytta av denna sidan.

I bland kan man bli förbannad på taxichaufförerna för att de väljer lustiga vägar, men ofta har det sin förklaring i att de har ganska bra koll på trafiksituationen. De gånger man omdirigerar taxi-bilar så är det inte ovanligt att man hamnar i ett trafikkaos, och sedan får man en föreläsning av den irriterade chauffören som kan vara svår att argumentera mot.

Grön = Trafiken flyter

Gul = Trafiken går sakta

Röd = Trafiken blockerad

En typisk torsdags kväll. 2:a, 3:e och 4:e ringvägen går sakta eller är blockerade på många ställen. Vid den här tiden kan det vara trist om man ska åka taxi någon längre sträcka.

Vem betalar notan?

När Kineser går på restaurang så är det i princip alltid EN person som betalar. Den typiskt Svenska situationen när två par går på restaurang tillsammans, och sedan ber att få låna en miniräknare när notan kommer för att helt "rättvist" räkna ut vad var och en ska betala existerar in här borta. I stället ligger problematiken i VEM som ska betala.

Det är en ganska avancerad relationsbaserad mekanism som styr vem som ska ta notan. I bland är det inte helt solklart, och då kan det bokstavligen uppstå (vänskapligt) slagsmål. Om det är solklart, och trots detta någon annan betalar så är det ett grovt artighetsbrott. Dock är det som är solklart för Kineserna inte alltid solklart för oss utifrån. Om du tex är på affärsresa i Kina och blir utbjuden på middag, och tror dig vara artig genom att smyga ut och betala notan innan din Kinesiska värd har gjort det så har du begått ett riktigt grovt misstag. Du har verkligen förnedrat din värd och du kan faktiskt ha bränt din affärsrelation. Så allvarligt är det!

En historia från verkligheten:

En Västerländsk man träffade en Kinessik dam. Efter en tid bestämde de sig för att gifta sig. Lagom innan bröllopet var det dags för en middag med damens föräldrar på en restaurang. Mannen, som visserligen kunde en del om Kinesisk kultur, förstod inte att han borde betala notan, så efter ett tag så betalade brudens far. Detta resulterade i att brudens föräldrar blev helt förtvivlade och undrade vilken katastrofalt dålig man dotter hittat som inte ens kan betala restaurangnotan. Det var ingen lätt match att övertyga föräldrarna om att det var en kulturell missuppfattning.

Hur som helt så blev det bröllop. En tid efter bröllopet var det igen dags för restaurangbesök med svärföräldrarna. Nu var ju mannen vis av erfarenhet från sitt tidigare misstag, så han var duktig nog att stolt betala notan inför sina svärföräldrar. Det han inte förstått var att han nu var ingift och betraktad som något av en son i familjen, och i detta sammanhang är det "självklart" att fadern ska betala. Att han nu betalde notan framför svärfar var ännu ett katastrofalt misstag då han verkligen förnedrade svärfar som upplevde det hela som att "sonen" bedömde honom som o-kapabel att klara notan för sin familj.

Jag kan verkligen bekräfta att mina år med Kineser har innehållit några svåra situationer där jag trott mig gjort rätt, men sedan efteråt fått höra att man gjort något kulturellt misstag som man då inte i huvudtaget kunde förstå var fel. Det kräver ganska djupa kunskaper för att kunna föra sig "korrekt" i Kinesiskt sällskap. Det räcker inte att man lär sig "huvudreglerna" för det finns alltid något undantag i den aktuella situationen som kräver ett annat agerande.

Extrem Propaganda

Bland mina växelpengar hittade jag en sedel med skriven text på. Texten var ganska prydlig, och det såg absolut inte ut som en vanlig anteckning, utan möjligen som tryckt text. Dessvärre kunde jag inte tyda texten då den innehöll för många, för mig okända, tecken.

Jag visade sedeln för en Kines, som reagerade kraftigt, och ville ta sedeln ifrån mig. Jag fick inte veta ved texten betydde!

Mycket intressant naturligtvis, så jag frågade vidare bland de Kineser som står mig lite närmare, och de översatte texten till mig, men även de var märkbart påverkade av innehållet och gav mig minst sagt starka rekommendationer att inte sprida denna information vidare. Jag har nu även för säkerhets skull stegat mig genom texten med lexikon, så jag är ganska säker på betydelsen.

Texten innehåller mycket kraftig propaganda mot Kina, vilket man av naturliga skäl mycket sällan stöter på här. Framför allt inte som västerlänning. Nu är det så tråkigt för er läsare att jag lovat mina Kinesiska vänner att inte sprida denna text vidare, så jag kommer dessvärre inte att publicera någon översättning, eller ens den Kinesiska texten. Jag tror dessutom inte själv på innehållet, som enligt min bedömning rimligen inte kan vara sant.

(Som kuriosa kan jag nämna att Kina tillhör den grupp länder där det är olagligt att skriva på pengar.)

Propaganda-sedeln, med den speciella texten i högra delen som jag dessvärre/dessbättre har dolt med den röda färgen.

Bli smartare - Ät Grishjärna

Jag har tidigare hört Kineser på allvar påstå att man springer fortare om man äter kycklingfötter. Nu senast blev jag upplyst om att man blir smartare om man äter Grishjärna, och en Kinesisk bekant tyckte tydligen att jag var i behov av detta, så nu har jag även ätit denna "delikatess".

Kinesisk HotPot, 火锅, (huǒguō) är ungefär som det vi kallar Fondue, dvs att man själv tillagar sin mat i någon form av kryddad buljong, och det var så jag åt Grishjärnan. Efter att kokat ett tag i buljongen så blev den grå, och trillade lätt sönder.

Jag är dålig på att beskriva smaker, så min recension blir en katastrof:

"Köttets" konsistens är som ett extremt finkornigt pulver som pressats samman till en massa. En möjligen helt sjuk jämförelse är att jag tyckte att det på något vis påminde om gåslever, eller kanske tandkräm(!).

I alla fall jag har en psykologis barriär att ta mig förbi när jag ska smaka extrema saker - som hjärna, och min spontana smakupplevelse blir oftast att det smakar vidrigt, och så även för Grishjärna - men nästa gång lär bli betydligt lättare nu när det är avdramatiserat.

Det är inte så vanligt att hitta Grishjärna på menyerna i Beijing men då och då springer man på lite "offsiders" som detta. Gillar man prova extrema saker så är syd-Kina värre/bättre, med sitt maximum i Guangzhou, 广州.

Grishjärna, 猪脑, (zhūnǎo). En "delikatess" som gör dig smartare?

Hur hittar ni hit?

Det finns lite olika vägar att hitta till min blogg. En vanlig väg är från någon sökmotor, varav Google är totaldominerande. De sökord som oftast används för att hitta hit är:

#1 - krister i beijing

#2 - världens största byggnad

#3 - visum kina

#4 - köpa iphone i kina

#5 - två pass

#6 - världens största tv

#7 - kinesiskt bröllop

#8 - äta hund

#9 - kinesisk frukost

#10 - kinas högsta byggnad

En annan väg att hitta hit är genom länkar från andra bloggar och hemsidor. De sidorna som länkat vidare flest besökare till mig är:

#1 - Älskade Beijing

#2 - Kinabevakning

#3 - Reseforum

#4 - Motpol

#5 - Reseguiden

#6 - Alex i Kina

#7 - Bloglovin

#8 - Pellan

#9 - Travellife

#10 - Lite av Varje

All statistik gäller från maj 2009 tom januari 2010, och ändrar sig naturligtvis lite över tiden. Framför allt länklistan håller på att möbleras om.

Så här fördelar sig aktiviteterna på min blogg över dygnets timmar. Är det någon av er som börjar dagen kl 8 när ni kommer till kontoret med att titta in?

Inarbetad Ledighet

Nu en vecka in i det nya året så har många av de större och mer "ordnade" företagen återgått till arbete igen. Många började jobba i går enligt arbetspolicyn för vårfestivalen (nyårsfirandet), och jobbar även i dag. Den uppmärksamma konstaterar att det var lördag igår och söndag idag.

Nu är det vanligen så "roligt" i Kina att de "lediga" helgdagarna, ex nyår, 1:a maj och nationaldagen normalt arbetas in på helgen före eller efter. Inte nödvändigtvis alla dagarna men några stycken. Detta upprör säkert en och annan som läser, men vi ska inte tro att vi får våra lediga dagar i Sverige gratis. De är en del av den hela lönebilden, och en dyr lyx för stadsfinanserna.

Fortfarande är många mindre butiker och restauranger stängda, och de öppnar när ägaren behagar komma tillbaka från sin familj som finns i någon fjärran provins. Det var även en del ställen som inte stängde i huvudtaget, och en del stängda bara nyårsafton och nyårsdagen. Dvs stor variation, men det gick alltid att få tag på det livsnödvändiga, även om man ibland fick gå lite längre för att hitta ett öppet snabbköp.

En vecka efter nyårsafton är det fortfarande en hel del butiker som är igenbommade.

人太多 - ALLDELES för mycket folk

Temple of Earth, 地坛, är ett av de fyra templen för Jorden, 地, Månen, 月, Solen, 日, och Himmeln, 天. Dessa fyra tempel är placerade i de fyra vädersträcken från Beijing's centrum, (där Himmelns Tempel är det definitivt mest kända). Tempel of Earth är huvudsakligen en park, men har några byggnader och ett stort "altare", som är rektangulärt på grund av den klassiskt Kinesiska världsbilden av en rektangulär jord. Parken ligger precis utanför norra 2:a ringvägen och är riktigt stor - ca 700 x 700 meter, så det tar ett tag att gå runt hela. Temple of Earth är normalt inget tungt turistmål, men kan vara ett trevligt promenadområde tex efter ett besök på Lama templet eller Konfucius templet som båda ligger i närheten på andra sidan ringvägen.

Så här i nyårstider hålls det varje år en festival i Tempel of Earth-parken. Kan vara intressant tänkte jag och åkte did. "Festivalen" var i mina ögon lite drygt 90% marknad med försäljning av "kraffs". De övriga 10% var lokal snabbmat och röda lyktor i träden. De röda lyktorna är ett kännetäcken för denna festivalen. Dvs inte så jättekul, men lite intressant. Ungefär som de marknader som turnerar runt i Sverige på somrarna, fast i större format.

Det som utmärkte marknaden var definitivt att det var så OTROLIGT MYCKET FOLK! Varje liten del av markytan var bokstavligen helt täckt av människor. Lite efterklokt så borde jag fattat det innan eftersom alla är lediga. Det var också bara en enda Västerlänning bland den kopiösa mängden Kineser. Faktiskt var det bitvis svårt att själv välja åt vilket håll man skulle gå, och det var en kamp för att se vad som såldes i stånden längs kanterna. Efter någon timme i denna miljö får jag någon form av panik och vill hitta ut, vilket inte är helt enkelt.

Tigrar dyker naturligtvis upp här och där dagar som denna.

Så tjockt med folk att det inte finns en ledig punkt på marken, och man drevs med strömmen i någon riktning om man inte stretade emot. "Festivalen" på Temple of Earth kännetecknas av de röda lyktorna som hänger i träden överallt

Panjiayuan

"Världens största loppmarknad" var det någon som kallare Panjiayuan-marknaden, 潘家园, vilket är en lite rolig och ganska passande beskrivning.

Panjiayuan är en riktigt stor marknad som både säljer begagnande och nya saker, och allt är ganska typiskt Kinesiska prylar. Marknaden inriktar sig definitiv mot Kinesiska kunder även om de blandas upp med en och annan västerlänning. Dvs man hittar absolut inga Ralph Lauren- eller Gucci-kopior här. Det är genuint och trevligt och upplevs inte som en turistfälla.

Utbudet är mycket brett. Smycken, prydnadssaker, möbler, klockor, penslar, tavlor..... Man kan gå här hur länge som helst om man gillar denna typ av shopping. Priserna är förhandlingsbara naturligtvis, men absolut inte på samma sätt som på turistmarknaderna. Utgångspriset ger en acceptabel fingervisning om var slutpriset hamnar.

Här finns både billigt "kraffs" och mycket exklusiva prylar. Ett armband eller en vas kan kosta både 20 RMB och 20 000 RMB, så i bland kan man bli lite förvånad över priserna om man inte är hemma i branschen - men en stor del är mycket billigt.

Försäljningen är både utomhus (under tak) och i småaffärer längs kanterna och i större byggnader i mitten. Marknaden ligger mellan 2:a och 3:e ringvägen i sydost. Bara en aning väster om "Beijing Glasses City"

Panjiayuan-market

Huaweili 18, Panjiayuan lu

潘家园

朝阳区潘家园路华威里18号

Kinesiska vaser i alla utföranden och prislägen.

Alla typer av "kraffs" blandat med finare saker. Precis i nederkant ser ni trä-"typer" för att trycka Kinesisk text.

MYCKET exklusiva möbler som kostar årslöner.

Pärlarmband. Dessa tillhör det lite övre prisläget och kostar några tusen RMB.

...men vem f..n bryr sig?

Som nämnts några gånger så är det i år skärpta regler för att skjuta fyrverkerier i Beijing, och extra strikt innanför 5:e ringvägen. Mängder med informationsaffischer sitter överallt med upplysningar om vad man får göra och inte, så ingen kan rimligen undgått att se dem.

Dels så är det tidsbegränsningar. Endast sista och första dagen på året får man skjuta dygnet rund. Sedan är det från 7 på morgonen till midnatt som gäller under 15 dagar, och resten av året är det totalförbjudet - inklusive 31 december. Jag skriver faktiskt detta inlägget innan klockan 7 på morgonen och jag har redan börjat höra smällarna.

Man får inte skjuta utanför skolor, sjukhus, busstationer, tågstationer, historiska byggnader, ambassader, militära byggnader, elcentraler, bensinstationer och en rad andra listade platser. Jag bor vid Beijing's militärsjukhus, och det är allt annat än en fredad zon.

Man får bara skjuta från öppna ytor, och inte i närheten av husfasader eller från balkonger. etc. Det är även ganska mycket mjuka restriktioner om att visa hänsyn och inte skjuta för nära andra människor, och att barn endast får skjuta i vuxet sällskap.

Dvs överlag ganska sunda begränsningar - men vem f..n bryr sig om dessa regler?

Jag tror i och för sig att ganska många försöker att följa dem, men det finns tillräckligt många fyrverkeri-galna Kineser för att det ändå ska kännas som det är anarki på stan i bland.

Jag funderade ett tag på varför de så ofta ställer sina bomber mitt på gatan, och har nu en teori om att de försöker följa regeln om att skjuta från öppna platser...

Dessa affischer som beskriver fyrverkeri-lagarna finns överallt och i många olika utförande.

En halvdöd stad

Det kinesiska nyåret är en tid för att besöka sin familj. För många är detta den enda tiden på året man träffar tex sina föräldrar eller till och med sin fru. En stor del av Beijing's befolkning är inflyttad eller är temporära gästarbetare. Många av dessa är nu lediga och besöker sin familj i någon annan stad eller by.

Många är lediga en, eller ibland två veckor och då stänger många restauranger och affärer. Det är en ganska ovan känsla att se ett Beijing, som vanligen aldrig sover, halvt öde med rader av igenbommade butiker - men fyrverkerierna pågår hela tiden överallt i bakgrunden så i det avseendet är Beijing fullt levande.

Även västerlänningarna avfolkar staden. "Affärsbesökarna" är av naturliga skäl inte här eftersom alla företag är stängda, och många av de bofasta västerlänningarna flyr till varmare länder - kanske för att inte riskera att bli sprängda på gatan. ;-)

Detta är normalt en livlig gata med en massa små affärer. Nu är alla stängda.

春节休息, chūnjié xiūxi = Nyårsledigt. Många restauranger och affärer pryds av liknade skyltar dessa dagar.

Vancouver - Gäsp!

Satt på den småtrevliga dygnet-runt-öppna puben "The Den" och tittade på öppningsceremonin till Vinter-OS i Vancouver, och intog min "brunch" på självaste nyårsafton i lördags.

Vad säger man? - Gäsp!

Visst var det många vackra scener, men var det gäller olympiska invigningar så höjdes ju ribban några pinnhål för 18 månader sedan, så nu går det ju inte att komma med ett halv-trött framförande vars enda enda specialeffekt var fyra pelare som kan resa sig - som slutligen blev tre därför att mekanismen strulade.

...och vilket märkligt antiklimax till slut när man satt och väntade på vad som skulle hända med tändningen av elden - och och inget speciellt hände. Publiken visste ju inte ens riktigt när de skulle applådera, för alla väntade på "finalen" som aldrig kom.

London har en tuff uppgift framför sig, då förväntningarna ligger ännu högre på ett sommar-OS som oundvikligen kommer att jämföras med Beijing 2008.

Man satt och väntade på något spektakulärt som skulle hända med tändningen av den olympiska elden - men inget hände. Dom helt enkelt bara tände!

Streets of Fire

Då var den andra nyårsafton på 44 dagar passerad. Tigerns år, 虎年, är nu här och Kineserna har inlett sitt explosiva nyårsfirande. I fredags började smällandet på allvar och det kommer att pågå i typ två veckor. Det är hela tiden ett konstant bakgrunds smatter, och bitvis ett riktigt åskmuller, för att då och då urarta i kraftfulla explosioner. Tryckkänsliga billarm utlöser hela tiden av smällarna, så det blinkar och tjuter från parkeringsplatserna.

Det är en otrolig mängd fyrverkerier som eldas upp, och det är ganska rejäla pjäser. Bombbatterier i storlek som flyttkartonger förekommer, uppblandat med alla tänkbara varianter av raketer och smatterband. Gatorna fylls av utbrända lådor och på en del ställen har till och med bilarna svårt att komma förbi för alla drivor med bomb-rester.

Mitt nyårsfirande var inte speciellt Kinesisk då det inleddes på en västerländsk vinbar (Enoteca) och avslutades i en hotellbar (Kerry Center). Faktiskt brukade det komiskt nog vara mer Kinesiskt förr, när jag firade i Sverige med Svensk-Kineserna, vilket det ibland skrevs om i den lokala pressen.

Någon form av krigszonskänsla får jag när man hukande går i sicksack mellan de briserande gatubomberna.

I år är det betydligt hårdare restriktioner än tidigare för skjutande av raketer i innestaden. Mycket på grund av skandalen med det nerbrända hotellet för ett år sedan. Jag är osäker på hur mycket dessa restriktioner har påverkat årets fyrverkerier.

Jag gissar att det är många ögon och öron som går åt dessa dagarna i Kina. Jag uppfattar dem som mycket oförsiktiga med fyrverkerierna, och de följer definitivt inte säkerhetsavstånden för bomberna!

Det är mycket städjobb som krävs för att röja gatorna efter drivorna av fyrverkeri-rester. I dag på morgonen var det städat på de flesta gatorna - jag kollade alla ;-)

Att köpa glasögon i Beijing

Jag bär normalt kontaktlinser, men använder glasögon, 眼镜, yǎnjìng på kvällar och morgnar. Genom åren har jag köpt massor av glasögon (och även kontaktlinser) i Kina på grund av att det är så billigt och enkelt. Jag har betalat från en dryg hundring och uppåt per par.

Kommunikationen är som vanligt det största problemet, men jag lyckades även på den tiden jag bara kunde säga nihao (hej). Jag har använt tre sätt att reda ut styrkan på glasen:

1 - Klassiks synundersökning. Tumme upp eller ner beroende om bilderna blir bättre eller sämre. Intressant övning.

2 - Ta med befintliga glasögon så mäter de styrkan på dem.

3 - Ta med receptet i form av siffror som beskriver din synstatus.

Normalt kan de sno ihop dina glasögon riktigt fort på någon timme eller så, men har de mycket att göra så kan det ta till dagen efter.

Optiker finns överallt - bara ta en promenad så springer du snart på en, men vill du få en riktig överdos av glasögon så åk till "Beijing Glasses City", 双井眼镜城, (Shuāngjǐngyǎnjìngchéng) som är ett område knökfullt med glasögonförsäljare och även ett flervånings varuhus fullt med bara glasögon shopping.

Beijing Glasses City

Dongsanhuan Nanlu 64

双井眼镜城

朝阳区东三环南路64号

Exempel på glasögon för 260 RMB. Ibland ingår den enklaste formen av glas i det annonserade priser, och ibland är det bara bågen. Priserna är nästan alltid förhandlingsbara.

Jag gör ett spegel-fotografi av mig själv i en av alla glasögonbutiker i "Beijing Glasses City".

Kioskvältare - igen!

Journalist-studerande Patrik Chi har gjort en interview med mig angående varför jag pluggar Kinesiska. Artikeln är publicerad i årets första nummer av Tidskriften Folkuniversitetet, som har ett litet tema om "Kinesiska är framtidens språk". Se nedan, eller läs web-versionen.

Nu börjar det bli en vana för mig att figurera i olika tidningar angående mina studier. Senast var det ju Aftonbladet's bilaga.

"Tidskriften Folkuniversitetet" nr 1 2010 - Klicka för större

Dingling

Det brukar vara populärt att kombinera ett besöka på den Kinesiska Muren med att även besöka någon av Ming gravarna eftersom de ligger "på vägen". Jag har tidigare skrivit att man kan skippa alla andra utom Dingling, 定陵, då detta är den enda graven som är öppen. De övriga 12 anser jag inte vara speciellt intressanta då det enda man ser av graven är en stor jord- och sten-hög, som i och för sig föregås av en parkliknande allé med ett antal byggnader som kan vara lite intressanta.

När man under 50-talet grävde ut Dingling så visste man inte hur man skulle hantera kroppen till självaste Kejsaren (Wànlì, 万历), så han och hans kläder bokstavligen ruttnade bort när de kom i kontakt med den syresatta luften efter gravöppningen. Efter detta fiasko har inga fler gravar öppnats.

Trots bristen på Kejsare så är det ändå väldigt mäktigt att gå ner i graven. Den består av flera salar som är förvånande minimalistiskt utformade. Inte så pråligt som i alla fall jag hade väntat mig. Dessutom är salarna ganska djupt ner under jorden.

I det intilliggande museet är det ganska utförligt beskrivet hur det gick till att öppna graven, vilket var ganska klurit, då den var avancerat förseglad från insidan(!) Man var även rädd att den skulle innehålla Indiana Jones-liknande fällor, så man började med att släppa in höns för att se vad som hände.

Nere i en av salarna i Dingling graven. Den enda Ming graven som är öppnad.

Allt är skrivet!

Då har jag nått den punkt där jag skrivit allt som finns att skriva inom ramen för min bloggs ämnesområde.

Alla intressanta platser i Beijing har avhandlats.

Alla språkliga Kinesiska anekdoter har berättats

Alla intressanta Kinesiska egenheter har beskrivits

Allt relevant om mitt liv har avslöjats.

Dvs det fins helt enkelt inget mer att skriva om. Läs genom hela min blogg så är ni fullärda inom ovanstående ämnen.

不是，我疯了，后天我一定继续。

Julen biter sig kvar

Jag vill minnas att det är den 13 januari, dvs 20 dagar efter julafton, som julen är slut. Detta har inte alla fattat här borta i Kina. På komiskt många ställen biter sig julpyntet envist fast. Här och där hänger det fortfarande tomtar i taken och man ser "Merry X-mas" lite var stans. Man kan till och med se julpyntet blandat med de Kinesiska nyårsdekorationerna som nu börjar fylla upp staden. Även vacker julpynt blir fult om det är uppe i fel tid. Det tar mycket lång tid att förstå sig på hur andras kulturer fungerar, och även om de jobbar hårt här i Kina för att lära sig den västerländska stilen, så har de en bit kvar med att finslipa detaljerna.

Den här bilden var inte ens vacker på julafton, och den är definitivt inte vackrare i februari.

Den här restaurangen vet jag sedan tidigare år brukar vara RIKTIGT sen med att plocka bort sina julgranar så den lär bli kvar lång tid framöver.

Longxing Gorge, 龙庆峡

Longxing Gorge, 龙庆峡, (Lóngqìngxiá) är ett naturskönt område med berg, raviner och vatten några mil norr om Badaling, som påstås vara Beijing's 16:de bästa attraktion enligt någon bedömare. Den riktiga naturparken är stängd på vintern, och öppnar i mitten av april.

På vintern är Longxing Gorge något helt annat. Då hålls i stället "Is-lantern-Festivalen", 冰灯节, (bīngdēngjié). Huvudattraktionen är en kejsarvärdig "by" uppbyggd helt av is och i klassisk Kinesisk stil. Kompletterad med en massa isskulpturer av olika kända objekt. Utöver is-attraktionerna så är det även lite blandade musik-jippon och en del mindre tivoliliknande attraktioner. I år är det större än någonsin enligt de Kinesiska medierna.

Man bör definitivt komma hit på kvällen då all belysning tänds upp. Enligt vanlig Kinesisk standard är det otroligt mycket lampor överallt i en salig blandning av färger. Platsen omges av höga berg, och på bergssidorna så har man med hjälp av belysning visualiserat den Kinesiska Muren, vilket blev ganska vackert tycker jag.

Jag har svårt att rekommendera en- eller två-veckors-turisten att lägga en hel dag på Longxing Gorge nu på vintern. Kanske på sommaren. För oss som bor här så klassar jag det som en småtrevlig helgutflykt.

Senare i år planerar jag att återkomma och även uppleva "Sommar-Longxing Gorge" som i alla väsentliga avseende är något helt annorlunda. Då kan man tex åka båt i ravinen, eller åka linbana upp på bergstopparna.

Den kraftigt belysta isstaden i Longxing Gorge. Den är betydligt större än vad som syns på denna bilden och man kan gå in i de flesta husen.

Jag framför ett av de klassiska Kinesiska is-palatsen.

Parken med sitt virrvarr av olika färger. I bakgrunden skymtas den belysta visualiseringen av den Kinesiska Muren mot bergssidan.