fredag 26 februari 2010

Vem betalar notan?


När Kineser går på restaurang så är det i princip alltid EN person som betalar. Den typiskt Svenska situationen när två par går på restaurang tillsammans, och sedan ber att få låna en miniräknare när notan kommer för att helt "rättvist" räkna ut vad var och en ska betala existerar in här borta. I stället ligger problematiken i VEM som ska betala.

Det är en ganska avancerad relationsbaserad mekanism som styr vem som ska ta notan. I bland är det inte helt solklart, och då kan det bokstavligen uppstå (vänskapligt) slagsmål. Om det är solklart, och trots detta någon annan betalar så är det ett grovt artighetsbrott. Dock är det som är solklart för Kineserna inte alltid solklart för oss utifrån. Om du tex är på affärsresa i Kina och blir utbjuden på middag, och tror dig vara artig genom att smyga ut och betala notan innan din Kinesiska värd har gjort det så har du begått ett riktigt grovt misstag. Du har verkligen förnedrat din värd och du kan faktiskt ha bränt din affärsrelation. Så allvarligt är det!

En historia från verkligheten:

En Västerländsk man träffade en Kinessik dam. Efter en tid bestämde de sig för att gifta sig. Lagom innan bröllopet var det dags för en middag med damens föräldrar på en restaurang. Mannen, som visserligen kunde en del om Kinesisk kultur, förstod inte att han borde betala notan, så efter ett tag så betalade brudens far. Detta resulterade i att brudens föräldrar blev helt förtvivlade och undrade vilken katastrofalt dålig man dotter hittat som inte ens kan betala restaurangnotan. Det var ingen lätt match att övertyga föräldrarna om att det var en kulturell missuppfattning.

Hur som helt så blev det bröllop. En tid efter bröllopet var det igen dags för restaurangbesök med svärföräldrarna. Nu var ju mannen vis av erfarenhet från sitt tidigare misstag, så han var duktig nog att stolt betala notan inför sina svärföräldrar. Det han inte förstått var att han nu var ingift och betraktad som något av en son i familjen, och i detta sammanhang är det "självklart" att fadern ska betala. Att han nu betalde notan framför svärfar var ännu ett katastrofalt misstag då han verkligen förnedrade svärfar som upplevde det hela som att "sonen" bedömde honom som o-kapabel att klara notan för sin familj.

Jag kan verkligen bekräfta att mina år med Kineser har innehållit några svåra situationer där jag trott mig gjort rätt, men sedan efteråt fått höra att man gjort något kulturellt misstag som man då inte i huvudtaget kunde förstå var fel. Det kräver ganska djupa kunskaper för att kunna föra sig "korrekt" i Kinesiskt sällskap. Det räcker inte att man lär sig "huvudreglerna" för det finns alltid något undantag i den aktuella situationen som kräver ett annat agerande.

1 kommentar:

  1. Jag har i Sverige blivit bortknuffad från bordet då jag försökt betala en nota efter en trevlig middag med mina kinesiska vänner. Att förlora ansiktet när det handlar om notan sitter djupt hos alla kineser. Och jag har ännu inte lyckats lära mig reglerna.

    SvaraRadera