tisdag 31 december 2013

Historien om Luoyang


Det var i området kring vid Gula floden 黄河  i närheten av dagens Luoyang 洛阳 som Kina "föddes" för ca 4 000 år sedan. Luoyang är den av "Kinas fyra stora antika huvudstäder" som har den äldsta historien av de fyra. Staden har byggts i flera etapper och på flera olika platser kring Luo River 洛河. Nio gånger har Luoyang's byggts om genom historien! För att få perspektiv på tiden kan man konstatera att när Luoyang byggdes om för nionde gången (år 604) så fanns inte ens Birka i Sverige.

De olika ny/om-byggnationerna:

(1) ❏ Ca 20 km öster om dagens centrum av Luoyang har man hittat resterna efter en stad daterad 2000-1500 f.Kr. och detta är troligen Zhenxun 斟鄩 (Zhēnxín) som var den näst sista huvudstaden för Xia-dynastin. Bland ruinerna hittar man bl. a. spåren av ett stort palats, med en liten inre "stadsmur" runt templet.

(2) ❏ 6 km öster om ovan nämnda Zhenxun har man även hittat staden Xibo 西亳 som byggdes ca 1600 f.Kr. Xibo var huvudstad för Shang-dynastins ca 1550 till 1400 f.Kr. Denna stad har både stadsmur, vägar och ett palats och många kungliga byggnader.

(3) ❏ Lite drygt år 1000 f.Kr. byggdes staden Wangcheng 王城 i västra delen av dagen Luoyang. Staden ganska liten; ungefär en kvadratkilometer i ett 3x3 kvaters rutmönster.

(4) ❏ Ungefär samtidigt som Wangcheng (3) grundas (ca 1000 f.Kr.), fast 20 km öster ut, byggdes även staden Chengzhou 成周Chengzhou tog över som huvudstad för Östra Zhou från år 519 f.Kr fram till år 367 f.Kr.

(5) ❏ Ovan nämnda Wangcheng (3) blir huvudstad när Kina går in i Östra Zhou-dynastin år 771 f.Kr. och staden utökades då rejält i storlek och byggs ut till ca 8 gånger ursprunglig storlek. I många avseenden byggd som en lite mindre kopia av Chengzhou (4)Wangcheng förblev huvudstad tills den förstördes under inbördeskriget år 510 f.Kr

Var det gäller städerna Wangcheng och Chengzhou så är det en viss förvirring i historieskrivningen och städerna förväxlas i bland. De byggdes båda ungefär samtidigt på ungefär samma plats och båda har varit huvudstad för Östra Zhou-dynastin, så visst är förväxlingsrisken uppenbar.

(6) ❏  Innanför de tidigare stadsmuren av Wangcheng (5) byggs staden Henan Fu precis i inledningsskedet av Han-dynastin ca 200 f.Kr och var då huvudstad men förlorade snabbt sin betydelse när den ny-ombyggda Changan (Xian) stod färdig och huvudstaden flyttades dit.
Henan Fu var en mycket liten stad med huvudsakligen administrativa byggnader, och det är osäkert hur länge staden levde vidare.

(7) ❏  När Östra Han-dynastin startas år 25 byggs Luoyang på samma plats som Chengzhou (4) låg tidigare och delar av den gamla stadsmuren återanvänds. White Horse Temple 白马寺 byggs väster om staden. Efter Han-dynastin kommer även Wei-riket att använda samma huvudstad och renoverade då staden som brunnit i slutet av Han-dynastin och byggde bland annat ytterligare en befästning i nord-västra hörnet av staden. Även efterföljande Westen Jin-dynastin använde Luoyang som huvudstad fram till år 311 då staden totalförstördes.

(8) ❏  År 493 flyttade Northen Wei-dynastin huvudstaden till Luoyang och till samma plats som den tidigare staden, men utökade ytan kraftigt utanför den tidigare stadsmuren. Man började även bygga Longmen-grottorna 龙门石窟 söder om staden. Staden totalförstördes igen(!) år 534.

(9) ❏  Så fort Kejsare Yang tog makten över Sui-dynastin år 604 så började han bygga sin andra huvudstad i Luoyang vars layout inspirerades av just ombyggda Xian. Året efter var staden färdig och placerad ungefär mitt i centrum av dagens Luoyang. Efterföljande Tang-dynastin använde även samma stad som sin andra huvudstad tills dynastin gick under år 907 och staden övergavs successivt under Song-dynastin.

Det var först på 1600-talet som staden levde upp igen och har därefter växt "organiskt" utan några tydliga milstolpar. I dag är Luoynag, med kinesiska mått, en mindre stad med drygt 6 millioner invånare.


En plottrig karta som visar de nio olika uppbyggnaderna av staden Luoyang genom historien.  Rutmönstren i stadsbilden representerar de verkliga kvarteren. Det är bara Zhenxun (1) som inte har någon yttre stadsmur.
De flesta städerna är uppbyggda med kvarteren i tydliga rutnät vilket är mycket vanligt bland äldre Kinesiska städer som inte har växt "naturligt", utan en kejsare har bestämt att nu och här ska vi bygga en stad.

Tidslinje som visar de olika faserna i Luoyang's historia. Numrera i rutorna representerar beskrivna faser i artikeln. De gula fälten visar när staden var huvudstad. Notera att under Sui och Tang (9) så var Luoyang parallell huvudstad till Xian.

Utgrävning av Zhenxun (1) som är det äldsta Luoyang. En ca 4 000 år gammal stad.


Longmen-grottorna med utgrävda buddhistiska motiv som finns en dryg mil söder om Luoyang, och började byggas under Northen Wei-dynastin år 493.

Karta över Luoyang som staden såg ut under Sui/Tang-tiden (9). Luo River's sträckning är lite anna i dag. Detta har inte minst påverkat Zhenxun (1) där vissa delar nu ligger på flodbotten.

måndag 23 december 2013

Var Qing Kina?


1644 tog som bekant den Machuriska Qing-dynastin tillfället i akt och erövrade den förfallande Ming-dynastin. Härifrån brukar man säga att Kina gick från Ming- till Qing-dynastin, men alla håller inte riktigt med om det resonemanget. Det jag syftar på är att vissa driver tesen att Kina (dvs Ming?) under 267 år var ockuperat av Qing för att sedan 1911 äntligen gjort sig fria från en otroligt lång ockupationstid.
Jag tror att huvudsyftet med detta resonemang är att skapa argument mot Kinas anspråk på t ex Tibet och de andra områdena som Qing erövrade under Qing-dynastin.

Erövrade områden och länder tror jag oftast upplevs som ockuperade i början, för att sedan med tiden smälta samman med det erövrande landet om det får gå nog lång tid. I fallet Kina/Qing så tycker jag det finns många belägg för att Qing-dynastin relativt snabbt blev att jämställa med Kina. Det blev till och med så att Qing blev mer Kina än var Kina blev Qing

Några exempel:
Beijing var Qing-dynastins huvudstad.
Manchurerna övergick succesivt till det kinesiska språket både i tal och skrift.
❏ Lagboken, brottsbalken och det politiska systemet från Ming-dynastin togs över utan större förändringar.
Han-kineser fick ledande positioner i "regeringen" och i militären.
Manchurena anpassade sig till den kinesiska kulturen.

Att erövra Ming-dynastin tog totalt ca 15 år, men erövrade områden blev förvånande snabbt lojala mot Qing. Flera tidigare Ming-generaler stred mot de kvarvarande Ming-trogna ("Södra Ming")
Efter att det tidigare Ming-området var vunnet 1659 så fortsatte Qing att växa genom att erövra Taiwan, Mongoliet, Tibet och dagens Xinjiang längst ut till väster. I slutet av 1700-taler var Qing-riket ett av världshistoriens genom tiderna största imperium och innefattade mer än en tredjedel av världens befolkning.

När kejsardömet föll 1911 så splittrades Kina upp i massor av "småriken" som styrda av olika krigsherrar. Man kallar denna tiden för The Worlord Era, 軍閥時代. När Kina blev en enad nation 1949 återtog Mao Zedong i stort sett vad som tidigare var Qing-riket. (bortsett från Mongoliet).

Det är här åsikterna går isär huruvida Kina i dag har rätt till de områden som erövrades under Qing-dynastin, eller om dessa bör bli självständiga stater.

Översiktskarta som grovt visar hur Qing-imperiet växte.
Det är från att Qing passerade Den Kinesiska Muren 1644 och Beijing intogs (röd area på kartan) som man räknar att den Kina övergår i Qing-dynastin. Dock tog det 15 år till 1659 innan hela Ming-riket var erövrat (orange area).
Det gula områdena erövrades senare (se årtal på kartan).

lördag 14 december 2013

Kina's version av Area 51


I utkanten av Gobiöknen slutar den Kinesiska muren i väster, och här finns Kina's två västra portar; Yumenguan 玉门关 och Yangguan 阳关, där resenärerna på Sidenvägen gjorde entre i Kina när det begav sig. Precis norr om detta historiska område finns ett mycket speciellt militärt område som man skulle kunna kalla Kina's version av USA's Area 51.

På satellitbilder över området kan man se märkliga och svårförklarade strukturer. Dessvärre kan vi bara spekulera i vad det är vi ser, men att strukturerna har någon militär koppling är nog uppenbart. Sannolikt finns det även kopplingar till det pågående (och dagsaktuella) rymdprogrammet. Jiuquan Satellite Launch Center ligger bara ca 50 mil öster om området. (Den farkost som just landat på månen sköts dock från Xichang Satellite Launch Center i Sichuan 150 mil sydost)
En del av strukturerna är lite äldre, men det pågår en hel del nybyggnationer i området, och mycket strukturer och byggnader har kommit upp bara under 2013, så vi lär nog få ser fler märkliga satellitbilder i en nära framtid. (Eftersom att Google Earth även kan visa äldre bilder så kan man följa historiken)

Stort tack till Robert Stridh som inspirerade mig till detta inlägg.


Detta märkliga mönster blev färdigställt 2005, och konturen ger intryck av att vara "målad" på marken. Högst sannolikt är detta någon form av kalibreringspunkt för satelliter och dess utformning är gjord för att skapa en punkt med hög kontrast till bakgrunden.
Ett liknande mönster som är några år äldre finns 3 mil västerut; Länk till Googl Maps.


I centrum av denna formation står det några flygplan och fordon, och dessa har mer eller minera stått på samma plats genom åren vilket tyder på att det är attrapper. Man kan gissa att det förekommit sprängningar i området då det blivit en del oordning i det cirkulära mönstret på senare år. (fotot ovan är från 2005). Om syftet är provsprängningar så kan objekten som skapar det cirkulära mönstret vara sensorer för att mäta sprängkraftens utbredning. Det finns även teorier om att det skulle kunna vara struktur för radar-forskning.

Den vänstra av dess förbryllande "flygplatsers" konturer är sannolikt "målad" på marken likt kontrastmönstret i den översta bilden. Den högra konturen ser ut att vara skapad av byggelement då man kan se skarvar i "körbanan" om man zoomar in. I delförstoringen (markerat i rött) kan man se ett flygplan i den vita kvadraten.
Det finns flera hus och ytor i detta område som tydligt har blivit sprängda. T ex norra delen av den högra flygplatesen. Sannolikt är det ett provskjutningsområde. Här pågår det nu (2013) mycket nybyggnation t ex nere till höger i bilden.

Här är det tydligt att det sprängs. De 16 "husen" var byggda 2005, och sedan sprängs det några hus då och då. Bilden är från 2010 och i dag är nästan alla husen sprängda. Det står även ganska många fordon i området.
Tittar man noga så ser man mindre objekt i ett tydligt rutmönster mellan "husen". Detta är sannolikt sensorer som mäter sprängkraften. 


En översiktskarta över det aktuella området. I den röda ovalen finns de objekt som visas på satellitbilderna ovan. Det här spektakulära området finns att hitta bara några timmars promenad från turistattraktionen Yumenguan och den Kinesiska muren som i det här området ser mycket olik ut mot hur vi är vana att se den.
Till höger på kartan ligger den mycket gamla staden Dunhuang som bland mycket annat var ett viktigt stop längs Sidenvägen.

tisdag 10 december 2013

Förberedelse för fortsatt gränskonflikt?


Det har sedan länge varit spänningar mellan Kina och Indien gällande Aksai Chin 阿克赛钦 som ligger i Himalaya på gränsen mellan Kina, Indien och Pakistan. 1962 utbröt ett kortvarig krig om området där Kina segrade, men det har sedan dess då och då hettat till om den omstridda gränsen. I oktober i år (2013) skrevs ett nytt gränsavtal mellan Kina och Indien så just för dagen är det något så när lugn.

Kina har dock sannolikt förberett sig mycket grundligt för en eventuell strid då de utanför staden Yinchuan (250 mil från Aksai Chin) i Ningxia på en area av 900 x 700 meter byggt en extremt exakt skalenlig (1:500) modell  av konfliktområdet kring Aksai Chin. Varje vattendrag, bergstopp och allt annat är identiskt återgivet, och det utvalda området för modellen motsvarar exakt konfliktområdet.

Området har kamouflerats med planterad skog runt om och skyltats med 农业开发区 dvs. "Jordbruksforskning". Vad man i praktiken har använt modellen av konfliktområdet till är inte lätt att veta, men det är ingen tvekan om att det har lagts riktigt stora resurser på projektet. Det är inte långsökt och tro att det har använts till avancerade krigsplaner, och det är intressant att fundera på hur denna planläggning har gått till i praktiken.


Satellitbild över konfliktområdet kring Aksai Chin i Himalaya. Den svarta rutan representerar det området som det har byggts en modell av i Ningxia vilket precis motsvarar konfliktområdet.
Länk till platsen i Google Maps.


Karta över konfliktområdet kring Aksai Chin som visare de historiska gränsdragningarna. Notera att den Kinesiska modellen (bilden nedan) exakt motsvarar konfliktområdet.


Satellitbild över den uppbyggda modellen i Ningxia av konfliktområdet kring Aksai Chin. Notera samstämmigheten mellan sjöarna och bergen jämfört med satellitbilden och kartan ovan. Notera även skalan och byggnaderna jämte. (klicka för större bild). Modellen är även korrekt orienterad mod väderstrecken. Det är även intressant att konstatera hur väl den utvalda arean överensstämmer med konfliktkartan ovan.
Länk till platsen i Google Maps.

lördag 7 december 2013

"…vi har redan allt…"


För ca 1 000 år sedan under Song-dynastin var Kina's tekniska försprång jämfört med övriga världen som störst. Därefter stagnerade den tekniska utvecklingen i Kina, och i slutet av 1700-talet började västvärlden komma i kapp, och då låg Kina i många avseenden kvar på en liknande tekniska nivå som de gjort 600 år tidigare.

Dock var kineserna nöjda med vad de hade och var inte intresserad om omvärldens produkter. De såg inte omvärlden som jämlikar, och i stort sett så var silver den enda utländska produkt som var intressant, vilket var vad man fick som betalning för det varor som exporterades. Storbritanniens kung Georg III ville försöka vända handelsbalansen och skickade diplomaten George Macartney till Kina för att försöka övertyga kejsaren om att köpa britternas tekniskt avancerade produkter.

1793 var George Macarteny i Beijing och fick till slut det glädjande beskedet att kejsare Qianlong 弘曆 var beredd att möta honom i sin sommarbostad i Chengde som ligger ca 20 mil nordost om Beijing. På  vägen dit passerade de Guobeikou, där George Macarteny fick ögonen på något som fick honom att be det kinesiska följet att stanna. Han hade som kanske första västerländska "turist" hittat Den Kinesiska Muren.

Som införsäljande gåvor till den kinesiska kejsaren hade George Macarteny med sig varor som gevär, klockor, teleskop och till och med en luftbalong. Dock var kejsarna och hans hov måttligt imponerade och visade inget intresse för de brittiska produkterna. T ex försökte George Macarteny sälja in en avancerad diligens med fjädring, med den ansåg kejsaren var oanvändbar då det var helt oacceptabelt att kusken satt högre än kejsaren och dessutom vände honom ryggen.

Några dagar efter mötet med kejsaren i Chengde fick George Macarteny kejsarens officiella svarsbrev till kung George III där det bland annat stod:
"…vi har redan allt…vi har ingen användning av de produkter som ditt land tillverkar…"

Kejsaren menade verkligen vad han skrev. År 1860 under slutet av andra opiumkriget när England och Frankrike förstörde och plundrade Gamla Sommarpalatset 圆明园 i Beijing så hittade de alla George Macarteny's gåvor undanstoppade och helt oanvända i ett stall.


Sidenmålning föreställande när brittiska George Macartney 1793 besöker den kinesiska kejsaren Qianlong i sitt sommarresidens i Chengde norr om Beijing. Notera barnet till höger i bilden som är 12-åriga George Thomas Staunton som imponerade på kejsaren med att kunna prata kinesiska.