Fynd, och inte fynd, på svensk antikmarknad

På grund av min sambos intresse så hamnar jag då och då på loppis-liknande ställen där det säljs mer eller mindre antika prylar. Själv uppskattar jag vanligtvis inte dessa ställen här i Sverige, men det kan vara lite kul då man ibland springer på t ex kinesiska prylar som inte värderas så högt här i västvärlden.

I dag gjordes några hyggliga fynd då vi hittade tre skålar från Qingdynastin för det behagliga priset av 80 kr. Dessa skålarna är rismönstrade av typen 玩玉, och modellen har med mindre variationer tillverkats under stor del av Qingdynastin (1644 - 1912). Belyser man skålarna så släpper rismönstret genom ljus vilket är effektfullt.
På t ex ebay så har dessa skålar ett värde av några hundra kronor styck, men i Kina kostar de från någon tusenlapp om de är från sluten av dynastin, men betydligt mer om de är från början av dynastin. Jag kan inte bedömma åldern på mina skålar, men man lär sannolikt få minst tre tusen för dem i Kina.

Mycket av det kinesiska man hittar i denna miljön är naturligtvis skräp, och i bland kan kopiorna ta sig lite extra komiska former som t ex en vas jag hittade i dag där den kinesiska texten på undersidan var spegelvänd. Möjligen är vasen från Kina, men den person som satte dit stämpeln kunde sannolikt inte språket. Nej, jag köpte den inte!

De tre skålarna från Qingdynastin som jag i dag inhandlades nästan gratis på en svensk antikhandel, och som skulle ge en hygglig vinst om de såldes i Kina.

En möjligen lite märklig bild som visar hur rismönstret släpper genom ljus om skålen blir belyst på insidan.

En kinesisk(?) vas som är stämplad med spegelvända tecken på undersidan. (se nedan)

Den misslyckade stämplen på undersidan av vasen ovan. Spegelvänder man texten så skulle det stått 東方公司, vilket betyder typ "Det orientaliska företaget".

Wangmazi 王麻子

Troligen mest för sina saxar, men även för sina knivar är Wangmazi 王麻子 ett traditionellt och känt varumärke i Kina från 1651, och nära på helt okänt i övriga världen. Det är ju Japan som är världens knivproducent nummer ett i de flestas ögon globalt(!) sett.

I mitt "tidigare liv" hade vi bara japanska knivar i vårt hem, men sedan ett år tillbaka så är det nu bara Wangmazi som jag använder. Jag kan inte säga att det är någon prestandaskillnad, men det är definitivt en prisskillnad då Wangmazi bara kostar en bråkdel av de Japanska. De kinesiska knivarna har även ett lite annorlunda designspråk, vilket kan vara kul eftersom i stort sett alla knivar i den svenska handeln mer eller mindre försöker likna japanska Global.

Det är vanligen mycket enkla små butiker som säljer Wangmazi, och de är inte så lätta att hitta. Man måste oftast känna igen de kinesiska skrivtecknen "王麻子" över dörren för att hitta dem, men när man väl gör de så ser man dem här och där. T ex mitt emot entrén till Prince Gong Mansion eller mitt på huvudgatan genom Wanping City vid Marco Polo-bron.

Ett råd för hemresan:

Förvara inte de eventuellt inköpta knivarna i handbagaget. Det kommer att gå betydligt smidigare på flygplatsen om ni förvarar dem i incheckat bagage.

Wangmazi-knivar i olika prislägen. Från några tior för den översta till några hundra för den nedersta. Det finns många schyssta modeller kring 100-lappen.

Den karakteristiska designen på en sax från Wangmazi. Det sägs att en Wangmazi-sax i hemmet hjälper till att hålla onda ting borta. De enklaste modellerna kostar bara några få RMB, medans exemplaret på bilden kostar över hundra.

Vid invigningen av Fanerdun-projektet i Kalmar 2007 så hjälps Mr Luo och dåvarande näringsminister Maud Olofsson åt klippa bandet med just Wangmazi-saxar. Se även saxen i nedre högra hörnet av bilden.

Bairong World Trade Center 百荣世贸商城

För den som gillar riktigt stora ställen att handla på så har Beijing världens näst största shoppingcenter i form av Golden Resources Shopping Mall och inriktningen där är huvudsakligen "vanliga" affärer. Dock har jag fått bilden av att de flesta västerländska turister i Beijing är mer intresserade av den typ av lågprisshopping som t ex Sidenmarknaden erbjuder, och om man då vill handla RIKTIGT stort så är Bairong World Trade Center 百荣世贸商城 en het kandiat.

Bairong WTC är ca 15 gånger större än Sidenmarknaden (som många tycker är stor) och jag gissar(?) att Bairong är Beijings näst största marknad. Huvudbyggnaden är ca 400 meter lång och det är försäljning på 7 plan, och det finns även ett hus till på baksidan sammanbyggt med "broar" mot huvudbyggnaden. Varje enskilt våningsplan är i sig större än världens största IKEA så det är inte hanterbart att springa genom allt på bara en dag.

Utbudet likar i mångt och mycket det som finns på "de vanliga" turistmarknaderna, men det är inte lika stor fokus på västerländska märkeskopior, även om dessa fortfarande också går att hitta. Det finns även en hel del "udda" prylar som gör det hela lite extra roligt.

Det är en betydligt trevligare shoppingmiljö på Bairong än på turistmarknaderna då det inte är någon som hela tiden sliter i dig, och det är ofta prislappar på varorna även om det naturligtvis går att pruta en del ändå. Shoppingcentret är helt inriktat mot lokalbefolkningen så vänta er inte att någon kan engelska. Jag har aldrig stött på någon västerlänning här även om jag sett i andra resebloggar att en och annan hittat hit.

Det är ingen tvekan om att Bairong är ett starkt alternativ (eller komplement) till turistmarknaderna. Bairong ligger 5 km rakt söder om Himmelska Fridens Torg.

Bairong World Trade Center, Yongdingmen outer street 101, Chungwen district

百荣世贸商城，崇文区永定们外大街101号

En del av den 400 meter långa fasaden av första huset av Bairong World Trade Center

Cindy, i en av alla hundratals väskaffärer inne i Bairong.

Det finns specialbutiker för allt. Detta är en av många som bara säljer strumpor.

Läge märke till prislappen på Ralph Lauren-kopiorna: 39 RMB som utgångspris. Man får jobba länge på t ex Sidenmarknaden innan man prutat sig ner på den prisnivån. På Bairong kan man faktiskt handla acceptabelt även utan att pruta vilket är otroligt skönt.

En riktigt billig marknad

När man som turist besöker turistmarknaderna (T ex Sidenmarknaden, Prälmarknaden eller Yashow) så tycker man naturligtvis att allt är vansinnigt billigt och de flesta tok-shoppar, och köper till och med nya resväskor för att få plats med allt.

Det som kanske känns lite drygt att höra är att dessa marknader absolut inte är billiga ur ett Kinesiska perspektiv. Dessa marknader är faktiskt de dyraste i Beijing för denna typ av varor. Det finna massor med andra marknader som man som turist inte ha så lätt att hitta som är billigare. På Sidenmarknaden kanske man tycker det är billigt om man köper 8 par "Boss"-strumpor för 30 eller 40 RMB, men på andra ställen kan man få 4 par, eller i bland 8 par för bara en 10:a.

Ett exempel på en riktigt billig kläd-marknad som faktiskt inte är så svår att hitta då den ligger precis söder om OS-parken är 外贸原单折扣大卖场. Jag känner inte till något västerländskt namn på marknaden, och det blir inte lättare att hitta dit om jag gör en översättning.

Här kan man hitta massor av kläder för 5 eller 10 RMB (samma i SEK) och man behöver inte pruta då det är fasta priser. Det finns även plagg som har lite högre prislappar, men fortfarande riktigt billigt. Om kläderna är snygga eller inte är naturligtvis för varje individ att avgöra, men de är definitivt billiga. Passa på att titta in här när ni ändå besöker OS-parken.

外贸原单折扣大卖场

Minzuyuan Rd. 5. Chaoyang District

朝阳区，民族园路5号

39°58'50.97"N 116°23'7.43"O

Entren till den mycket billiga klädesmarknade straxt söder om OS-byn.

Toppar - Här kostar allt 5 RMB = 5 SEK

Skjortor - 10 RMB

Blandat kraffs - 2 RMB

Mer toppar - 5 RMB

Grönt Te är vackert

Överlag har Svenskar en ganska begränsad relation till Kinesiskt te. Dels har de flesta ingen aning om hur man dricker det, och ganska många sätter likhetstäcken mellan "Grönt te" och "Kinesiskt te".

Det finns sex grundläggande sorters Kinesiskt te:

❏ Grönt te, 绿茶

❏ Gult te, 黄茶

❏ Vitt te, 白茶

❏ Svart te, 黑茶

❏ Rött te, 红茶 (är ungefär det "vi" kallar "Svart te")

❏ Oolong te, 乌龙茶 (eller 青茶)

För den oinvigde kan Grönt te, Vitt te och Oolong te uppfattas som “grönt te", och möjligen kan Gult te, Svart te och Rött te uppfattas som "svart te"

Det går lite i perioder vad jag dricker, men just nu (och oftast) är det Grönt te som gäller, men det svänger lite för mig. T ex i våras var det Vitt te som var favoriten. Ska man vara riktigt sofistikerad så ska man låta årstiderna och hälsostatusen styra ens val av te, men dit har jag inte nått (ännu?).

Grönt te är dock alltid det vackraste, och det är det som är temat i dagens inlägg.

Nu vet jag att de flesta "Svenssons" är nära på livrädda att det ska hamna en gnutta teblad i koppen, och det är en mycket begränsande rädsla om man ska lära sig uppskatta grönt te. Man dricker nämligen med fördel grönt te med bladen liggande i koppen, och i och med detta så kan teet bli just "vackert".

Skal man dricka fint te med lite stil anser jag även att man ska dricka i glas i stället för kopp så man kan se de vackra bladen. Själv föredrar jag ett whiskyglas när jag dricker grön te.

Med risk att förenkla för mycket, men man kan faktiskt ganska ofta genom att bara titta på bladen i ett glas te avgöra om det är ett fint (dyrt!) te eller inte. Om bladen är jämnstora och oskadda och med fin färg så är det med hög sannolikhet ett finare te, och med samma resonemang så om bladen är i trasor och olika stora så är det troligen någon billigare kvalité.

Några olika exempel på hur elegant och vackert ett glas grönt te kan vara.

White Peacock Art World

Ett problem när man handlar konst (och mycket annat) i Kina är att det är mycket svårt att veta värdet på det man köper om man inte är expert i ämnet. När man kommer som västerlänning så klipper handlaren normalt till med ett riktigt högt utgångspris inför den kommande prutningen. Ett annat problem kan vara att bedöma kvalitén på det man köper.

En väg att komma runt detta problemet är att handla i de statliga butikerna. Där hittar man inget "skräp" och priserna är något så när rimliga. I den mån det går att pruta så är det några få procent det handlar om.

Precis norr om norra andra ringvägen, dvs ganska nära där många turisthotell ligger finns White Peacock Art World 白孔雀艺术世界 som är just en statlig konsthandel som har "lite av mycket". Här finns t ex Keramik, Mattor, Kalligrafi, Siden, Jade mm mm.

På alla varor finns det prislappar och det är ingen försäljare som sliter i dig. En betydligt behagligare miljö att handla i än vad som är vanligt i Kina. Det är inte billigt, men jag tror man kan vara så trygg man kan bli i Kina om att varorna är av bra kvalité. Det är försäljning i tre våningsplan där hela första våningen är mattor.

White Peacock Art World, DongBinHe St. 3 Deshengmen

白孔雀艺术世界，德胜门外东滨河路3号

http://www.bkq.com.cn/

39°56'54.07"N 116°22'50.30"O

Entren till White Peacock Art World som man ser från norra andra ringvägen.

Keramikvaser och annat pråligt.

Siden broderier inramade i träramar med stativ. I mitt första "Kinesiska hem" hade vi en av dessa dyrgripar stående på golvet och jag körde på den med dammsugaren så den gick sönder. Det var inte populärt.

Louis Vuitton i offentlig miljö

"Världens mest kopierade märke", franska Louis Vuitton har troligen väldigt kluvna känslor mot Kina. Dels så säljer deras mycket dyra lyx-produkter fantastiskt bra här och Louis Vuitton är i dag i topp bland de mest eftertraktade lyx-märket i Kina. Inom några få år beräknas också Kina vara världens största marknad för High End-lyx.

Den mindre populära sidan av Louis Vuitton's förhållande med Kina är naturligtvis den abnorma mängden piratkopierade produkter som figurerar här. Dels de mer eller mindre välgjorda kopiorna på huvudsakligen handväskor som säljs överallt på turistmarknaderna och även att dess mycket karakteristiska mönster trycks upp på i stort sett vad som helst. Det kan vara allt från papperskorgar till gardiner i miljöer där Louis Vuittons mycket sällan hittar sina betalande kunder.

I en statlig buss mellan Lüshun och Daliang noterade jag nyligen att hela klädseln på alla stolarna var bepryda med det speciella Louise Vuitton-mönstret. Lika märkligt är att jag ibland även hittat loggan på golvmattorna i taxibilarna. Jag har känslan av att mönstret är så över-kopierat att många inte ens reflekterar över det längre i Kina.

En gummimatta på golvet i en taxi. Yttest märklig produkt att dekorera med Louis Vuitton-loggan. Original eller kopia? En hutongmiddag till den som gissar rätt. ;-)

Klädseln i en statlig buss i norra Kina. Hela stolarna var klädda med Louise Vuitton's mönster.

Louise Vuitton's speciella mönster som det ser ut i original med den vanligaste färgkombinationen.

Köpa Kontaktlinser i Kina

Att det är riktigt billigt och enkelt att köpa glasögon i Kina är det många turister som utnyttjar, och köper man några par så betalar besparingen en betydande del av vad en resa hit kostar.

Jag gissar ett det inte är lika vanligt att man köper kontaktlinser i Kina. Linser är ju en mer "medicinsk" produkt, och det kan ju naturligtvis vara farligt att stoppa in olämpliga saker i ögonen. På grund av detta gissar jag att många kan vara oroliga att köpa dessa produkter utomlands.

Själv har jag i flera år köpt alla mina linser i Kina. Jag har köpt märken som jag känner igen, och jag tror inte att det är något lurt med dessa produkterna. Handlar man på en "vanlig" optiker så tror jag att riskerna är mycket små.

Jag använder månadslinser. Här i Kina köper jag ett paket med sex stycken Bausch & Lomb Soflens månadslinser för 90 RMB (=SEK). Linsvätska Alcon OptiFree Express 355ml kostar 40 RMB. Detta ger mig en årskostnad på ca 500kr. Skulle jag köpa något lokalt och för mig okänt märke så blir det ett steg billigare. Vad kostar ett års linsanvändande i Sverige? Jag kommer faktiskt inte ihåg, men jag vet att det är flera tusen, så även för en linsbärare kan dessa inköp i Kina betala en inte obetydlig del av en flygbiljett hit.

Bedöm själva om ni vågar köpa dessa produkter. För mig är det inget problem. (hittills?)

Kontaktlinser och Linsvätska av samma märke som man köper hos sin optiker hemma, men till ett betydligt behagligare pris.

Lyxigt Supermarket

För ett drygt år sedan hade jag en ide om att i Beijing öppna ett 贵极了的超市, vilket betyder "Extremt Dyrt Snabbköp". Iden var att de rika skulle ha ett snabbköp där det är riktig status att handla. Nu blev det inget med den iden, men nyss hittade jag en motsvarighet - nästan.

I ambassadområdet i norra Sanlitun har nyligen nya Frendship Supermarket 友谊超级商场 öppnat. På långt håll ser man att det är något extra. Det ser ut som ett extremt diskotek eller KTV-bar. När man kommer nära och läser skylten ser man att det bara är ett "Supermarket".

Nästan en hel våning är för vin, och det finns en stor provsmakningsavdelning. De håller även på att bygga en motsvarande avdelning för te.

På våning 2 är det mat, och utbudet är ungefär som på ett vanligt snabbköp fast det är förpackat betydligt tjusigare. Varorna står alla i mycket prydliga rader på trähyllor eller i glashyllor och det är behagligt luftigt. Här kan man bli stammis!

Vad är det då som gör att detta snabbköp bara nästan är som min ide?

Jo, det högst förvånande faktumet att priserna inte är höga! Det är nära på vanliga priser på varorna. Detta var ju ytterst förvånande, men svaret på gåtan kom när jag insåg att butiken är statlig. Det är helt enkelt en lyxförpackad service till ambassaderna.

Frendship Supermarket, Sanlitun Rd. 7, Chaoyang District

友谊超级商场，朝阳区三里屯路7号

Den ganska hårt designade fasaden till Frendship Supermarket.

Luftigt med ordning och reda och varorna på trä eller glashyllor.

En liten del av den riktigt stora vinavdelningen som nästan tar upp hela första våningen.

Provsmakningsavdelingen för vin omringad av de finare sorterna. Ganska trevligt snabbköp.

Prisvärda Converse

Jag har mer än en gång predikat om att västerländska märkesvaror (äkta) är mycket dyra på fastland-Kina. Importerade märkesvaror brukar vara minst 20% dyrare än i Sverige, men ibland betydligt dyrare. Det är inte ovanligt att hitta saker som kostar det dubbla i Kina jämfört med Europa. En delförklaring är Kinas importskatt, och en annan är marknadsprissättning. Den grupp Kineser som kan köpa dessa produkterna är inte priskänslig.

Den amerikanska skon Converse vars popularitet i Sverige tycks gå upp och ner i cykler har ju som bekant en uppgång just nu. Under mina månader i Sverige såg jag att de vanliga All-Star modellerna kostar typ 800 kr. Därför blev jag förvånad när jag igår tittade in i en Converse-butik i Beijing och konstaterade att motsvarande modell här bara kostar 329 RMB (=SEK). Inte ens modellerna i skinn kostade mer är 500 RMB. Uppenbarligen ett tydligt undantag från "grundregeln".

I sammanhanget bör jag naturligtvis nämna att man kan köpa kopior på turistmarknaderna för under 50 RMB, men då är det bara utseendet som är samma.

En "vanlig" Converse-butik på ett nyligen öppnat shoppingcenter i norra Beijing.

En hög modell av Converse All-Star för 329 RMB.

South Luogu Lane, 南锣鼓巷

South Luogu Lane, 南锣鼓巷 är en av Beijing's riktigt klassika gator och byggdes redan 1267, så den är en gata full med historia. Gatan är en gågata i nyrenoverad hutongmiljö och här huserar massor med små affärer, restauranger och pubar. Stilen är definitivt "turistfälla" men på ett mycket smakfullt sätt. Man blir riktigt sugen på att gå in i alla små mysiga pubar och restauranger. En del har även små uteserveringar på taken, där man kan sitta och kika ut över hutong-taken vilket är mycket vacker.

Hutongerna (Beijing's klassiska byggnadsstil) är fler än många vill tro och när man befinner sig mitt ibland dem så är det svårt tro att man befinner sig i centrum av en av världens största städer. Området innanför 2:a ringvägen norr om Förbjudan staden har massor av små snuttiga mysgator med hutonger, och just South Luogu Lane är en förvånande okänd gata. Bor du i närheten ska du definitivt göra en kväll här. Gatan är ca 800 meter lång.

För vägbeskrivning, se karta nedan.

Miljöbild från South Luogu Lane. En an Beijings äldsta gator.

Utsikten från en takterass på South Luogu Lane. Klassiska Beijing när den är som bäst. Inte lätt att tro att man bara är 3 kilometer från Himmelska Fridens Torg. Det finns många mysiga "smultronställen" att hitta om man letar lite.

Karta som visar var ni hittar South Luogu Lane, 南锣鼓巷. Promenadavstånd från Förbjudan staden.

ABSOLUT Kina

Inte oväntat har naturligtvis ABSOULT satsat hårt på den Kinesiska marknaden och det är inte ovanligt att man ser barer där ABSOLUT är det dominerade vodka-märket på hyllorna. Till och med på väldigt lokala helt Kinesiska krogar i den lite finare klassen kan man hitta ABSOLUT-flaskor, så marknadsföringen har varit lyckad. På MiMiShan CoffeeBar gick det att köpa ett helrör ABSOLUT för 266 RMB.

I Augusti förra året lanserades ABSOLUT 72变 här i Kina som är en edition enbart för den Kinesiska marknaden. "72变" har inget med alkohol-% att göra utan betyder "72 förvandlingar". Flaskan är designad av den Kinesiska popartisten Gao Yu 高瑀, och de 72 förvandlingarna syftar på sagofiguren Monkey King 孙悟空 (Sūn Wùkōng) som bland mycket annat kunde förvandla sig till 72 olika skepnader. Dessvärre har jag inte smakat denna variant, så jag kan inte recensera mer än utseendet, och jag tycker flaskan är vacker.

På flygplatsen i Beijing kostar flaskan 107 RMB (=100 SEK)

Jag hittade nyligen i en tidning reklam för badrumsarmatur-tillverkaren Roddex 劳达斯洁 som har valt att ställa en flaska ABSOULT på handfatet på fotografiet (nedan). Vad ABSOLUT-flaskan tillför får den marknadsföringskunniga förklara med jag ser det som en tydlig bekräftelse på ABSOLUT's starka varumärke i Kina.

ABSOLUT 72变. Tyvärr bara på den Kinesiska marknaden.

Armaturtillverkaren Roddex 劳达斯洁 har valt att inkludera en flaska ABSOLUT i sin reklam.

Sjuk prissättning på Kaffe

Jag skrev tidigare om den ovanliga prissättningen här i Kina att Juice ofta kostar mer än sprit på barer och restauranger.

En annan restaurangprodukt som är lite märkligt prissatt är Kaffe.

På ett normalt kafé här i Kina brukar en kopp Cappuccino eller Latte kosta i storleksordningen 30 RMB (=SEK). Det finns några få undantag där priset går ner kring 20 RMB, men det är ovanligt. På de riktigt lyxiga hotellen är ett vanligt pris 50-60 RMB.

Man kan även hitta ställen som klipper till rejält med prislappen, och t ex på mindre flygplatser har jag sett flera exempel på absurda menyer. Senast nu på Guilin's flygplats kostar "Milk Coffee" 78 RMB. Ska tilläggas att man i samma bar kan köpa ett glas med Svensk ABSOULT Vodka för 28 RMB, och det är inget litet glas.

Sedan min tid som krögare här i Beijing är jag väl insatt i råvarukostnaderna, och även de finare Italienska kaffebönorna kan inte på något vis motivera dessa priserna.

(Ska man dricka billigt kaffe i västvärlden så tycks Spanien vara ett utmärkt alternativ som sticker ut i det lägre prisläget. Även på de mera turistintensiva platserna i Barcelona kostar inte en kopp Cappuccino mycket mer än 1€.)

Två sidor ut samma meny från en bar på flygplatsen i Guilin.

Milk Coffee 78 RMB. ABSOLUT vodka (ett glas) 28 RMB.

Erbjudande till Er, kära läsare

Har nu hållit på några månader och pysslat med mitt bolag RUILONG International som säljer exotiska Kinesiska hälsoprodukter i Sverige och jag har nu äntligen börjat få lite ordning på min nya webb-butik. För att fira detta tänker jag vara så generös att jag delar ut 10 st Presentkort till Er mina kära läsare som gäller för allt i min butik.

Vid beställning, ange koden:

BLOGGVIPAPR

så erhåller ni 25% rabatt på hela beställningen.

Beställ här

Först till kvarn...erbjudandet gäller april månad ut eller tills att presentkorten är slut.

Nyttiga gojibär och grönt te. Passa på och beställ nu till speciell "blogg-VIP-rabatt".

Nya Kalligrafiverktyg

När jag startade min karriär inom Kalligrafi för några år sedan köpte jag de billigaste och enklaste prylarna för att kunna skriva lite, och det går verkligen att hitta mycket billigt om man vill.

När tiden gått har jag mer och mer känt att det är dags att köpa lite riktig utrustning. Eftersom Kalligrafi är att likna vid religion här i Kina så är definitiv verktygen "heliga". Det betyder att de i princip kan bli hur dyra som helst. Det är inte på något vis svårt att hitta penslar för 10 000 RMB/st eller en bläcksten för 100 000 RMB. Nu valde jag långt ifrån den allra extremaste kvalitetsnivån, men det sprang ändå snabbt upp på fyrsiffrigt belopp.

Man kan köpa Kalligrafiprylar i den vanliga bokhandlen, men ska man hitta de fina grejorna så bör man bege sig till gatan Liulichang Dongjie 琉璃厂东街 som ligger lite öster om shoppinggatan Dashilan 大栅栏. Det är här Beijings konstnärer och Kalligrafi-mästare handlar, och här finns det specialbutiker för varje liten pryl man behöver - och det är mycket om man ska ha en komplett utrustning. Följande har jag nu inhandlat:

❏ Papper 纸 (Två varianter. "Fint" och övningspapper med hjälprutor)

❏ Penslar 毛笔 (Sex varianter. Olika hårda och olika stora)

❏ Bläck 墨 (Två varianter. Dels flytande och dels som "stift" som man löser i vatten)

❏ Bläcksten 砚台.

ovanstående är det som räknas som "Kalligrafins fyra skatter" 文房四宝.

utöver detta behövs även en hel del annat:

❏ "Ställning" där man hänger penslarna

❏ Stöd där man tillfälligt kan lägga penseln

❏ Vattenskål

❏ Klossar för att hålla pappret på plats.

❏ Namnstämpel

❏ Stämpelfärg

❏ Skrivbok

Ganska skön känsla att packa upp prylarna och sätta sig och börja skriva, men fasen vad svårt det är.

Mina nyinhandlade prylar. Detta är ungefär vad som behövs för att man med lite värdighet ska kunna skriva Kinesisk Kalligrafi.

Närbild på min nya bläcksten, bläckstift, pensel och "kloss".

Specialbutik för bläckstenar. Dessa stenar på bilden kostar i prisläget 20 000 till 100 000 RMB. Kanske svårt att se på bilden, men varje sten är ett mycket arbetat konstverk.

Tygaffär? Nej det är olika sorters Kalligrafi-papper. Det finns en specialbutik för varje pryl. Det finaste pappret kommer från provinsen Anhui 安徽