Till mina Kinesiska bekantas förtret och irritation så är min dotter Ammie mer intresserad av Japan än av Kina. (Kineser har överlag ett obotligt hat mot Japanerna efter massakern i Nanjing 南京 1937)
Vid sidan om popidoler så visar sig hennes Japan-intresse i att hon sedan sju år tillbaka tränar den lite halvfjolliga Japanska kampsporten JiuJitsu 柔術 (i stället för, som jag föreslog, den betydligt tuffare Kinesiska 武术 Wǔshù - känd i västvärlden som "Kung Fu")
Sju år, och ännu inte lärt sig att döda(!). ;-)
Hur som helst så graderade hon igår, vilket innebär att hon nu nått den högsta grad man kan nå som barn, nämligen 1:a Mon och brunt bälte. Grattis!
Om ett år får hon får hon börja klättra i vuxensystemet.
Min dotter Ammie i hennes nyligen förtjänta 1:a Mon-bälte.
Video som visar min dotters väg till det bruna bältet. Jag vill varna känsliga tittare för brutala bilder.
En mycket duktig dotter!! Varför har inte du börjat med den tuffare kinesiska sporten?
SvaraRaderaDuktig flicka!
SvaraRaderaHon ska för övrigt intressera sig för precis det hon vill...men jag förstår att det är känsligt för kineserna om Japan ter sig mer intressant. Jag bodde ju i Korea i fyra år, och lärde mig en del om relationerna mellan Korea och Japan....ett känsligt ämne...
Inger
SvaraRaderaJag hade lite närkontakt för ett drygt år sedan. Se:
http://kristeribeijing.blogspot.com/2009/11/kung-fu-i-kylan.html
annieversa
Jag har också haft en karriär i Korea, och jag fick bilden av att Koreanerna var lite "Japan-wannabe". Dock lärde jag mig aldrig riktigt att förstå mig på Koreanerna. Kineserna är enklare.
Du menar att det inte har blivit varmare än, sedan november 2009, dålig ursäkt. :)
SvaraRaderaEn tjej du kan vara stolt över! Ha en bra helg!
SvaraRadera