Kinesiska Murens Historia - Nu på Wikipedia

Den artikelserie i fem delar om Den kinesiska Murens Historia som jag just avslutat här på bloggen har jag nu även publicerat i en något utförligare variant på Wikipedia:

Wikipedia: Kinesiska murens historia

Detta är nu den i särklass mest detaljerade historiebeskrivning av Den Kinesiska Murens Historia som finns på den svenska webben.

Översikt över de olika sektionerna av den kinesiska muren som uppförts genom historien.

Kinesiska Murens Historia, Del 5 - Mingdynastins mur

Detta är femte och sista delen av en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Mingdynastins mur

Mingdynastins mur 明长城 är den mur som normalt förknippas med begreppet "Den Kinesiska Muren" och mycket stor andel av de murar som finns kvar idag är från Mingdynastin.

Direkt efter att mongolerna var utkörda från Kina och Mingdynastin var etablerad påbörjades renovering i måttlig takt av en del av de tidigare dynastiernas murar längs med norra gränsen. Inledningsvis byggdes inte några seriösa murar utan det byggdes mest befästningar och de befintliga murarna kompletterades med portar och vårdkasetorn. Bitvis byggdes Mingmuren senare längs de tidigare murarna från Northern Qi och Northern Wei. Det tog dock till år 1449 innan renoveringsarbetet kom igång på allvar av de äldre murarna.

Många av Mingdynastins murar var inte av samma solida kvalité som den mur som senare byggdes utanför Beijing av tegel och murbruk, utan de var mer i form av barriärer av jord ibland kombinerade med djupa diken. Det var först på slutet av 1500-talet som tegelmurarna som vi känner muren utanför Beijing började byggas.

Flera sektioner av Mingmuren förbättrades flera gånger under Mingdynastin. T ex Juyongpasset precis norr om Beijing förstärktes direkt 1368 som en initial åtgärd för att försvara huvudstaden. År 1449 byggdes en fästning vid Juyongpasset och även år 1540 fortsatte byggnationen av passets försvar.
Ett annat exempel är muren kring den viktiga militärstaden Datong. Från år 1399 till 1402 byggdes jordmur mellan Xuanhua och Datong. År 1413 kompletterades denna muren med ett dike. Efter 1484 byggdes ytterligare murar av jordvallar kring Xuanfu (också en viktig militärstad nära dagens Zhangjiakou) och Datong. I början på 1500-talet byggdes 500 km mur vid Xuanfu och Datong som ganska direkt behövde renoveras och förstärkas. På gund av det stigande hotet från den mongoliska ledaren Altan Khan som skapat ett högkvarter i Hohhot strax norr om Gula flodens norra krök fortsatte Mingdynastin att bygga murar på 1540-talet nordväst om Beijing norr om Datong och Xuanfu. Denna mur var i dubbel barriär och sträckte sig från Gula flodens nordöstra krök i en båge över Datong för att sedan mötas nära Juyongpasset norr om Peking. Även dessa murar var vid denna tiden huvudsakligen jordfästningar. Muren väster om Beijing kring Datong förstärktes på 1570-talet med tegel och sten.

År 1471 byggdes från Shenmu i Shaanxi till Yanchi i Ningxia. Efter Mingarmen år 1473 lyckats driva bort mongolerna från Ordos byggdes en mur som sträckte sig 910 km tvärs över det landområde som omsluts av Gula floden söder om Ordos. Denna mur som färdigställdes 1474 var i form av en barriär av jord som längs vissa sträckor kombinerades med djupa diken. År 1476 byggdes mur från Shanhaipasset till Yanmenpasset.

År 1550 lyckades Altam Khan dock rida runt murens östran ändpunkt och började plundra och bränna Pekings förstäder. För att täppa till denna lucka i huvudstadens försvar byggdes från år 1569 till 1583 en stenmur österut från Juyngpasset kompletterad med 1 200 vakttorn. till Shanhaipasset vid Bohaibukten. Sträckningen kring Peking byggdes delvis på basen av tidigare muren från Norra Qi. Det var under denna tiden som muren i Pekings närhet fick det utseendet som hela den kinesiska muren är känd under. År 1569 till 1572 byggdes 1007 vakttorn längs muren mellan Shanhaipass och Changpin.

De sista 70 åren fram till Mingdynastins fall år 1644 kompletterades jordmurarna med tegel och en del höga och imponerande torn och portar uppfördes. Tegelmurarna hade bröstvärn och torn fördelade med olika delning beroende på terrängen. Vanligen placerades tornen på 500 meter till 4 kilometers avstånd på synhåll för att kunna kommunicera med varandra med rök eller eldsignaler. Tornen hade olika funktion och kunds vara både bostäder och observationsplatser eller stridsplattformar. I anslutning till muren byggdes även fort och befästningar.

För att tillverka tegel till byggnationen uppfördes ugnar ofta i närheten av byggnadsplatsen för muren, men man har hittat tegelstenar i murens västra del som är tillverkade 80 km iväg från byggnadsplatsen. Murbruket varierade men ofta gjort av klibbigt ris.

Mingmuren var uppdelad i 9 garnisoner, som senare blev 11:
* Liaodong, Från koreanska gränsen till Shanhaipasset, 975 km lång.
* Jizhen, Från Shanhaipasset till Juyongpasset, 600 km lång.
* Changzhen, Från Mutianyu till Zijingpasset, 230 km lång.
* Zhenbao, Från Yanhekou till Lululingkou, 390 km lång.
* Xuanfu, Från Juyongpasset till Xihunfloden, 512 km lång.
* Datong, Från Zhenkoutai till Yajiaoberget, 335 km lång.
* Taiyuan (Shanxigarnison), Från Hequ vid Gula floden till Heshun, 800 km lång.
* Yansui, Från Qingshuiying till Yanchi, 885 km lång.
* Ningxia, Från Yanchi till Lanjing, 1000 km lång.
* Guyuan, Från Jingbian till Gaolan, 500 km lång.
* Gansu, Från Lanzhou till Jiayupasset, 800 km lång.

Det var genom Shanhaipasset som Minggeneralen Wu Sangui 吳三桂 på våren år 1644 öppnar portarna genom muren och släpper in den manchuriska armen som därefter störtar Mingdynastin och etablerar Qingdynastin.

Karta över den Kinesiska Muren byggd under Mingdynastin

Kinesiska muren från Mingdynastin nära Jinshanling

Kinesiska Murens Historia, Del 4 - Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin

Detta är fjärde delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin

Norra Weis mur
Norra Weis mur 北魏长城 byggdes ironiskt nog av ett nordligt nomadfolk, för att skydda sig mot ett annat nomadfolk. Efter att den långa Handynastin föll var det många mindre riken och dynastier som kom och gick, och en av de mer stabila var Norra Wei (386-534) som skapades i norra Kina av nomadfolket Xianbei.

Med start år 423 byggdes en ca 1 000 km lång mur från Chicheng (i Hebei drygt 100 km norr om Beijing) till Wuyuan (norr om Gula flodens norra krök) som skydd mor Rouranfolket från norr. Denna murs sträckning följde ungefär tidigare Zhaomuren. Mellan år 446 till 448 byggdes den inre muren söder om Norra Weis huvudstad Pingcheng (nära dagens Datong) från Gula flodens östra strand, söder om Pingcheng, och sedan nordost till Shanggubergen nordväst om Beijing för att ringa in och skydda huvudstaden. Den inre muren var byggd av packad jord och var lägre och tunnare än den norra yttre muren. År 484 planerades att bygga ytterligare ca 500 km mur österut till Liaofloden i Liaoningprovinsen, men det är inte fastslaget om denna mur förverkligades eller om det bara blev en renovering av tidigare murar. Dock finns det redogörelser från 500-talet som beskriver denna mur, och arkeologer har hittat resterna av en mur som kan dateras till denna period så det finns acceptabla indicier på att denna sträckning av muren har existerat.

Norra Qis mur
Norra Qis mur 北齐长城 byggdes mellan år 552 och 564 av Norra Qidynastin. Efter att Norra Weidynastin fallit delades dess territorium mellan Norra Zhoudynastin och Norra Qidynastin och båda var rädda dels för varandra och dels för nordliga nomader som vid den här tiden var turkar.

Norra Qidynastins murbyggande började år 552 med att bygga en försvarsmur i Shanxiprovinsen som ett skydd mot Västra Weidynastin. År 555 var 1 800 000 personer aktiva i murbygget, och 450 km mur byggdes från Juyongpasset norr om Beijing västerut till Gula flodens östra strand som skydd mot turkarna från norr. Denna muren var en mix av byggnadstekniker. Ibland jord eller sten från platsen eller uthuggningar i bergen och ibland försvarstorn och posteringar kombinerade med naturliga barriärer. Året efter förlängdes muren till Shanhaiguan vid Bohaibukten, och i ytterligare 5 år fortsatte dynastin att expandera muren och avslutade år 563/564 med att bygga en mur längs Taihangberget mellan Shanxi och Hebei.

Suidynastins mur
Suidynastins mur 隋长城 började byggas direkt när kejsare Wen år 581 enade Kina och skapade Suidynastin. Till skydd mot turkarna byggdes på bara 20 dagar en mur i nordvästra Shanxiprovinsen. Dock bröt turkarna snabbt genom denna gräns och Suidynastin satte igång att bygga långa murar och stationera tiotusentals soldater vid gränsen. Man renoverade även samma år de östra delarna av murarna som byggdes av Norra Qi och Norra Wei.

Vid tre olika tillfällen byggdes senare murar i Ordosregionen. (Ningxia, Shaanxi och Inre Mongoliet). År 585 byggdes 350 km mur av 30 000 man mellan Lingwu till Suide ganska nära där den senare Mingmuren skulle passera. Under år 586 och 587 gjordes ytterligare renovering och utbyggndad av muren men det är oklart exakt vilka sektioner som byddges.

Även efterförljande kejsare Yang fortsatte att bygga murar. År 607 sändes 1 000 000 man att bygga mur med start antingen från Yulin i Shaanxi eller från Youyu i Shanxi och fortsatte sin sträckning öster ut. Året efter sändes ytterligare 200 000 man för att fortsätta bygga murar i samma område. Denna mur löpte ungefär parallellt med den nuvarande gränsen mellan Shanxi och Inre Mongoliet.

Kejsare Yang påbörjade även en mur från Xining i Qinghaiprovinsen och öster ut, men dess slutpunkt är inte känd.

Liaodynastins mur
Liaodynastins mur 辽长城 beskrivs fåordigt i historiska arkiv att den påbörjades år 908 i Liaoningprovinsen fram till Songhuafloden som skydd mot stäppfolk i Manchuriet. Uppgifterna är inte entydiga om Liaodynastins murar.

Jindynastins mur
Jindynastins mur 金长城 är byggd till stor del i Inre Mongoliet och till största delen placerad mycket längre norrut jämfört med andra generationer av den kinesiska muren. Muren byggdes från år 1123 till 1201 och 750 000 man mobiliserades samtidigt för murbygget. Jindynastins murar var mer avancerade än de tidigare och kunde bestå av yttre vallgrav, yttre mur, inre vallgrav och huvudmur. Murarna hade även plattformar på utsidan för beskjutning av fienden och bröstvärn. Jindynastins mur bestod av flera försvarsbarriärer och den innersta låg ca 200 km norr om dagens Beijing och den nordligaste sektionen byggdes kring området där dagens Kina, Mongoliet och Rysslands gränser möts.
Jindynastins murar var de första som Djingis Khan rundade och forcerade på sin väg mot Beijing som föll år 1215.

Ungefärlig dragning av kinesiska muren byggd under Norra Wei, Norra Qi, Sui och Jindynastin år 423 till 1201

Resterna efter Jindynastins mur

Kinesiska Murens Historia, Del 3 - Handynastins mur

Detta är tredje delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Handynastins mur

Handynastins mur 汉长城, även kallad QinHanmuren 秦汉长城 är en förlängning och renovering av den tidigare Qindynastins mur och var ca 10 000 km lång, vilket gör Handynastins mur till den längsta av Kinas alla murar genom historien.

Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr och innan Liu Bang skapat Handynastin och år 202 f.Kr. utropat sig som kejsare Gaozu hade han påbörjat renoveringen av den tidigare Qinmuren kring Gula floden för att skydda Kina mot de nu enade och starka nomaderna Xiongnu. Efter ett tungt militärt nederlag mot Xiongnu år 200 f.Kr. tvingades Handynastin gå med på en för Handynastin förnedrande diplomatisk lösning om fred och handel med Xiongnu och murbyggnationen stannade upp.

141 f.Kr. tog kejsare Wudi ("krigskejsaren") makten i Kina som nu var starkt efter 60 år utan krig och kejsare Wudi startade krig med Xiongnu. 127 f.Kr. var området söder om Gula floden återerövrat och en storskalig återställning av den tidigare muren gjordes. Sannolikt var det mer än bara en stor renovering, utan det byggdes även nya murar som ersatte den tidigare. Längs med nordgränsen i Hebei och Inre Mongoliet har det hittats murar från kejsare Wudis tid som sannolikt i alla fall delvis ersatte den tidigare Qindynastins mur.

Kejsare Wudi hade farhågor att Xiongnu skulle alliera sig med Qiangstammarna som levde i dagens Tibet, och expanderade därför muren väster ut. 121 f.Kr var Hexikorridoren i Gansuprovinsen säkrad och en mur byggdes från Yongdeng till Jiuquan. En annan anledning till murens expansion västerut var att skydda den nya handelsvägen som senare skulle bli känd under namnet Sidenvägen. Tio år senare förlängdes muren upp till Yumenguan och Yangguan utanför Dunhuang som var den kinesiska civilisationens sista utpost mot väster. Olika källor ger olika tidsangivelser, men sannolikt kring 110-101 f.Kr. förlängdes muren ytterligare till Lop Nor 罗布泊 vilket är den västligaste punkt som den Kinesika muren nått.

Totalt förlängde kejsare Wudi muren 1 000 km västerut på 20 år. Dessa västliga murar byggdes av packad sand och jord, armerad med gräs med 12 till 15 cm tjocka lager. År 39 e.Kr. gav kejsare Guang Wudi 光武帝 order till General Ma Cheng att bygga ytterligare fyra murar i Henan, Hebei, Shanxi och Shaanxi men det är inte helt klarlagt dessa murars exakta sträckning. Överlag är det mycket varierande uppgifter om de exakta positionerna för de olika sektionerna av Handynastins mur.

Ungefärlig dragning av Handynastins mur som byggdes ca 206 f.Kr till 39 e.Kr.

Ett vårdkasetorn utanför Dunhuang från Handynastins mur.

Kinesiska Murens Historia, Del 2 - Qindynastins mur

Detta är andra delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Qindynastins mur

Qindynastins mur 秦长城, eller Den 10 000 li långa muren 万里长城, är vad som i populärhistoria är ursprunget till den Kinesiska muren, som andra dynastier senare byggde vidare på. Dock kommer muren att förändras mycket genom historien både var det gäller utförande och sträckning. Muren som den ser ut i dag (huvudsakligen från Mingdynastin) har en helt annan konstruktion, och definitivt en helt annan sträckning än Qindynastins mur.

221 f.Kr hade staten Qin vunnit det inbördeskriget som varat i ett kvarts millennium och enat de stridande staterna till ett stort Kina. Qinrikets kung Ying Zheng 嬴政, utropade sig till kejsare över Qindynastin och tog sig namnet Qin Shi Huangdi 秦始皇帝. Qin Shu Huangdi startade flera stora byggnadsprojekt. Han byggde sitt spektakulära mausoleum med tillhörande Terrakottaarmé, påbörjade bygget av Epangpalatset och byggde ett vägnät för att koppla samman områdena från de erövrade rikena (som var längre än det vägnät som romarriket byggde). Utöver detta byggde han också den 10 000 li långa muren. En "li" 里 var vid den här tiden 415.8 meter så muren påstås vara dryg 400 mil vilket är i rimlig storleksordning mot dess förmodade sträckning. Arkeologer uppskattar längden på Qindynastins mur till ca 500 mil.

General Meng Tian fick 214 f.Kr i uppdrag av kejsare Qin Shi Huangdi att driva bort Hunnerna (Rong och Di) från landet söder om Gula floden vilka var ett ständigt återkommande problem för Qindynastin. Därefter, år 215 f.Kr, påbörjades bygget av den nya Qinmuren under ledning av Meng Tian. Man monterade även ner många av de existerande gränsmurarna mellan de tidigare stridande staterna. Den nya muren sträckte sig från Lintao 临洮 (i södra Gansuprovinsen) till Liaodong 辽东 (området kring halvön i Liaoningprovinsen).

Basen för den nya muren var de existerande murarna från Qin, Zhao och Yan som renoverades, förlängdes och kopplades samman. Den östra delen av muren byggde vidare på basen av ruinerna från Yanmuren. Mycket tyder på att den mellersta delen i alla fall delvis låg en aning norr om den tidigare Zhaomuren, och den västra delen byggde till stora delar på den tidigare muren från riket Qin.

Oklart hur stor arbetsstyrka som var engagerad i murbygget men det var sannolikt ett flertal millioner och byggnationen tog 9 eller 10 år. Muren byggdes dels med armerad packad jord och även med sten. Sannolikt var inte muren helt kontinuerlig, utan den kopplade bitvis samman svårforcerade raviner och berg till en enhet. Det är inte helt fastslaget exakt vilken sträckning som Qindynastins mur hade och mycket information som finns om muren bygger på berättelserna från historikern Sima Qian.

Karta som visar Qindynastins murs ungefärliga sträckning.

Ruinerna efter Qindynastins mur.

Kinesiska Murens Historia, Del 1 - Muren före Qindynastin

Detta är första delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Kinesiska murens historia är uppdelad i många separata faser och började byggas för ca 2 700 år sedan under Zhoudynastin, och de yngsta delarna byggdes ungefär 2 000 år senare under Mingdynastin. Ofta tillskrivs den utökning och sammankoppling av tidigare murar som gjordes under Qindynastin av Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (regenttid som kejsare 221-210 f.Kr.) som ursprunget till den kinesiska muren.

Kinesiska murens huvudsyfte beskrivs ofta vara att skydda Kina från nordliga nomadstammar som Rong, Di, Xiongnu, mongoler, munchurer och hunner och muren var i detta syftet vanligen placerad i gränsområdena mellan bördig jord och stäpplandskap. Dock finns det även mycket som tyder på att muren på vissa ställen även är byggd för att säkra ockuperat land mer än att bara försvara mot nomader. Muren kan också haft som delsyfte att hindra de egna invånarna från att fly från skatter och militära plikter.

Den Kinesiska Muren före Qindynastin

Under tiden för Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr.) och framförallt under dess senare del De stridande staterna (481-221 f.Kr.) var Kina uppdelad i ett flertal mindre stater som låg i krig med varandra. Under denna period byggdes flera olika längre och kortare murar. Några av murarna som byggdes under denna tid är inte placerade i den sträckningen som senare kommer att kallas "Kinesiska Muren". Murarna från denna tid var byggda i antingen sten eller av packad jord. Dessa murarna var i högre grad gränsmurar och försvarsanläggningar än de senare murarna.

Chumuren
Chumuren 楚长城 byggdes under 656 f.Kr. under Vår- och höstperioden i Henanprovinsen av staten Chu och är tillsammans med Qimuren den äldsta av de kinesiska murarna. Muren var ca 250 km lång, och på grund av sin geografiska sträckning i form av ett kantigt upp och nervänt "U" som omsluter dagens Nanyang 南阳 kallas muren "Rektangulära muren", 方城 (fāngchéng). Muren kopplar samman en serie mindre städer och fästningar längs den historiska gränsen. Under tiden för De stridande staterna (481-221 f.Kr.) expanderades och förstärktes muren och dess totala längd blev mer än 400 km.

Qimuren
Qimuren 齐长城 är en 619 km lång mur tvärs genom Shandongprovinsen som börjar i Changqing vid Gula floden och slutar nära Qingdao vid Gula havet och är tillsammans med Chumuren den äldsta av de kinesisk murarna. Muren byggdes av staten Qi, och påbörjades 685 f.Kr. och basen färdigställdes av kung Xuan av Qi 齐宣王 (regenttid 319-301 f.Kr), men den fortsatte att utvecklas även senare. Till skillnad från en stor del av de senare murarna i Kinas historia så var Qimuren inte ett skydd mot nomadfolk från norr utan en utpräglad gränslinje för södra Qi. Murens utförande varierar över dess sträckning. I bland är muren dubbel, i bland har den skyttevärn, befästningar och torn och i bland är det avbrott i muren där den passerar branta och svårforcerade berg. Qimuren har även kallats 千里长城 "den tusen Li långa muren" vilket inte ska förväxlas med 万里长城 "den tio tusen Li långa muren" som den senare Qindynastins mur kallas.

Qinstatens murar
Qinstatens murar 秦国长城 byggdes av riket Qin (som senare kommer att skapa Qindynastin) under perioden De stridande staterna (481-221 f.Kr.). Tidigt i perioden byggdes en mur i anslutning till Luofloden 洛河 från där floden rinner ut i Weifloden 渭河 och norrut. Under Kung Zhao's regentid (306-251 f.Kr.) byggdes en mur från Lintao i södra Gansuprovinsen i nordostlig riktning upp mot Ordosplatåns östra sida tills den möter Gula floden i Inre Mongoliet. Det finns inga exakta längdangivelser för Qinstatens murar och det är ingen tydlig samstämmighet mellan källor om murarnas exakta sträckning och tiden för dess byggnation.

Weimurarna
Weimurarna 魏长城 byggdes 361–355 f.Kr. av staten Weis kung Huiwang 魏惠王. Av rädsla för staten Qin byggdes en över 500 km lång mur, Heximuren, i Shaanxiprovinsen längs med Luofloden 洛河 och Gula floden i nordsydlig riktning. Wei byggde även en södra mur, Henanmuren, i Henanprovinsen i anslutning till sin huvudstad Daliang 大梁 (nära dagens Kaifeng 开封). Den södra muren startar i Zhengzhou, korsar Gula floden och viker därefter väster ut och var ca 200 km lång. Den exakta sträckningen av Weimurarna är inte entydigt beskriven i olika källor.

Yanmurarna
Yanmurarna 燕长城 byggdes av staten Yan norr och söder om dagens Beijing. Den södra muren byggdes 334-311 f.Kr. i Hebeiprovinsen ungefär 100 km söder om Beijing och kallas Yishuimuren 易水长城. Den sträcker sig från foten av Taihangberget 太行山 och löper ca 250 km i sydostlig riktning. Muren byggdes som ett försvar mot staterna Zhao, Qi och Qin under De stridande staterna. Den norra muren byggdes 254 f.Kr.  som ett försvar mot nomader från norr och var den sista muren som byggdes innan Qindynastin. Muren börjar i västra Hebeiprovinsen och passerar ca 150 km nordväst om Beijing fortsätter upp en bit i Inre Mongoliet sedan in i Liaoningprovinsen för att avsluta mot Qingchuanfloden i Nordkorea.

Zhaomurarna
Zhaomurarna 赵长城 uppfördes av staten Zhao under De stridande staterna. En ca 200 km lång södra mur uppfördes i södra Hebeiprovinsen som i en halvcirkelbåge omsluter staden Handan. Muren byggdes 333 f.Kr som skydd mot staten Wei. För att skydda sig mot nomader, huvudsakligen mot Hu, byggde kung Wuling 趙武靈王 år 300 f.Kr två nordliga murar i Inre Mongoliet norr om Ordosplatån. Båda går i östvästlig riktning parrallellt och delvis överlappande precis norr om Gula Flodens nordligaste del.

Sektioner av den Kinesiska muren byggda före Qindynastin tom 221 f.Kr.

Qimuren nära dess västra ändpunkt vid Changqing.