Kinesiska Murens Historia, Del 1 - Muren före Qindynastin

Detta är första delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Kinesiska murens historia är uppdelad i många separata faser och började byggas för ca 2 700 år sedan under Zhoudynastin, och de yngsta delarna byggdes ungefär 2 000 år senare under Mingdynastin. Ofta tillskrivs den utökning och sammankoppling av tidigare murar som gjordes under Qindynastin av Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (regenttid som kejsare 221-210 f.Kr.) som ursprunget till den kinesiska muren.

Kinesiska murens huvudsyfte beskrivs ofta vara att skydda Kina från nordliga nomadstammar som Rong, Di, Xiongnu, mongoler, munchurer och hunner och muren var i detta syftet vanligen placerad i gränsområdena mellan bördig jord och stäpplandskap. Dock finns det även mycket som tyder på att muren på vissa ställen även är byggd för att säkra ockuperat land mer än att bara försvara mot nomader. Muren kan också haft som delsyfte att hindra de egna invånarna från att fly från skatter och militära plikter.

Den Kinesiska Muren före Qindynastin

Under tiden för Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr.) och framförallt under dess senare del De stridande staterna (481-221 f.Kr.) var Kina uppdelad i ett flertal mindre stater som låg i krig med varandra. Under denna period byggdes flera olika längre och kortare murar. Några av murarna som byggdes under denna tid är inte placerade i den sträckningen som senare kommer att kallas "Kinesiska Muren". Murarna från denna tid var byggda i antingen sten eller av packad jord. Dessa murarna var i högre grad gränsmurar och försvarsanläggningar än de senare murarna.

Chumuren
Chumuren 楚长城 byggdes under 656 f.Kr. under Vår- och höstperioden i Henanprovinsen av staten Chu och är tillsammans med Qimuren den äldsta av de kinesiska murarna. Muren var ca 250 km lång, och på grund av sin geografiska sträckning i form av ett kantigt upp och nervänt "U" som omsluter dagens Nanyang 南阳 kallas muren "Rektangulära muren", 方城 (fāngchéng). Muren kopplar samman en serie mindre städer och fästningar längs den historiska gränsen. Under tiden för De stridande staterna (481-221 f.Kr.) expanderades och förstärktes muren och dess totala längd blev mer än 400 km.

Qimuren
Qimuren 齐长城 är en 619 km lång mur tvärs genom Shandongprovinsen som börjar i Changqing vid Gula floden och slutar nära Qingdao vid Gula havet och är tillsammans med Chumuren den äldsta av de kinesisk murarna. Muren byggdes av staten Qi, och påbörjades 685 f.Kr. och basen färdigställdes av kung Xuan av Qi 齐宣王 (regenttid 319-301 f.Kr), men den fortsatte att utvecklas även senare. Till skillnad från en stor del av de senare murarna i Kinas historia så var Qimuren inte ett skydd mot nomadfolk från norr utan en utpräglad gränslinje för södra Qi. Murens utförande varierar över dess sträckning. I bland är muren dubbel, i bland har den skyttevärn, befästningar och torn och i bland är det avbrott i muren där den passerar branta och svårforcerade berg. Qimuren har även kallats 千里长城 "den tusen Li långa muren" vilket inte ska förväxlas med 万里长城 "den tio tusen Li långa muren" som den senare Qindynastins mur kallas.

Qinstatens murar
Qinstatens murar 秦国长城 byggdes av riket Qin (som senare kommer att skapa Qindynastin) under perioden De stridande staterna (481-221 f.Kr.). Tidigt i perioden byggdes en mur i anslutning till Luofloden 洛河 från där floden rinner ut i Weifloden 渭河 och norrut. Under Kung Zhao's regentid (306-251 f.Kr.) byggdes en mur från Lintao i södra Gansuprovinsen i nordostlig riktning upp mot Ordosplatåns östra sida tills den möter Gula floden i Inre Mongoliet. Det finns inga exakta längdangivelser för Qinstatens murar och det är ingen tydlig samstämmighet mellan källor om murarnas exakta sträckning och tiden för dess byggnation.

Weimurarna
Weimurarna 魏长城 byggdes 361–355 f.Kr. av staten Weis kung Huiwang 魏惠王. Av rädsla för staten Qin byggdes en över 500 km lång mur, Heximuren, i Shaanxiprovinsen längs med Luofloden 洛河 och Gula floden i nordsydlig riktning. Wei byggde även en södra mur, Henanmuren, i Henanprovinsen i anslutning till sin huvudstad Daliang 大梁 (nära dagens Kaifeng 开封). Den södra muren startar i Zhengzhou, korsar Gula floden och viker därefter väster ut och var ca 200 km lång. Den exakta sträckningen av Weimurarna är inte entydigt beskriven i olika källor.

Yanmurarna
Yanmurarna 燕长城 byggdes av staten Yan norr och söder om dagens Beijing. Den södra muren byggdes 334-311 f.Kr. i Hebeiprovinsen ungefär 100 km söder om Beijing och kallas Yishuimuren 易水长城. Den sträcker sig från foten av Taihangberget 太行山 och löper ca 250 km i sydostlig riktning. Muren byggdes som ett försvar mot staterna Zhao, Qi och Qin under De stridande staterna. Den norra muren byggdes 254 f.Kr.  som ett försvar mot nomader från norr och var den sista muren som byggdes innan Qindynastin. Muren börjar i västra Hebeiprovinsen och passerar ca 150 km nordväst om Beijing fortsätter upp en bit i Inre Mongoliet sedan in i Liaoningprovinsen för att avsluta mot Qingchuanfloden i Nordkorea.

Zhaomurarna
Zhaomurarna 赵长城 uppfördes av staten Zhao under De stridande staterna. En ca 200 km lång södra mur uppfördes i södra Hebeiprovinsen som i en halvcirkelbåge omsluter staden Handan. Muren byggdes 333 f.Kr som skydd mot staten Wei. För att skydda sig mot nomader, huvudsakligen mot Hu, byggde kung Wuling 趙武靈王 år 300 f.Kr två nordliga murar i Inre Mongoliet norr om Ordosplatån. Båda går i östvästlig riktning parrallellt och delvis överlappande precis norr om Gula Flodens nordligaste del.

Sektioner av den Kinesiska muren byggda före Qindynastin tom 221 f.Kr.

Qimuren nära dess västra ändpunkt vid Changqing.