Web-TV ruels

Det var först nyligen jag på allvar har börjat använda Web-TV. Det är mycket behagligt att kunna sitta på "andra sidan" i Kina och se nästan vilket Svenskt program som helst, när som helst. Har gjort det till en vana att börja morgonen med gårdagens Rapport. Har vid sysslolösa stunder även malt genom alla avsnitten av Draknästet (mycket bra program), Kvarteret SKATAN och diverse pinsamheter på kanal5 och TV3. Lite politiskt inkorrekt så tycker jag även att Allsång på Skansen är ganska underhållande.

Många av SVT's dokumentärer går dock inte att se från utländska IP-adresser. Jag gissar att det har med avtalet i upphandlingen att göra, dvs att de bara får visas i Sverige. Ett annat problem är att det ställs ganska höga krav på uppkopplingshastigheten för att Web-TV ska fungera. Det är inte ovanligt att det strular.

Man kan uppleva Svensk sommar på avstånd med Webb-TV

Kalligrafi

Kalligrafi är läran om att skriva snyggt, och finns i många kulturer, och naturligtvis även i den Kinesiska. Jag har ett stort intresse av den Kinesiska skriften, men det är först idag det har blivit av att gå på en riktig utbildning. I skolan har jag hittills bara lärt mig skriva raka streck med vanlig penna och det är en gigantisk skillnad mot riktig kalligrafi.

Jag vågar nästan påstå att läran snuddar på en religion. Allt är så heligt och traditionsbundet. Bläcket ska komma från sotet av ett visst träslag, och rispappret ska helst vara tillverkad i en speciell provins. För att inte tala om penslarna där det är en hel vetenskap från vilket djurs päls som håren kommer ifrån. Denna lista kan göras lång, och jag har bara skrapat på ytan.

Under mina första timmar så har jag lärt mig skriva en "dott", typ en prick, på sex olika sätt. Har även snuddat på att dra horisontella och vertikala linjer vilket faktiskt innehåller sju olika penselrörelser vardera, och är betydligt svårare än det låter.

Är idag för mycket nybörjare för att fördjupa mig mer i ämnet, men jag har fått en inblick hur stor vetenskapen (eller religionen) faktiskt är. Det lär tragiskt nog vara en hotad vetenskap eftersom dagens unga Kineser inte är speciellt intresserade att lära sig kalligrafi. På grund av detta är en del rädda att kunskapen dör ut. Jag tycker dock det är riktigt kul och ska göra mitt bästa för att föra läran vidare ;-)

Notera hur jag håller penseln och min raka rygg. Som ni ser är min lärare nöjd med min insats.

Parkeringsvakt Mr. Wang

När jag är ute och går stannar jag ibland och pratar med lite olika figurer för att övan min Kinesiska. Oftast tycker den jag pratar med att detta är mycket kul, och det är vanligen jag som tvingas avbryta samtalet när det blir för drygt. En av dessa som jag ibland pratar med är en parkeringsvakt som jag ser nästan varje dag.

Tillåt mig presentera Parkeringsvakt Mr. Wang (王先生).

Mr. Wang jobbar som parkeringsvakt och ansvarar för 28 parkeringsplatser. Han har tuffa arbetstider och jobbar vanligen 07:00 till 21:00. Mr. Wang har järnkoll så parkeringen, och kommer det en bil är han snabbt framme och bestämmer vilken ruta bilen ska parkera i. Om någon hinner parkera innan han visat var de ska stå så brukar han tvinga dem att flytta sig. Kanske har han någon logisk orsak, men det ser ut som han gör det för att visa att han bestämmer över parkeringsplatsen.

Mr. Wang tycket inte om att bli fotograferad - i alla fall inte av mig. Jag passade på i ett, av han ouppmärksamt, ögonblick och lyckades skjuta en bild utan att han märkte det.

Mr. Wang fotad av paparazzi Mr. Blomberg

Liten bil: 1 RMB/Halvtimme Stor bil: 2 RMB/Halvtimme

Nästa gång jag prata med Mr. Wang ska jag be honom förklara definitionen på små och stora bilar. Det kan bli en språklig utmaning.

Tack Polisen för goda råd

Kanske lite onödigt ofta på sista tiden har jag varit sugen på västmat. Det är både onyttigare och betydligt dyrare än det Kinesiska, så det är mest nackdelar. I bland blir det pizza, och då har jag efter utförliga tester en klar favoritrestaurang i Beijing: The Tree. Restaurangen utmärker sig inte bara med att servera mycket elegant och goda pizzor, utan har även ett extremt stort utbud av olika ölsorter. Jag är en enkel person var det gäller öl, och beställer ändå en Beijing-draft trots alla avancerade alternativ.

Det är helt omöjligt att beskriva vägen till The Tree. Det är ett under att de har så många gäster som de har. Man får snirkla sig i trånga gränder bakom Sanlitun the Village för att hitta dit. Finns ingen annan förklaring än att alla nya gäster kommer dit per rekommendation med tillhörande guide. Så var det även för mig.

I dag klämde jag i mig en "deg" med öl på The Tree, och satt samtidigt och läste en fin rekommendationsskylt från den lokala polismyndigheten som satt på väggen. Se nedan.

Tack för tipset, Sanlitun Polisen! Nu vet jag hur jag ska bete mig när jag är ute på lokal.

Hur skulle man klara sig utan detta rådet?

Raffles City Beijing

Raffles City i Singapore är ett stort komplex med många shoppingcenter, och bland annat ett av världens högsta hotell (Swissotel The Samford), där jag som är skyskrapsfixerad naturligtvis bodde förr i tiden när jag hade tjänsteresor till Singapore. Här finns även det mycket kända Raffles Hotel där drinken Singapore Sling skapades. Namnet Raffles kommer från Stamford Raffles som grundade det moderna Singapore.

Det senaste av alla nya shoppingcenter i Beijing är det precis nyöppnade i "Raffles City Beijing". Futurisk design naturligtvis med StarWar-look på fasaden och ett shoppingcenter som är uppbyggt kring något som likna en stor månlandare. Inne i "månlandaren" finns det några kaféer med små broar över till affärsdelen. I Raffles City Beijing finns förutom shopping även hotell och kontorsbyggnader.

Affärerna i Raffles City är i mellanklass, typ ZARA, Vero Moda och H&M. De tyngsta Franska och Italienska finmärkena finns inte här. Det är även många "Open Soon"-skyltar som det brukar i nyöppnade varuhus. Jag spenderade söndagen på att kika genom affärerna och för ovanlighetens skull köpte jag mig faktiskt ett plagg. Vita byxor - vilket man inte kan få nog av här eftersom man måste tvätta dem så fort man suttit i en taxi.

Överlag tycker jag shoppingcentret känns litet, och med ett än så länge för klent affärsutbud. Det borde bli lite bättre när "Open Soon"-skyltarna ersätts med fler affärer. Restaurangutbudet var OK med serveringar både längst upp och i källaren. Jag lunchade Koreanskt, vilket jag har lite hat-kärlek till. Det grillade köttet är mycket gott, men tillbehören runt om kring är inte min grej. Jag bodde en kortare period i Seoul så jag har känt på en del av de Koreanska ytterligheterna och är ganska trött på mycket av dem.

Raffles City ligger vid Dongzhimen , dvs nordöstra andra ringvägen. Det är här min nya skola ligger, och jag letar nu efter boende i närheten. Jag bodde några månader i detta området 2006 och trivdes ganska bra då. Det är ungefär här som den "västliga" delen av Beijing börjar. (trots att det ligger österut)

Förutom i Singapore och Beijing så finns Raffles City även i Shanghai.

Den futuriskt designade exteriören till Raffles City Beijing.

Shoppingcentret är uppbyggt kring det speciella centrum som påminner om en stor månlandare. Det konstiga kortet är taget underifrån upp mot glastaket.

Äntligen Anna!

I två månader har min kompis Anna varit här i Beijing. Hon läser METP ("Manager Exchange and Training Programme"). METP är ett brett program där Kinesiska språket är en betydande del, men innehåller även ledarskap och mycket mer. Det är ganska tuffa antagningskriterier med ett fåtal platser för hela Europa. Bra jobbat Anna!

Under dessa två månaderna har hon i princip inte varit kontaktbar utan haft fullt upp hela tiden. METP utbildningen tycks vara otroligt krävande. Heltid med lektioner på dagarna och diverse jippon på kvällarna. I går var första dagen jag lyckats boka in en date med Anna och två andra bekanta. Dock blev det bara en lunch - om än på nästan fyra timmar. Att det var så svårt att "fånga" henne tror jag faktiskt inte beror på att hon försöker undvika mig, utan att hon har ett oroligt tufft program - kan man hoppas ;-).

Min kompis Anna, som läser METP här i Beijing

Regnperioden är här

Det har under våren varit väldigt torrt i Beijing. Då och då har det varit lite regnskurar som påstår vara artificiellt framkallade. En av några "indicer" som talar för att det har varit artificiellt är att regnskurarna oftast har varit på torsdagar, och att det ibland officiellt skrivs om det.

Nu har vi dock lämnar den torra perioden och kommit in i den första av Beijings två regnmånader. Under juli och augusti är det nästan ekvatorsklimat här. Det är statistiskt ca 3 regndagar i veckan och närmare 200 mm/månad regn vilket är ca tre gånger mer än vad vi har i Sverige.

Regnet kommer ofta helt oväntat och explosivt i korta skurar, så det gäller att ha paraply med sig. Det är aldrig någon skada att bära omkring på ett paraply eftersom när det inte regnar så är solen plågsam, så man kan använda paraplyt som solskydd. Marken är så het så att ganska snart efter att en regnskur upphört så är stora delar av gatorna torra igen.

Diagram över Beijings nederbörd i mm/månad.

Kineser och Ölglas

Kineser har en helt annan syn än oss på hur ett ölglas ska se ut. Går man på de helt Kinesiska restaurangerna så får man normalt ett mycket litet glas med tjockt gods. Glaset är aningen större än ett snapsglas och rymmer kanske 10cl. Har man lite extra med otur så åker man på en pappmugg. Man kan nog inte hoppas på att de i närtid anpassar sin ölglaskultur till våran. (På de restauranger som vänder sig till västerlänningar har de naturligtvis ölglas enligt Europeisk modell.)

Nyligen tvingades jag till ett vätskestopp på ett lokalt hak, och tyckte då att gränsen var passerad även för en Kinesisk restaurang. Jag fick en mugg till min öl som ser ut att komma från någon loppmarknad, men är faktiskt en ganska traditionell Kinesisk kopp. Här tycker jag man tappar för stor del av ölupplevelsen. Jag såg att även mina bordsgrannar (de som inte dricker direkt ur flaskan som Kineser ofta gör även på restaurang) fick lika "fin" mugg som jag, så det var uppenbarligen restaurangens standard porslin.

Det blev bara en öl på detta ställe, även om 60cl-flaskan bara kostade 3 RMB (=3 SEK)

Fint "ölglas"?

För bra för att inte berättas....

En klasskompis råkade nyligen ut för en historia som är för bra för att inte berätta vidare:

För vissa typer av Kinesiska Visum så måsta man registrera sin närvaro hos den Kinesiska polisen. Detta var just var min klasskompis skulle göra. Hon var på väg till polisstationen, men hittade den inte. Med sig hade hon en liten guidebok med användbara Kinesiska ord och uttryck. Hon frågan en Kines om hjälp med att hitta till polisen och pekade samtidigt på "Police" i guideboken (trodde hon).

Kinesen blev märkbart berörd och sa att hon ringer polisen, vilket hon gjorde. Strax därefter kommer en polisbil i hög fart med blåljus och sirener och tvärnitar framför dem. Ut hoppar två poliser som nästan skriker:

"Nǐ jiā zài nǎr?", "Nǐ jiā zài nǎr?" ("Var bor du?", "Var bor du?")

I det här läger är min klasskompis minst sagt förvånad och undrar vad som hänt. Hon hamnar i polisbilen och försöker förklara att hon bara ska till polisstationen och pekar i sin guidebok igen. En av poliserna tar boken och tittar en liten stund. Därefter börjar båda poliserna att skratta som galningar. När de skrattat färdigt kör de henne lugnt och fint till polisstationen.

Det stora misstaget var att när hon frågat den första Kinesen om hjälp så råkade hon peka på raden under i guideboken. Där står det något mer dramatiskt:

"wǒ jiā bèi dào le" ("Mitt hem är rånat")

Det var detta som Kinesen upplyste polisen om när hon ringde - därav utryckningen.

Utdrag ur den aktuella guideboken. Se raden under "Police"

Brandövning på The Peninsula

The Peninsula Hotel är en kedja av lyxhotell som finns i några av de tyngre städerna i Asien, och även på några platser i USA. Det var i The Peninsula Hotel i Beijing som Louis Vuitton öppnade sin första butik i Kina 1992. Hotellets bar är en trevlig oas där jag ibland smiter in när jag är sugen på en drink i värdig miljö. Inte extremt dyrt.

Jag går förbi hotellet nästan varje dag på väg till och från skolan. I dag så rusade det ut folk på gatan från hotellet när jag passerade, och trottoaren blev snabbt full. Det är mycket folk i en så stor byggnad. Strax hördes sirenerna och några brandbilar sladdade in till hotellet. De fick snabbt upp stegarna och började spruta vatten på hotellet. Jag såg ingen rök, och blev snart upplyst om att det bara var en övning.

Det var verkligen en fullskaleövning där de stängde av gatan framför hotellet, utrymde byggnaden, och även agerade "på riktigt" med vatten och allt. Lite rolig vardagsdramatik på väg hem från skolan. "Alla" blir ju intresserade när man ser en brandbil!

Brandbilarna sladdar in till The Peninsula

Fullskalig släckningsövning

The Great Hall of The People

The Grat Hall of The People är den stora pampiga byggnaden längs västra sidan av Himmelska Fridens Torg. Det är här inne alla stora mottagningar och officiella tillställningar hålls. Nyligen fick jag den trevliga informationen att byggnaden ofta är öppen för allmänheten så jag gjorde ett turistbesök.

Byggnaden är en av "de 10 stora" byggnadsverk som uppfördes för 50 år sedan för att fira 10 års jubileet av Folkrepubliken Kina. Allt är stort och pampigt med röda mattor på golvet, högt till tak och väggar av marmor. Det är verkligen en öststatskänsla i luften där inne. Det stora auditoriumet som man ibland ser på TV kändes inte så stort som det faktiskt är. Det finns otroliga 10 000 sittplatser där inne - nästan som globen som klarar 16 000 besökare.

Utöver det stora auditoriumet så fick man besöka två mindre salar, och den stora bankettalen. Det finns många fler salar som inte var öppet för allmänheten. Som alltid här så är det säkerhetskontroller likt flygplats, och inte tillåtet att ta med sig väskor in - men att fotografera var OK.

Den maffiga entrén på östsidan mot Himmelska fridens torg.

Auditoriumet med 10 000 sittplatser

Här har det nog hållits tunga möten med världens olika höjdare genom åren.

Pluggdag på restaurang

Att nöta in nya ord och skrivtecken är ibland lite tungt och tråkigt. Jag har kommit på den fantastiska lösningen för att göra det roligare genom att ta med alla mina böcker och prylar till någon trevlig restaurang, och sen sitta där en dag eller en kväll och plugga.

Samtidigt som jag pluggar kör jag ett helpaket från restaurangen med många rätter och ibland för mycket dryck. Sen pluggar jag tills batteriet tar slut i datorn eller jag fått i mig för många öl för att vara koncentrerad. Personalen på restaurangerna brukar vara mycket roade av att hjälpa mig.

I dag, söndag, är en sådan dag. Sov förvånande länge på morgonen, och efter frukosten begav jag mig till den Franska restaurangen Le Petit Gourmand som jag nyligen lärde mig att hitta till. (Tack Jimmy o Nina) Har nu suttit här i mer än tre timmar och ätit, druckit och pluggat. Kommer nog att sitta ett tag till, men koncentrationen håller på att dala. Mycket trevligt att plugga ibland!

Att jag är suddig på bilden beror inte bara på att jag druckit för många öl.

Lunch på Pangu 7 Star Hotel

Finns det 7-stjärniga hotell? Det är en debatt som förs då och då. Vanligen brukar det sägas att 5 stjärnor är max, men vi har ju tex det kända Burj Al Arab Hotel i Dubai som tycks vara ganska allmänt accepterat som 7-stjärnigt. Det finns även några exempel på 6-stjärniga hotell i tex Seoul. Den "korrekta" klassificeringen på dessa hotellen påstås vara "5 Star Deluxe"

I Beijing finns nu sedan en tid ett hotell, Beijing Pangu 7 Star Hotel, som kallar sig för 7-stjärnigt, även att de själva medger att 5 stjärnor är max enligt den vedertagna gradering. Hotellet ligger precis väster om OS-området så alla sviter har en fantastisk vy utöver Fågelboet och Vattenkuben.

I dag var jag och besökte hotellet och fick mig en guidning i de olika sviterna. Visst var det fint, och definitivt ganska mycket extra utöver det vanliga. En klar kandidat när jag ska flytta efter sommaren.;-). Hotellet är extremt, men inte SUPER extremt. Utan att ha varit i Dubai så vågar jag påstå att Burj Al Arab Hotel är ett strå vassare. För dagen är hotellet inte helt färdigställt. Tex saknas fortfarande gym, SPA, pool etc. På grund av detta så är rumspriserna än så länge överkomliga. Det går att få en av de mindre sviterna för under 3 000 SEK/natt, men priserna kommer att stiga när hotellet är färdigställt. (På Burj Al Arab kan man bo för ca 7 000 SEK/natt om man bokar i god tid innan.)

Jag valde att leva lite extra fint idag och tog lunch på hotellet. Det finns extremt dyra restauranger, men även några med överkomliga priser. Jag tycker om lite vardagslyx ibland och slog till med en tre rätter och en Mojito. En fantastisk måltid med utsikt över de vackra OS-byggnaderna.

7 stjärnor eller inte. I vilket fall som ett mycket fint hotell

Hyfsad lördagslunch

Onödig, eller Intressant statistik

Har nu bockat av ännu ett etappmål på mitt studieäventyr. Under veckan passerade jag 300-vallen var det gäller antal Kinesiska ord som jag kan skriva. Jag satte en gång ett delmål att jag ska lära mig 1 000 skrivtecken under min studietid. Här gäller det nu att hålla isär begreppen. 1 000 skrivtecken är INTE samma sak som 1 000 ord. Ord kan bestå av ett skrivtecken men ofta två, och ibland fler. Totalt sett finns det långt mycket fler ord än skrivtecken. Nu har det visat sig att i ett tidigt inlärningsskede så brukar antal skrivtecken ungefär motsvara antal ord, och i mitt fall är det mycket nära. Det vill säga jag kan både skriva 300 skrivtecken och 300 ord. Längre fram så kommer många nya ord bestå av redan inlärda tecken.

Vad betyder det då att kunna 300 skrivtecken?

Enligt statistik så ska man kunna läsa 64% av normal text med 300 skrivtecken förutsatt att man lärt sig de vanligaste. En tungt vetenskaplig undersökning av min dagsprestanda visar att jag kan lite drygt 50% av skrivtecknena i en tidning. Ur listan på de statistiskt sett 100 vanligaste förekommande skrivtecknen kan jag 68. Att jag inte kan alla de 100 vanligaste när jag kan 300 totalt beror på att jag huvudsakligen lärt mig talad Kinesiska och dessutom är ordvalen i inledningsskedet lite anpassat mot skolvärlden. Dvs jag kan ord som Utländsk student, Studentlägenhet, Klassrum, Matsal - och dessa orden väger inte så tungt i statistiken.

Förstår jag vad det står i en tidning?

Inte ett smack! (nästan) Det är ungefär som att kunna 14 av våra 28 bokstäver och försöka förstå hälften av en svensk tidning. Kanske inte helt korrekt parallell, men många av de skrivtecken jag kan är en del i ett ord jag inte kan. Ibland kan jag förstå någon enstaka mening, men det är långt kvar till riktig läsförståelse. Däremot är det lättare att läsa skyltar och instruktioner.

"Nu-Jag-Kan-Skriva-300-Skivtecken"

Vill du se rik ut? - Bli fet!

De finns några gratistidningar i Beijing som är tillägnad oss utlänningar. Ex the Beijinger och CITY Weekend. Dessa tidningar innehåller huvudsakligen annonser för restauranger, nattklubbar, SPA, boende etc. Nyligen hittade jag en lite speciell annons i en av dem. Se bild nedan.

Poängen är att du ser fattig ut om du är för smal. Bli lite fetare så ser du rik ut. Prova "Fatkwik" så får du lite mera mage. Tänk er att köra den kampanjen i Europa eller USA.

Ibland när jag träffar min frus Kinesiska väninnor som jag knappt känner så förekommer det att de hälsar med frasen "Hej - Vad fet du är". Detta kan ju tyckas lite märkligt ur vårt västerländska perspektiv, men det betyder i princip att jag ser välmående ut (och rik?).

Notera att det är den vänstra bilden som är "Före" och den högra "Efter". Visst blir man sugen att prova "Fatkwik"

Akvarium på Lady's Street

Jag har alltid gillat akvarium. Har haft akvarium till och från sedan jag varit barn, och det senaste har jag faktiskt lyckats hålla i liv i över sju år. Fick ett tips av en Kines om att åka till Lady's Street om jag gillar akvarium. Namnet låter ju lite märkligt, men konceptet är att ha all form av heminredning och massor med kläder och smycken på samma ställe, och det kan ju kanske tilltala "Lady's". Gatan ligger strax norr om Lufthansa Center precis jämte USA's nybyggda gigantiska ambassad, som upptar ett helt kvarter.

Jag fokuserade bara på akvariedelen, men bara den avdelningen tåg mig två timmar att titta genom. Trodde jag höll mig acceptabelt "Up To Date" var det gäller akvarietrenderna eftersom jag regelbundet kikar genom Kalmars affärer - men de har uppenbarligen missat en del. Nu för tiden ser akvarierna ut som moderna plasma TV i svart pianolack och har alla funktioner integrerade. På en knappanel med display manövrerar man belysningen (styrka, färg och timer), vattentemperaturen och pumpflödet - och säkert lite till. Finns även med fjärrkontroll. Fiskar fanns naturligtvis i mängder och i alla tänkbara varianter och prislägen. Jag tycker fortfarande Diskus är den vackraste sötvattenfisken.

Jag kommer säkert att återkomma till Lady's Street för att utforska fler avdelningar.

Entrén till Lady's Street

Akvarium med alla funktioner integrerat. Notera knappsatsen med display till höger.

En mycket exklusiv fisk.(Tyvärr vet jag inte vad den heter) Detta exemplaret kostar närmare 4 000 SEK

Skylt-sjukan

När jag började lära mig läsa Kinesiska skrivtecken så drabbades jag av "Skyltsjukan". Det innebär att när man är ute och går på stan så kan man inte låta bli att försöka läsa och förstå vad det står på alla skyltar runt omkring dig. Detta kan bli riktigt jobbit. Man ser inget annat än bara skyltarna, och hjärnan jobbar intensivt för att försöka tyda dem. När man kommer hem efter en tänkt avkopplande promenad är man helt slut i huvudet. Det kanske låter konstigt men det är ett faktum.

Ett tag trodde jag det bara gällde mig, men nyligen hörde jag från en annan bekant som också studerar Kinesiska att även hon drabbats av samma sjukdom.

Det är ganska lätt att koma igång med skyltläsningen. Det räcker faktiskt att kunna två skrivtecken så kan man troligen läsa hälften av alla skyltar här i Beijing. Dessa tecken är:

烟 (yān) som betyder cigarett/tobak

och

酒 (jiǔ) som betyder sprit/vin/alkohol.

När du lärt dig dessa så har du vad som krävs för hitta det livsnödvändigaste.

Den troligen vanligaste skylten i Beijing "Cigarett-Sprit-Snabbköp"

Putpurri av läsbara skyltar

Armani vs Amaniya

De senare åren har Kina gjort en i alla fall symbolisk insats mot försäljningen av märkeskopior. De riktigt tunga och hårt kopierade märkena som Gucci och Louis Vuitton visas inte helt öppet på marknaderna. Men det räcker att säga namnet så plockas kopiorna snabbt fram i stora mängder. Jag tror inte de Kinesiska myndigheterna i praktiken tar kopieringsproblemet på så stort allvar, för skulle de vilja så har de starka resurser att sätta in.

En annan, och lite mer komisk, variant av kopior är de som har NÄSTAN samma namn eller logotype som originalet. Detta tycks vara helt fritt fram här. Exempel så kan man hitta elektronik som heter SUMSUNG med en logga som är farligt lik SAMSUNG. Det finns även snabbmatsrestauranger med rödgult tema ganska likt McDonalds. I går hittade jag en rolig variant av Armani under namnet "AMANIYA", med en logotyp ganska nära originalet. Jag gissa att de stora drakarna inte orkar hålla på att bråka med alla dessa småaffärer, så de tycks få hållas.

Klädmärket AMANIYA. Jämför skylten ovan med originalet på bilden under

Äkta Armani-butik

Jämför loggan på snabbmatsrestaurangen med den inklippta KFC-loggan

FOREX höjer marginalen med 50%

Jag har historiskt tyckt OK om Forex och använder dem ibland, men nu tycker jag att de har blivit allt för dyra.

Nedan ser ni Forex's Köp och Sälj-kurs för Kinesiska Yuan som funktion av årets veckor. Som ni ser har vi nu (äntligen) kommit ner till en nivå som liknar den vid årets början. (Vecka 9,10 var inte kul). Dock har vi en bit kvar till den nivån vi hade för ett år sedan då en Yuan handlades för runt 0,85-0,90 SEK.

Om man titta noga så ser vi att vid årsskiftet låg både Köp och Sälj-kursen innanför spannet 1,1-1,2. Idag har vi samma nominella kurs men Köp och Sälj-kurserna ligger betydligt utanför 1,1 och 1,2. Detta är en kraftig marginalökning av Forex. Dvs mycket dyrare växling. Vid årets början låg Forex Köp och Sälj-kurser ±4,3% från den nominella. Idag skiljer det ±6,6%. Detta är en kostnadsökning på +50%. Mycket billigare att använda kort eller växla på vanlig bank.

Forex växlingskurs för Kinesika Yuan som funktion av 2009 års veckor

Oxfilé i världsklass

I går kväll var jag och ett gäng av blandade nationaliteter (Sverige, USA, Kina) på en Japansk restaurang som ligger någonstans norr om Chaoyang-parken.(Jag kommer inte hitta dit igen). Japansk mat är överlag inte min grej eftersom jag inte uppskattar Sushi-temat, men Japanerna är även fantastiska på oxfilé. Gårdagens restaurang körde grejen: "Ät och drick så mycket du vill för 170 RMB" - Och det gjorde vi! Kineserna tok-åt Sushi och jag tok-åt oxfilé. Köttet var extremt bra! Det hamnar högt på listan av den godaste oxfilé jag någonsin ätit.

Vår glada kock som stekte fantastisk oxfilé framför oss.