Män som pratar som tjejer

Exakt återgivning av en händelse från min lektion när vi diskuterade språkliga "efterslängar" i Kinesiskan, typ "aiya", "a" och "la".

Monolog av lärare Jerry:

- "Som du ser så är de flesta lärare på den här typen av språkskolor för västerlänningar kvinnor. Du vet - tjejer pratar ju lite mer emotionellt än vi män. Tjejer använder lite mer tillägg i språket för att få det mer levande och färjat."

Jag nickar förstående, utan att förstå hans poäng.

- "Många av våra elever är män, och en del riktigt stora starka killar."

(Nu gissar jag, eller hoppas, att han pratar om mig.)

- "När de då lär sig prata av de kvinnliga lärarna så lär de sig ju de kvinnliga efterslängarna och tonerna i språket. De lyssnar ju naturligtvis på läraren och pratar som läraren gör."

Jerry tittar bekymrat ner i bordet en kort stund och fortsätter sedan:

- "Det låter hur löjligt som helst när jag hör en stor stark karl prata som en liten tjej. Jag kan höra på en västerlänning om han haft en kvinnlig språklärare"

(Nu hoppas jag att han INTE pratar om mig)

Jag pustar jag ut, och är glad att jag numera har en manlig lärare. Hur skulle det annars låta när jag pratar på stan? Hoppas jag inte fått för stora språkliga men från mina tidigare kvinnliga lärare.

Jerry: "Det låter hur löjligt som helst när jag hör en stor stark karl prata som en liten tjej"