På mitt tidigare jobb brukade jag luncha med en av företagets riktiga gamla rävar, och han hade varje dag något intressant visdomsord att komma med. Många var baserade på hur man sparar pengar. När jag nu bor i Beijing så kommer jag att tänka på ett av spartipsen, som byggde på att man ska använda växelpengar och inte röra de stora sedlarna:
"Det är onödigt att spräcka en hundring bara för att köpa en glass"
Detta fungerar mycket dåligt i Beijing. Här vill alla ha växelpengar och ingen vill ge bort dem. Ger du taxichauffören en hundring för en kortkörning blir han riktigt sur, och har du prutat hårt och jobbat ner någon vara till 80 RMB så är det inte så lätt att få säljaren att ge tillbaka en 20:a på hundralappen. De enda ställena där det inte gnölas för att ge tillbaka växel är större kedjor typ McDonald's och 7-Eleven.
Kontentan av detta är att man mycket gärna "spräcker" stora sedlar för att få de "dyrbara" växlingspengarna tillbaka. Stora sedlar är inte så stort som det låter Det finns nämligen inte större valör än 100 RMB vilket är ungefär 100 SEK.
Växelpengar har ett ganska intressant namn i på Kinesiska:
língqián, 零钱
Översatt betyder det Noll Pengar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar