En vanlig dag på jobbet

Livet flyter på i Kafébranschen uppe i Beijing's studentkvarter. Universiteten har fått igång i stort sätt alla sina kurser nu, så de flesta studenterna har anlänt till Wudaokou 五道口. (och en del sommarstudenter har åkt hem). Det märks på kundkretsen då de dels har blivit märkbart fler, och andelen som sitter och pluggar har ökat. Jag har inte nått upp till behövd omsättningsnivån ännu, men jag känner att det finns hopp.

Dessvärre är min kundkrets nästan helt koncentrerad till kvällstid. På dagarna är det ganska glest, men framåt 7-8 på kvällen ramlar det oftast på ganska hyggligt, så min hjärna arbetar nu intensivt med att knäcka nöten hur man ska få fart på dagstidskunderna. Jag fortsätter att sätta upp affischer här och där, och jag har nyligen dragit igång en ny kampanj med att dela ut reklamblad.

Jag har jobbar ganska mycket nu några månader. Typ 100 timmar i vecka vilket är för mycket, så jag håller på att tvinga mig att ta ledigt lite då och då, vilket är skönt och behövligt. Vädret håller för övrigt på att bli mänskligt, dvs det är inte så löjligt varmt längre, så nu är det riktigt skönt att att ta en kvällspromenad då och då.

Fortfarande så dyker det då och då upp en och annan trevlig bloggläsare, och det är alltid lika roligt att sitta ner och prata Svenska en stund. Numera så pratar jag annars i stort sett bara Kinesiska hela dagarna.

Jag vid "kaffekokaren". Det kommer att bli an makalöst god Cappuccino.

Typisk kväll på MiMiShan CoffeeBar, 米米山咖啡吧.