När Qing erövrade Ming

Den tidigare så starka och storslagna Ming-dynastin är under början av 1644 kraftigt försvagat. Ekonomi var en katastrof och en finansiell kollaps var nära. Vid sidan om det så hade rebelledaren Li Zicheng 李自成 sedan några år skapat sig ett starkt fäste i Xian med omnejd, och var nu på väg mot Beijing med en stor arme för att försöka ta kontroll över hela riket och etablera Shun-dynastin 顺朝 som han själv just skapat i Xian.

Om inte detta var nog så var det krig med Manchuriet som tagit kontroll över stora delar av området norr om den Kinesiska Muren, och de vill inget annat än att erövra Beijing och Kina. Manchuriet är enkelt uttryckt det som i dag är nord-östra Kina. 1616 så skapade här kejsare Nuhaci "Later Jin"-dynastin som hans son gav namnet Qing 清. Nuhaci hatade verkligen Ming (Kina), inte minst för att han ansåg att de mördat hans far och  farfar utan anledning.
Nuhaci erövrade 1625 den kinesiska staden Shenyang 沈阳 (nära Korea) och gjorde den till sin huvudstad och skapade där bland annat en "light-version" av Den Förbjudna Staden. Nästa steg var att ta Beijing och nu (1644) väntar de på det rätta tillfället att slå till.

Ming-kejsaren Chongzhen 崇祯 var alltså jagad av två dynastier (Shun och Qing) som samtidigt ville erövra Beijing vars militära försvar var svårt försvagat som en följd av den katastrofala ekonomin. Kejsare Chongzheng kunde hålla sig för skratt.

I slutet av april 1644 intar Li Zicheng Beijing och kejsare Chengzheng tar självmord genom att hänga sig på den idag populära utsiktskullen Coal Hill i Jingshan-parken precis norr om Förbjudna staden.

Det fanns dock en ljuspunkt i Ming's militära styrka, och det var den arme som under ledning av general Wu Sangui 吳三桂 höll ställningarna i försvarsanläggningen Shanhaiguan 山海关 (där den Kinesiska Muren slutar i öster mot havet). Li Zicheng inser problemet med Wu Sangui och hans starka arme och börjar med att försöka övertala Wu Sangui att byta sida genom gåvor och garantier om höga positioner i den nya dynastin. Han fick aldrig något svar och sände då styrkor för att attackera Wu Sangui, men misslyckades.

I början av maj nådde nyheten om att Beijing fallit Qing-huvudstaden Shenyang, och de sände genast en stor styrka mot den kinesiska muren, och närmare bestämt mot Shanhaiguan där Wu Sangui fortfarande höll ställningarna.

Ovetande om vad Qing håller på med beslutar nu Li Zicheng att själv leda en stor arme för att lösa problemet med Wu Sangui. Li Zicheng vet inte heller att general Wu Sangui nu förhandlar med Qing om att de tillsammans ska besegra Li Zicheng.

Den 27 maj öppnar Wu Sangui portarna genom Kinesiska muren vid Shanhaiguan och låter Qing-armen komma in och enade med Wu Sangui  besegrar de Li Zichengs arme, och Li Zicheng flyr och lämnar Beijing.

Det finns ett flertal mer eller mindre romantiska versioner om vad det var som fick Wu Sangui att slå sig ihop med Qing. Berättelserna handlar vanligen om att Wu Sangui inledningsvis bestämde sig för att underkasta sig Li Zicheng men sedan ångrar sig av olika skäl. Kanske ville han hämnas för att att Li Zicheng hade tillfångatagit Wu Sangui's konkubin Chen Yuanyuan och hans far. Dock tror jag att det var så enkelt att Wu Sangui helt enkelt kalkylerade om vilken sida som var starkast, och därför slutligen valde att förena sig med Qing.

Qing hade nu säkrat området kring huvudstaden Beijing och inledde maktövertagandet över hela Kina och tillsatte sin sexåriga kejsare Shunzhi på tronen. Qing-dynastin varade i 267 år, och avslutades med Kinas sista Kejsare 1911.

Karta som visar situationen på våren 1644. Li ZiCheng är på väg med sin arme från Xian där hans Shun-dynasti har fast mark mot Beijing för att ta hela Kina. Samtidigt väntar Qing-armen utanför Shanhaiguan. Qing har vid denna tiden erövrat "allt" norr om Den Kinesiska Muren.

Det var genom denna porten genom Kinesiska Muren, vid Shanhaiguan 山海关, som general Wu Sangui 27 maj 1644 släppte in Qing-soldatera till Kina för att sedan ta över riket och starta Qing-dynastin som varade till 1911. På skylten över porten står det (skrivet från höger till vänster) 天下第一关 dvs "Första Porten Under Himlen".

Var finns de Kinesiska Kejsarnas Gravar?

Från 221 f.Kr. (starten för Qin-dynastin) till 1911 (slutet för Qing-dynastin) var Kina ett kejsardöme, och jag har gett mig på det kanske nördiga(?) projektet att kartlägga var alla dessa kejsargravarna finns. Jag har inte hittat alla, men jag tror nog att de "väsentligaste" är lokaliserade, och jag kommer här att redovisa de mest intressanta. Under de splittrade åren 220 till 580 och under den mongoliska tiden (1271 till 1368) är det betydligt svårare att lokalisera kejsargravarna än under de enade epokerna. (länk till översikt över dynastierna).

Trots at Kejsarperioden spänner över mer än 2 100 år så är många av gravarna anmärkningsvärt lika i sin utformning. Själva gravkammaren är nära på alltid placerad under/i en kulle/pyramid/berg. Söder om graven löper vanligen en "Spirit way"/"Sacred way" 神道 vilket är en allé omgiven av statyer. Statyerna kan föreställa t ex djur eller olika krigare som utseendemässigt skulle kunna ha hämtats ur Sagan om Ringen, och det är inte ovanligt att någon har roat sig med att halshugga statyerna. Företeelsen med Sprit way började under Tang-dynastin på 600-talet.

Mycket få av gravarna är öppnade. Den mest kända som har öppnats är Dingling utanför Beijing som är en av "De Tretton Minggravarna"明十三陵". En anledning till att gravarna inte öppnas är problemet att konservera kropparna och kläderna av kejsaren när syre släppt in i graven. En annan anledning är den kinesiska respekten för sina tidigare härskare.

Inte så förvånande så finns de flesta kejsargravar att hitta utanför den stad som var huvudstad under den aktuella dynastin. Dominerande vad det gäller antal kejsargravar är Xian, Beijing och Luoyang. Ett intressant undantag från "huvudstads-regeln" är den andra Sui-kejsaren Yang 隋煬帝 vars grav precis nyligen (november 2013!) lokaliserades utanför Yangzhou där Yang's Grand Canal passerar.

Uppbyggnaden av flera av de kejserliga gravarna var mycket stora projekt som krävde många års arbete och tärde hårt på landets ekonomi. Han-kejsaren Wen 漢文帝 hittade på en kostnadseffetiv metod att i stället för att bygga extrema pyramider så valde han att gräva en grotta i berget Baling 霸陵 utanför Xian. Detta förfarande agerade förebild för en del kommande kejsare. Inte mint Tang kejsarna där 14 av dem är begravda i naturliga berg norr om Xian.


Trianglarna på kartorna nedan symboliserar kejsargravar, och färgen symboliserar från vilken dynasti graven tillhör.

En översikt över var Kinas Kejsargravar är placerade. Beijing, Xian och Luoyang dominerar med flera dynastiers gravar i närområdet och separata detaljkartor från dessa städer följer nedan. Anledningen till att vissa enskilda dynastiers gravar finns kring olika städer beror oftast på att huvudstaden flyttades.

Översikt över kejsargravarna kring Beijing som är från år 1115 till 1911. De 13 Ming-gravarna norr om staden är det nog ingen som har missat. Dock finns det också en Ming-grav precis väster om Sommarpalatset. (och den allra första Ming-kejsaren Hongwu finns begraven i Nanjing).

Qing-kejsarna är konsenterarde på två gravfält (östra och västra) en bit ifrån Beijing centrum och den sista kejsaren Pu Yi finns att hitta i det västra området dit han flyttades 1995. Innan Qing-dynastin tog över Kina efter Ming så begravdes deras kejsare i Shenyang.

När Beijing blev huvudstad för Jin-dynastin flyttades även de tidigare Jin-kejsarnas gravar till bergen väster om Beijing från Acheng (utanför Harbin), men gravarna är i dag inte så välbevarade.

Den tredje Ming-kejsaren Yong Le's grav som är den största av de 13 Minggravarna norr om Beijing. Själva gravkammaren ligger under den runda kullen uppe till höger på bilden.

Tronen i "Central Chamber" i Ming-kejsare Wanli's grav "Dingling" som är öppen och möjlig att gå ner i. Man skymtar kejsarens kista i rött genom dörrhålet till den bakre kammaren. Det är totalt fem större kammare i denna grav.

Luoyang's gravar härrör från att Han-dynastin flyttade sin huvudstad hit år 25 till att Song-dynastin flyttade från Kaifeng (som ligger strax öster om Luoyang) år 1127.

Han-dynastins gravar här är överlag bara övervuxna kullar och inte några tyngre attraktioner.

Intresantare är då Kejsare Xuanwu's grav från Northen Wei som är öppnad och finns i anslutning till Luoyang Ancient Tomb Museum.

Song-dynastins gravar har ganska många och välbevarade skulpturer längs dess Spritit Way.

Statyerna söder om Song-kejsare Zhengzong's grav öster om Luoyang. Dessa har till skillnad från många Spirit-way-statyer sitt huvud kvar.

Xian var huvudstad när den första kejsaren Qin Shi Huang enade Kina år 221 f.Kr, och det är hans grav som är den extremaste av dem alla, och den är framför allt känd för att den vaktas av Terrakottaarmén som är placerad öster om graven. Den andra Qin-kejsarens grav finns i södra Xian.

Han-kejsarna byggde (med undantag från kejsare Wen som nämndes i inledningen) mycket avancerade gravar i stora pyramider och de ligger som ett pärlband norr om centrum. Det har grävts en del kring Kejsare Jing's grav, och man har hittat en light-version av "terrakotta soldater" som går att beskåda där.

Den första Sui-kejsarens grav finns under en pyramid väster om Xian.

De flesta Tang-kejsarnas gravar (fram till år 888) är inte så mycket att se då de är insprängda i bergen norr om Xian, men det finns en del roliga halshuggna statyer utanför en del av dem. Av Tang-gravarna är det kejsaren Gaozong's grav som är mest att se (Qianling Mausoleumet i nordväst). Det var för övrigt denna grav-pyramid som sannolikt är den mytomspunnena "The Great White Pyramid" som siktades under andra världskriget.

Qianling Mausoleumet 8 mil från Xian där den tredje Tang-kejsern Gaozong vilar tillsammans med sin fru och många andra. Totalt ca 18 gravar varav 5 är öpnnade. Här finns massor av statyer och monument längs den långa Sprit Way som leder fram till kejsarens grav som är insprängd i berget.

Terrakottaarmén på 8 000 man som vaktar östra sidan av den första kejsarens grav. Det finns mycket fantasieggande historier om vad som döljer sig i den ej öppnade graven. 

Zheng He och Kinesiskt Upptäcktsresande

Trots att Kina under en inte obetydlig del av världshistorien har varit ledande inom sjöfart så tror jag det är få i västvärlden som förknippar Kina med just sjöfart och upptäcktsresande. I varierande former under ca 2 500 år har Kina haft en flotta, men det är sjöfarten under Song (960–1279) och fram för allt  inledningen av Ming (1368–1644) som är mest omskriven.

Den mest kända perioden inom kinesiskt upptäcktsresande är sannolikt den som leddes av amiral Zheng He, 郑和 under åren 1405 till 1433 då han gjorde sju längre resor.
Zheng He reste väster ut och besökte t ex Indien, Mellanöstern och Afrika.

Det som kanske mest utmärker skillnaden mellan de resor som Zheng He gjorde i jämförelse med t ex Columbus och Vasco da Gama är storleken på projekten.

Var det gäller storleken på fartyg så var skillnaden enorm. 
Vasco da Gama's flaggskepp São Gabriel var ca 26 meter lång och hade en besättning på ca 40 man. Columbus Santa Marias skrov mätta bara ca 18 meter. I hela Zheng He's flotta fanns det inga skepp som var så små som de europeiska.
De största skeppen i Zheng He's expeditioner (s.k. "Chinese treasure ship", 宝船) tror man kan ha varit upp till 140 meter långa och hade nio master och en besättning på upp till ca 1 000 man(!). Detta var det största träbåtar som någonsin byggts i historien.

De största expeditionerna som Columbus och Vasca da Gama gjorde hade en flotta på 17 respektive 20 skepp, men oftast 3 till 4 skepp. Zheng He's första resa bestod av över 300 skepp, men vid vissa turer reste han med "lätt packning" och tog då bara med sig 50-60 skepp. Vid tre av hans resor var den totala besättningen ca 30 000 man.

Det var skaparan av Den Förbjudna Staden, dvs den tredje Ming-kejsaren Yong Le som gav Zheng He i uppdrag att ge sig ut och skapa handelsvägar och sprida den kinesiska kulturen. Fartygen var tungt lastade med stora mängder av t ex siden, jade och porslin. De återvände med varor, djur och även diplomatiska representanter från fjärran kulturer.

Vi kan notera att kineserna var ca 100 år före de europeiska upptäcktsresanden med att ge sig ut på längre seglatser. Det finns även de som tror att Zheng He på sin sjätte resa även korsade Atlanten och var före Européerna att hitta Amerika. En del indicier tyder på detta, men inga fullständiga bevis finns.

Dock stannade det kinesiska resandet på haven upp efter Zheng He och Yong Le's död. Detta var en dramatisk vändpunkt i den kinesiska historien. Från att ha varit totalt överlägsen på havet med en flotta som vida översteg den europeiska, till att helt sluta med sjöfart.

Samlingsbild över rutterna för Zheng He's sju olika resor

Storleksjämförelse mellan Zheng He's flaggskepp och Columbu's Santa Maria

Grand Canal, 大运河 (Kejsarkanalen)

Troligen inte så många som inte har ett specialintresse för Kina känner till att världens längsta, och även äldsta, handgjorda kanal går 180 mil hela vägen från Beijing ner till Hangzhou söder om Shanghai. Denna kanalen, Grand Canal 大运河, är både typ tio gånger äldre och ca tio gånger längre än Göta Kanal. Av någon anledning har detta gigantiska byggnadsverk aldrig fått någon större internationell uppmärksamhet.

Kanalen började grävas redan för 2500 år sedan under Zhou-Dynastin,(lila färg på kartan nedan) men den större delen grävdes under den korta Sui-Dynastin för ca 1400 år sedan. (grå färg). Då tror man att ca sex millioner(!) personer var aktiva i arbetet, vilket alltså i många avseenden kan jämföras med arbetsinsatsen för att bygga den betydligt mer kända Kinesiska Muren. Redan på den tiden förband kanalen de klassiska huvudstäderna Beijing, Xian, Luoyang och Hangzhou.

Under Yuan-Dynastin för drygt 700 år sedan grävdes några nya sträckningar under ledning av mongoliska Khublai Khan för att optimera vägen mellan Beijing och Hangzhou. (grön färg). Det är denna dragningen som i dag kallas Kejsarkanalen och mäter hissnande 1 794 km och stora delar är handgrävd kanal. 

Efter stora översvämningar år 1855 så använd inte sträckningen mellan Gula floden och Beijing för kontinuerlig trafik. Ungefär halva kanalen, den södra, är i drift och den är mycket hårt trafikerad. Framför allt den aldra sydligaste biten.

Den lila delen grävdes under "Vår- och höstperioden" ca år 500 f.Kr.

Under Sui-Dynastin ca år 600 e.Kr. grävden den gråa delen.

På slutet av 1200-talet under Yuan-Dynastin grävdes den gröna delen.

Det är den röda delen som är i trafik idag.

 Grand Canal genom Hangzhou som är södra ändpunkten för kanalen

Grand Canal genom Tianjin på väg mot Beijing som är norra ändpunkten.

Dagens boktips: "Peking – förändringarnas stad"

Jag känner Jojje Olsson huvudsakligen som en bloggkollega och genom kommunikation i diverse kommentarsfält, men jag har även haft nöjet att äta en middag med honom på ett tak till en hutong för några år sedan. Nu är Jojje aktuell med sin bok "Peking - förändringarnas stad" och där spelar just hutongerna en central roll, och Jojje är även engagerad i att bevara de hutonger som finns kvar.

Boken hör till den kanske lite ovanliga gruppen "skönlitterär reselitteratur", och den skiljer sig tydligt mot "vanliga" reseböcker. Jojje beskriver Beijing's (och Kina's) egenheter och känsla i stället för att publicera turistkartor och lista restaurangtips.

Jag tycker definitivt att boken är bra, och bitvis till och med mycket bra. Har man, som jag, en relation till staden så är igenkänningsfaktorn stor och Jojje har lyckats sätta ord på och beskriva en väldans massa företeelser som gör Beijing så intressant som staden verkligen är. Man hittar även en massa roliga och intressanta fakta och kuriositeter.

Stor del av beskrivningen görs med hjälp av intervjuer av olika profiler från Beijings minst sagt blandade befolkning. En viktig poäng som framgår tydligt är hur otroligt olika invånarna i Beijing kan vara. Folk har så stora skillnader i bakgrund, ursprung och förutsättningar vilket är en viktig komponent i att Beijing är så otroligt mångfacetterad.

Som titeln på boken antyder så är de ständiga förändringarna av staden ett centralt tema, och jag tror att alla som besökt Beijing mer än en gång har fascinerats av hur mycket som har förändrats sedan sist. De av Beijings invånare som är äldre har sett förändringar som är så stora att det nog inte riktigt går att förstå för oss utifrån.

För den som har ett intresse av Beijing i synnerhet och Kina i allmänhet så är min rekommendation att läsa boken riktigt stark. Även för turisten som aldrig varit i staden men som vill förstå Beijing på en djupare nivå än att bara hitta till den Kinesiska Muren eller till Sidenmarknaden så har boken mycket att ge.

Själv beställde jag mitt exemplar här på Adlibris.

Peking - förändringarnas stad av Jojje Olsson

Xi'an's Historia

De flesta känner Xian som staden där den över 2 200 år gamla Terrakottaarmén finns, men Xian's historia betydlig längre och innehållsrikare än så.

För ungefär 3 100 år sedan söder om floden Weihe River 渭河 i Shaanxi-provinsen fanns det en bosättning som hette Hao, eller Haojing 鎬京. Haojing ligger en dryg mil väster om dagens Xi'an och var huvudstad för Västra Zhoudynastin i ca 275 år fram till år 771 f.Kr. Man kan säga att det var då Xi'an föddes.

Riket Qin 秦 bygger år 350 f.Kr. sin huvudstad en dryg mill norr om dagens Xi'an och får namnet Xianyang 咸阳. När Qin enar hela Kina (221 f.Kr.) och bildar Qindynastin blir Xianyang kejsardömet Kinas första huvudstad.

När Qin-dynastin går under 206 f.Kr och Han-dynastin tar över så byggs ett nytt centrum i norra delarna av dagens Xi'an och heter nu Chang'an 长安 vilket den kommer att heta i nästan 1 600 år. Chang'an var samtida med det Romerska riket och var både större och i många avseende överlägsen Rom. T ex hade Chang'an ett än mer sofistikerat kloaksystem murat av tegel under staden som finns kvar än idag.

Staden var omringad av en 25 km lång och 12 meter hög mur av lera. Det finns fortfarande delar kvar delar av denna 2 200 år gamla mur där man nu kan se runda hål efter de trästockar som används som armering av leran. Staden blev dessvärre förstörd år 24 e.Kr efter 200 år som huvudstad för Han-dynastin, och det skulle ta lång tid innan staden reser sig igen.

Utgrävning av det 2 200 år gamla kloaksystemet till Han-dynastins Chang'an där man kan den sofistikerade formen på tegelstenarna för att hålla ihop valvformen.

Enligt historien så hade kejsare Wen 文帝 år 582 e.Kr en dröm som fick honom att bygga upp sin nya huvudstad precis söder om den 500 år tidigare totalförstörda Chang'an. Nu blev staden betydligt större och placerades där dagens Xi'an ligger. Stadskärnan var mycket välplanerad i ett rutmönster och var med den tidens mått gigantiskt stor. Ytan var 84 km² och det kejserliga palatset, Daming 大明宫, var fem gånger större än dagens Förbjudna Staden i Beijing. Chang'an blev världens definitivt största stad och hade eventuellt så mycket som 1 000 000 invånare.

Staden hade även världens största basar med ett marknadsområde på en kvadratkilometer varav de långväga resenärerna från Sidenvägen stod för en inte obetydlig del av handeln.

Chang'an existerade under en mycket våldsam tid under Tang-dynastin, och i början av 900-talet förstördes staden igen och den nya huvudstaden blev Luoyang.

Den mycket speciella stadslayouten kopierades till andra städer, bland annat japanska Kyoto där man faktiskt kan se drag av Chang'an än idag. Det enda byggnaderna som finns kvar idag efter Chang'an-tiden är de kända turistmålen Stora och Lilla Vildgåspagoden.

Fundamentet till Daming  palace  大明宫 som idag är del av en gigantisk park i norra delen av Xi'an.

Under Ming-dynastin på mitten av 1300-talet byggdes en västlig försvarsstad under namnet "Västra freden" vilket på kinesiska är Xi'an 西安 och den nya staden placerades på samma plats som där Chang'an förstördes mer än 500 år tidigare.

Xi'an's stadsmur som är nära på helt intakt idag är världens både största och bäst bevarade stadsmur. Den nu över 600 år gamla muren är 12 km lång och det kan vara som en turistutmaning att gå hela varvet runt stadskärnan på muren.

Xi'an's imponerande stadsmur som är nära på helt intakt om omsluter hela den historiska stadskärnan.

Man kan nästan säga att Xian har varit 5 olika städer under 5 olika tidsepoker under dess över 3 000 år långa historia.

Att göra rödkokt sidfläsk, 红烧肉

Alla undrar vi nog lite till mans hur man gör Mao Zedongs favoriträtt 红烧肉, eller fritt översatt till svenska "Rödkokt Sidfläsk".  Här kommer den kompletta guiden!

Följande prylar behövs:

❏A - Sidfläsk

❏B - Soja

❏C - Sprit eller Vin (gärna kinesisk matlagningssprit)

❏D - Socker

❏E - Salt

❏F - Lagerblad

❏G - Vitlök

❏H - Ingefära

Utöver ovanstående behövs även vatten och ett stänk olja

Gör enligt följande:

❏1 - Choppa upp sidfläsket i ganska stora bitar. ca 2 cm breda
❏2 - Cutta vitlöken och ingefäran i tunna skivor.
(Den uppmärksamme har sannolikt noterat att jag bara använder Wangmazi-knivar vilket gör hela upplevelsen en aning mer kinesisk)

❏3 - Fräs vitlöken och ingefäran i lite olja

❏4 - Skicka i sidfläsket och stek på så det blir lite yta på köttet

❏5 - Tillsätt socker, salt och soja och stek vidare en lite stund

❏6 - Tillsätt vatten, lagerblad och spriten och låt koka under lock i någon timme eller två

(För den som inte har tillgång till wook och pinnar går det lika bra att använda mer västerländska köksredskap.)

Plocka upp köttbitarna ur såsen och servera på ett fyrkantigt fat.

OBS: Tomaten på bilden är ett extra tillägg som inte ingår i receptet.

Notera att i kinesiska recept är man försiktig med att ange hur mycket man ska ha av varje ingrediens. Förmågan att välja rätt mängd visar hur duktig kock du är.

Detta är en riktigt traditionell kinesisk rätt som du troligen inte hittar på kinakrogarna i Sverige.

Smaklig Måltid!

Världens största tunnelbana

Vilket som är världens största tunnelbanesystem diskuteras då och då och jag känner min plikt att reda ut begreppen, och jag har även varit inne på ämnet tidigare i olika inlägg.
I över hundra år har västvärldens metropoler som London och New York haft stora tunnelbanenät men dess utveckling har inte varit så snabb den senaste tiden. I dag är det huvudsakligen tre asiatiska städer (Seoul, Beijing och Shanghai) som totalt dominerar expansionen av tunnelbanenäten, och de har i flera avseenden passerat västvärldens äldre system - inte minst i komfort och standard, men naturligtvis även i storlek.
Det är nog vanligast att man rankar tunnelbanor efter längden på de samlade linjerna i systemet, men man skulle likväl kunna ranka efter t ex antal resenärer eller antal stationer.
För att göra det hela lite dramatiskt och spännande så utser jag vinnaren efter tre deltävlingar.

Låt spelet börja:

Flest antal stationer
Kanske inte så vanlig parameter för att ranka tunnelbanor
Guld - New York, 468 stationer
Silver - Seoul, 411 stationer 
Brons - Paris, 303 stationer

Flest antal passagerare
Nedan listat medelvärden. Peak-värden kan ligga betydligt högre.
Guld - Tokyo, 8 700 000 passagerare/dag
Silver - Beijing, 7 600 000 passagerare/dag 
Brons - Seoul, 6 900 000 passagerare/dag

Total längd
Den mest prestigefyllda grenen 
Guld - Seoul, 537 km
Silver - Beijing, 456 km
Brons - Shanghai, 439 km

Summerar vi medaljstriden får vi följande:

Just idag kan man med hyfsat gott samvete påstå att Seoul har världens största tunnelbana. Som nämndes i inledningen så är det Seoul tillsammans med Beijing och Shanghai som minst sagt växer så det knakar, medan de övriga växer mer beskedligt. Siffrorna ovan (som är från 2012 alt. 2013) kommer definitivt att vara betydligt högre 2014 för dessa tre och eftersom de växer fort och lite ryckigt så växlar även positionerna mellan dem i olika listor.

Karta över Seoul's tunnelbana som den ser ut i skrivandets stund

(maj 2013)

Sum kuriosa kan jag nämna att jag 2005 bodde i numera världskända Gangnam ("Gangnam Style") och klev på tunnelbanan vid Gangnam Station, Linje 2, för att sedan byta två gånger till Gunpo Station, Linje 1, där jag jobbade.

Den Kinesiska Murens historia

Den Kinesiska kulturen har alltid varit svag för att bygga murar. Redan flera hundra år innan Kina blev ett kejsardöme och innan Den Kinesiska Muren hade skapats så byggdes det en hel del olika försvarsmurar under den krigiska tiden som kallas "De stridande staterna". Vissa av murarna byggdes även så tidigt som på 600-talet f.Kr. Dessa murarna var mer eller mindre helt fristående och var för sig imponerande långa

Karta över Kina som visar de olika försvarsmurarna som var byggda under tiden för "De Stridande Staterna" och innan Qin tagit makten och skulle påbörja "den riktiga" Kinesiska Muren. De olika färgade områdena symboliserar de olika rikena under kriget. Röd symboliserar riket Qin.

Efter nästan ett kvarts millennium av krig så står Riket Qin som segrare i striden och Qin Shi Huang blir Kinas första kejsare och han påbörjar nu arbetet med att pussla samman och förbättra de befintliga murarna och skapar därmed Den Kinesiska Muren och vi befinner oss nu för ungefär ca 2 200 år sedan. Vid denna tiden så ser inte muren ut som vi ser den idag, utan den består huvudsakligen av packade jordvallar armerade med gräs vilket var en mycket effektiv byggnadsteknik, och vissa delar av denna muren finns kvar än idag.

Karta över Den Kinesiska Muren i det utförande som Qin skapade den. Många av de tidigare existerande murarna demonterades.

Den Kinesiska Muren i Ningxia från Qin-dynastin som den ser ut idag. Det finns inte så mycket av den ursprungliga muren som har överlevt de drygt 2 000 åren som förflutit.

Efter Qin-dynastin följde den mycket långa Han-dynastin och Den Kinesiska Muren utökas kontinuerligt och då huvudsakligen väster ut och blev nu betydligt längre. Några hundra år senare kompletterades muren även en del i Shanxi-provinsen under Norra Wei-dynastin och även en del kring Gula floden under Sui-dynastin. Under 1100-talet fyllde Jin-dynastin på med an ansenlig mängd murar norrut öster om dagens Mongoliet.

Karta över de delar av Den Kinesiska Muren som kompletterades under de 1 000 år som följde efter Qin's ursprungliga mur.

Rester av Den Kinesiska Muren från Han-dynastin nära Jade Gate, Yumen Pass där muren slutar längst väster ut och var en viktig passage för Sidenvägen. På bilden syns tydligt hur muren är konstruerad med varvade lager av packad jord och gräs.

Det var först under Ming-dynastin på 1400-talet och framåt som Den Kinesiska Muren började får det utseendet som vi är vana att se den idag, dvs byggd av tegel med försvarstorn liket en typisk borgmur. Med färskt minne av vad Mongolerna gjorde under Yuan-dynastin så utfördes ett gigantisk arbete med att renovera och komplettera muren till det som numera är ett av Världens sju nya underverk.

Karta över Den Kinesiska Muren som de såg ut under Ming-dynastin. De gul-prickade sträckningarna finns kvar idag, medan de röd-prickade delarna dessvärre inte finns längre. Muren besöks i dag enklast från Beijing där muren passerar mycket när.

 Den Kinesiska Muren vid Jinshanling straxt nordost om Beijing som byggts under Ming-dynastin.

72 timmar i Beijing UTAN Visum

Det har flitigt i olika forum och även här i bloggen diskuterats möjligheten att komma in i Kina utan visum vid mellanlandning, och nu äntligen har det kommit klara besked;

Från och med 1:a januari 2013 är det numera tillåtet att vid en mellanlandning i Beijing tillbringa 72 timmar i landet UTAN visum.

Grundförutsättningen är att man är medborgare i något av 45 nedanstående länder vilket som tur är även inkluderar Sverige:
USA, Kanada, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Sverige, Ryssland, Grekland, Brasilien, Australien, Sydkorea, Japan, Singapore, Förenade Arabemiraten, Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland , Finland, Ungern, Island, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Schweiz, Irland, Cypern, Bulgarien, Rumänien, Ukraina, Mexiko, Argentina , Chile, Nya Zeeland, Brunei och Qatar.

Man måste även ha resehandlingar som styrker att man inom 72 timmar ska åka vidare till tredje nation. "Tredje nation" som nämns i regelverket betyder att landet man kommer från på väg mot Beijing, och landet man ska åka till från Beijing, ska vara olika.

Detta 72-timmarserbjudande gäller just för Beijing, men t ex Shanghai har ett liknande system som är begränsat till 48 timmar.

Beijing Tourist Administration lovar att hålla en hög service på flygplatsen för att göra det enkelt för de som vill utnyttja denna möjligheten, och detta är naturligtvis inte bara för att vara snälla utan därför att detta 72-timmarserbjudnandet förväntas ge Beijing 400 miljoner RMB i ökade turistintäkter varje år. (man estimerar att 640 000 resenärer kommer att utnyttja denna möjlighet)

Jag vill rikta ett stort tack till Jim Beckmann som hjälpt mig med denna information.

Still Going Strong (tydligen?)

Det är både med glädje, men även en stor dos förvåning jag konstaterar att jag även i år finns med på listan över Reseaktuelt's lista över "De bästa svenska resebloggarna 2012". Inte minst eftersom att det första kriteriet för att komma med på listan är "...sajten uppdateras flera gånger i veckan, helst varje dag", så jag gissar att jag lyckats bättre med de övriga kriterierna.

Jag har även konstaterat att jag är med i nomineringslistan till Supersavertravel's Travel Blog Award , och om ni anser att jag förtjänar att komma med till slutomröstningen så är ni välkomna att nominera mig här. (dock senast 2012-12-19)

Det skulle varit ett "gästinlägg"

För några månader sedan fick jag förfrågan att "gästblogga" på en reseblogg, men av någon anledning så publicerades aldrig mitt inlägg, så nu publicerar jag mitt verk här i stället.

Texten är som nämndes ovan anpassad för att passa in i en "allmän" reseblogg, så ha det i åtanke när ni konstaterar att delar av innehållet redan skrivits här i bloggen tidigare.

Here we go:

"Kina?…men varför åker du inte till Thailand i stället?"

Jag har sedan ca 10 år tillbaka haft ett stort intresse för Kina. Intresset uppkom lite av en slump, och sedan dess har gjort otaliga resor till Kina och i två perioder i totalt över tre år varit bosatt i Beijing.

På grund av mitt stora Kina-intresse så händer det ibland att jag hamnar i en försvarssituation angående valet av Kina som turistmål.
"Har du varit flera gånger i Kina? Men varför åker du inte till Thailand i stället?",
är en fråga som jag förvånande många gånger fått.

Nu skulle det vara öppet mål att här raljera över den sannolikt smala reseerfarenhet som de som ställer denna typ av fråga troligen har, men jag försöker i stället ge ett seriöst svar. Jag tänker dock inte ställa Kina mot Thailand eftersom min allt för korta reseerfarenhet i Thailand är långt ifrån tillräcklig för att göra en seriös jämförelse. Så jag omformulerar frågan:
"Varför ska man som turist åka till Kina?"

Det tyngsta argumentet måste vara kulturen.
Den kinesiska kulturen är extremt gammal. Det existerade andra samtida civilisationer i världen i tiden för när Kina föddes, men undantaget den kinesiska, så har de andra gått under genom årtusendena. Den kinesiska kulturen och civilisationen har en kontinuerlig (om än brokig) historia som startade flera tusen år innan Romariket.
Denna långa och rika historia har satt sina spår i en gigantisk mängd historiska turistattraktioner som är nog många för att inte ens med flera år av boende i Kina med mycket turistande har jag sett en bråkdel. Jag har naturligtvis hunnit se både de självklara (t ex Muren, Terrakottaarmen etc) och även otroligt mycket mer som man normalt i västvärlden inte känner till. Det finns inget spår av möjlighet att som turist se alla Kinas historiska sevärdheter även om vi lägger ribban högt av vad som är sevärt.
Man märker inte bara av den långa kulturella historien i form av fysiska sevärdheter utan även i den moderna kinesens levnadssätt och tanke. Detta är nog den största förklaringen till att vårt västerländska tankesätt inte alltid är så lätt att implementera i Kina.

Många förknippar även turism i Kina med shopping, och de flesta blir minst sagt som galna när de för första gången upplever en kinesiska turistmarknad. Det finns de som lägger flera heldagar av sin ibland korta vistelse i Kina på att handla, även om jag personligen tycker det är en felprioritering av den dyrbara turist-tiden.
Men visst är det billigt i Kina och utbudet är hissnande. En mycket stor del av världens konsumentprodukter tillverkas ju här så naturligtvis är utbudet av varor till låga priser gigantiskt.

Det finns även massor av vacker natur i Kina såsom fantastiska berg och exotiska djur, men även om detta är fint på många sätt så skulle jag inte vilja påstå att naturen skulle vara en huvudanledning att turista i Kina.

Kina är kontrasternas land. Man kan hitta allt från extremt modern arkitektur och tunnelbanor i glas och marmor i städerna till rena stenåldern om man ger sig ut på landet. Det är en attraktion i sig att se hur dessa båda världar ibland möts på ett påtagligt vis även centralt i städerna där extrema skyskrapor i bland står granne med slum eller historiska tempel. Jag tycket att "Kontrasternas land" är en beskrivning som passar bra på Kina.

Troligen inte förvånande så kan jag med gott samvete rekommendera en resa till Kina. Högst sannolikt kommer du hem helt proppfull med upplevelser och en helt annan bild av Kina än du hade innan.

Jag, som här turistar i Hangzhou

Kinesiska pyramider

I slutet av andra världskriget 1945 flög den amerikanska stridspiloten James Gaussmann över Kina i närheten av Xian 西安, och såg då vad han beskrev som:
"...a gigantic white pyramid....The pyramid was draped in shimmering white...It could have been metal, or some other form of stone. It was white on all sides".
Detta var ursprunget till mysteriet om "The Great White Pyramid." 1947 dök det upp ett fotografi (nedan) som har blivit förknippat med James Gaussmann's upptäckt men som inte riktigt stämmer in på James berättelse. Det finns även en berättelse från 1912 av den australienska handelsmannen Fred Shroeder som berättar om en 1000 fot hög pyramid i Kina som rimligen även den syftar på samma vita jätte.

Det finns en massa teorier om vad som är "Great White Pyramid" och många hävdar att det är Qianling Mausoleumet 乾陵 i Liangshan-bergen utanför Xian. Detta kan mycket väl vara sant, och det tycks även fastslaget med acceptabel säkerhet att fotot från 1947 föreställer grav-pyramiden till kejsare Wu of Han 汉武帝 som för övrigt har nästan exakt samma bottenarea som den både högre och äldre Cheops-pyramiden i Egypten.
Det finns även en hel del konspirationsteorier om att Kina försöker dölja existensen av pyramider för omvärlden av olika skäl.

Jag tror inte "den stora massan" vet att det finns gott om pyramider i Kina. Utanför den historiska staden Xian finns det ca 38 st och de flesta är från Handynastin 漢朝 (206 f.Kr till 220 e.Kr). Jag har tidigare skrivit om den första kejsarens grav-pyramid (Qin Shi Huang 秦始皇) som ligger öster om staden, men norr om centrum mot flygplatsen finns det mycket fler. Dessa pyramiderna är nu alla bevuxna med träd och gräs och få har blivit utforskade.
Om man särskilt ska nämna någon av dessa pyramiderna utöver Qin's så öppnades 2006 ett museum för pyramiden till kejsare Jing of Han 景帝 (188 till 141 f.Kr.) där man hittat något som kan liknas vid den kända Terrakottaarmen, men de flesta av statyerna är nakna och utan armar så de ger inget militärt intryck.
Det finns även några stycker pyramider utanför Luoyang 洛阳 vid Gula floden 黄河.

En annan typ av kinesiska pyramider finns i Ningxia 宁夏 i det stora gravfältet Western Xia Tombs 西夏王陵. Här finns en vansinnig massa pyramider från Västra Xia Dynastinen 西夏. (år 1038 till 1227). Dessa toppiga pyramider har ett utseende som jag tror få förknippar med Kina.

 Fotot från 1947 som ofta felaktigt kopplas samman med James Gaussmann's iakttagelse av "The Graet White Pyramid", Fotot har visat sig föreställa graven till kejsare Wu of Han 汉武帝 ca 3 mil nordväst om Xian

 Qianling Mausoleumet 乾陵 (ca 7 mil nordväst om Xian) som tycks vara den mest tänkbara kandidaten att representera "The Great White Pyramid"

Utgrävningarna vid "Jing of Han"-pyramiden (ca 1 mil norr om Xian) där man hittat skulpturer som definitivt för tankarna till den mycket mer kända Terrakottaarmen. 

I Ningxia-provinsens Western Xia Tombs 西夏王陵 finns på en yta av 50 kvadratkilometer ca 250 gravar med "pyramider" med en ganska speciell arkitektur.

Google Earth-bild av en typisk Kinesisk pyramid. Detta är graven till Han Pingdi 漢平帝 (som styrde Kina kring år 0) som finns drygt två mil nordväst om Xian. Notera att även denna har en yta som motsvarar Chepos-pyramiden.