Nu när jag rör mig bland andra språkstuderande hör jag alla mer eller mindre konstiga varianter på inlärningstekniker. Jag har fastnat för en klassiker som kanske kan kallas "Kortvarianten". Tekniken går ut på att för varje nytt Kinesiskt ord jag ska lära in skapar jag ett kort - typ ett visitkort. På ena sidan skriver jag ordet på svenska och på andra sidan skriver jag samma ord på Kinesiska både med pīn yīn och med skrivtecken. De aktuella korten bär jag sedan "alltid" med mig och går och övar på vid sysslolösa tillfällen. Fungerar mycket bra.
När jag nyligen städade mitt hotellrum konstaterade jag att jag hade ca 500(!) kort liggande i mina lådor. (dvs nästan som 10 vanliga kortlekar) - och jag inbillar mig att jag kan alla dessa orden!
Jag slängde alla korten - kändes skönt
Har nu "sommarlov" från studierna tills 10 augusti, men pluggar lite ändå. Satt igår och gick genom min lista på alla ord jag trodde jag kunde och märker till min förfäran att jag håller på att glömma en del. Med viss irritation konstaterar jag nu att jag behöver mina kort igen, och sitter nu och skriver om dem för de ord som jag glömt - lite pinsamt. Kommer nog inte kasta mina kort i fortsättningen.
En bråkdel av alla mina (nu kastade) Kinesiska-ord-kort
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar