Han Yang Ling - En underskattad turistattraktion

Västra Handynastins kejsare Jing regerade Kina från år 157 f.Kr. fram till sin död 141 f.Kr. då han begravdes strax norr om dagens Xian. Graven är, som många andra kejsargravar från denna tiden, i form av en pyramid av packad jord med platt topp, och kejsare Jings pyramid har en bottenyta av ca 160 gånger 160 meter.

Graven heter Han Yang Ling (汉阳陵) och själva gravkammaren är som de flesta kejsargravar i Kina inte utgrävd. Däremot är graven omringad av 81 långsmala "gravar" i varierande längd där en stor mängd olika terrakotta-figurer är begravda, och dessa är till viss del utgrävda. Något som är mycket effektfullt är att det finns ett underjordiskt museum som omsluter tio av dessa långsmala gravar där man kan kliva ner och beskåda innehållet i dessa 2 155 år gamla lämningarna. Han Yang Ling är den best bevarade av Handynastins alla kejsargravar. (dynastin varade 206 f.Kr. till 200 e.Kr., dvs ungefär parallellt med Romarriket)

Det som dominerar dessa yttre gravar är en otrolig mängd små terrakottafigurer, men till skillnad från den kända Terrakottaarmén så är figurerna i Han Yang Ling i miniatyr, och de flesta är inte soldater utan servicepersonal till kejsaren. Det finns både manliga och kvinnliga figurer och de hade ursprungligen armar av trä, men de har förmultnat under årtusenden under jord. Det finns även en hel del vapen, dagliga förnödenheter och olika djur inklusive hästar och vagnar i terrakottautförande begravda här.
Utgrävningar pågår av södra och östra porten in till granområdet, och en fullskalig modell av södra porten agerar även museum runt utgrävningen.

500 meter öster om kejsare Jins grav har även hans kejsarinna sin gravpyramid som är lite mindre och inte lika exploaterad  Till skillnad från kejsarens grav så är det tillåtet att klättra upp på kejsarinnans gravpyramid varifrån man har bra utsikt över området.
Det finns även ett ytterligare museum i anslutning till gravområdet där mycket av det som grävts ut finns utställt. 

Jag tycker att Han Yang Ling är en mycket intressant och underskattad turistattraktion, och det är mycket få turister som hittar hit. Terrakottaarmén totaldominerar bland Xians attraktioner så att mycket annat hamnar i skuggan och missas. Själv vill jag verkligen rekommendera ett besök på Han Yang Ling som man skulle kunna kalla "Terrakottaarmén Light". Kanske Xians näst bästa turistattraktion?

Han Yang Ling finns 20 km rakt norr ut från Xians centrum

http://www.hylae.com/en/main.asp

Gravpyramiden till Han Yan Ling sedd från den södra porten.

 Olika typer av terrakottafigurer i en av de tio långsmala gravarna som man kan se från i det underjordiska museet .

Fler terrakottafigurer. Här sett från ovan genom ett glasgolv.

Närbild på några av figurerna som är utställda på det närliggande museet. Figurerna var ursprungligenklädda i sidenkläder som hovfolk till kejsaren.

En modell över kejsargraven. De 81 olika avlånga dikena som stålar ut från pyramidens bas i alla riktningar är de ovan nämnda gravarna med terrakottafigurer.

Ett konstgjort Daming Palace

Daming Palace (大明宮) i Xian var från år 663 och 224 år framåt residens för Tangdynastins kejsare. Palatset var gigantiskt och upptog en yta av 3,2 km2 (vilket är 4,5 gånger större än den Förbjudna staden i Beijing, som i dag är världens största palats). Dessvärre förstördes palatset år 886, och efter det föll området "i träda" under drygt 1 000 år.

Under 1990-talet började man gräva ut palatset och ett program för att rädda kulturskatten inleddes. Dock "räddar" man palatset på ett mycket märkligt vis enligt min uppfattning. År 2010 öppnade "Daming Palace National Heritage Park" och det man gjort är att man har påbörjat en återuppbyggnad av det ursprungliga palatset ovanpå den historiska grunden, fast med helt nytt byggnadsmaterial. Jag blev seriöst chockad när jag såg vad som gjorts.

T ex södra porten (vilket typ motsvarar Beijing's Tiananmen) är helt återuppbyggd, men i mina ögon ser det ut som någon form av konstgjort sagopaltas. Även grunden till de flesta av byggnaderna inne i palatset är uppmurade med moderna stenar, dock med ett försök att få det att se lite äldre ut. Det som chockar mig är att denna nybyggnation har gjorts rakt på den historiska utgrävningen. I hela den gigantiska parken finns det bara ett fåtal detaljer som är i ursprungsskick från Tangdynastin och dessa är inglasade.

Dessbättre så finns det ett underjordiskt museum mitt i parken där en del originaldetaljer från utgrävningen är utställda och det visas foton på hur området såg ut när utgrävningarna pågick.

Som framgått är jag inget supporter av att återuppbygga historiska objekt. Jag tycker dock att det kan vara acceptabelt, eller till och med bra att återuppbygga och restaurera fallna byggnader med till största delen originalmaterial, men att återuppbygga med bara nytt material är för mig nära på helt ointressant.

Trots att jag är tydligt kritisk till vad som gjort med Daming Palace så ger ändå ett besök på Daming Palace National Heritage Park en bild av hur stort palatset verkligen var, vilket i sig har ett viss värde.

Daming Palace National Heritage Park ligger norr om Xians stadsmur och precis norr om den centrala tågstationen 西安站.

 Jag utanför den helt uppbyggda södra porten (Danfeng Gate, 丹风门) till Daming Palace.

Grunden till "The Hanyuan Palace Hall" (含元殿), vilket var den största salen i Daming Palace. Denna stengrund är nygjord ovanpå de historiska resterna från Tangdynastin.

Ett torn som är under uppbyggnad. Den beväxta delen som sticker upp i mitten av tornet är de ursprungliga resterna från Tangdynastin som nu håller på att kläs in.

Xianincidenten på ett historiskt SPA

25 km öster om centrala Xian inträffade i slutet av 1936 en viktig vändpunkt i den kinesiska 1900-talshistorien när Chiang Kai-shek blev kidnappad av två av sina egna generaler och tvingad att sammarbeta med kommunisterna mot Japan. Denna händelse kallas numera Xianincidenten.

Vad som sällan nämns är att Xianincidenten inträffade på ett historiskt SPA. Precis intill berget Lishan byggdes under Tangdynastin (618-907) ett SPA kring de varma källorna som finns här, och som fortfarande konstant producerar 43-gradigt vatten. Detta SPA byggdes ut i flera etapper under Tangdynastin. Platsen är nog mest känd för romansen mellan Tang-kejsaren Xuanzong och hans konkubin Yang Guifei i mitten på 700-talet.
Även Qingdynastin (1644-1912) byggde vidare med ytterligare en liten pool som användes av kejsare Kangxi år 1703. Även Chiang Kai-shek använde denna pool och satte upp sitt fälthögkvarter här innan han blev tillfångatagen under den ovan nämnda Xianincidenten.

I dag är stället inte oväntat en ganska stor turistanläggning och heter Huaqing Hot Spring (华清池). Runt de historiska polerna och Chiang Kai-sheks högkvarter har det nu byggts en ny park med en massa attraktioner och blev 2007 rankad som en klass-AAAAA-attraktion vanligen betyder ett "turist-måste".

Är man djupt intresserad av Kinas 1900-tals historia (som Cindy är), eller gillar äldre historiska lämningar (som jag gör) så är Huaqing Hot Spring definitivt värt ett besök om man är i Xian. Om man bara har ett ytligt intresse av ovanstående kan man göra ett snabbstopp här på vägen till Terrakottaarmen eftersom man ändå passerar precis utanför.

Miljöbild från parken som omger sevärdheterna på Huaqing Hot Spring

En av en handfull bassänger från Tangdynastin som finns att beskåda på Huaqing Hot Spring. Just denna heter "Star Pool" (星辰).

Chiang Kai-sheks sovrum varifrån han rymde ut genom ett av fönstren som syns i bakgrunden när han blev angripen under Xianincidenten 1936. Han blev dock snabbt tillfångatagen uppe i berget bakom huset.

Ett av flera kulhål som finns bevarade från Xianincidenten.

Xian - tillbaka igen

Jag tror det har gått elva eller möjligen tolv år sedan jag var i Xian, och nu är jag äntligen tillbaka i denna extremt historiska stad. Xian har så mycket mer tunga historiska attraktioner än vad man normalt ser som förstagångsturist, så det finns goda anledningar att återvända. 

Jag kommer nu att dels återbesöka en del av "klassikerna", men även försöka se en hel del som jag missade vid mitt första besök.

Klocktornet precis mitt i Xian 西安钟楼 är stadens centrala landmärke.

Ett av de hysteriska turiststråken genom de muslimska kvarten i Xian. För trångt och stimmigt för min smak.

TRB - Västerländsk mat i kinesisk historik miljö

Sannolikt är det fler än jag som efter typ en vecka med endast kinesisk mat längtar efter något västerländskt. Efter en stark rekommendation så begav vi oss igår till  TRB - Temple Restaurant Beijing som påstås vara ett mycket intressant alternativ för finsmakaren både vad det gäller mat och miljö.

TRB finns precis nordost om den Förbjudna staden i en gammal "courtyard" med ett tempel i centrum. Under uppförandet av den Förbjudna Staden inhyste gården konstnärer och andra lärda som arbetade med palatset under tidigt 1400-tal. Templet är till synes nära på i originalutförande och alltså nästan 600 år gammalt. Även baren till restaurangen har takbalkar med samma ålder även om restaurangen i övrigt är i modernt utförande. TRB ligger mycket oansenligt och nära på omöjligt att hitta om man inte vet vad man letar efter. I slutet på en tämligen stökig och trång hutong kan man finna den diskreta entrén som leder in till den betydligt finare innegården.

TRB's meny är att jämställa med exklusiva finkrogar i Europa, och det är tydligt att de har höga ambitioner. Maten är "fransk-europeisk" och deras avsmakningspaket (Chef Tasting Menu) inklusive vinpaket, vatten och kaffe går loss på ungefär 1 800 RMB/person (ca 2 200 SEK) så vi hade riktigt höga förväntningar.

Miljön och servicenivån är definitivt på topp. Däremot var jag dock en aning besviken på maten och på vissa detaljer. Rätterna var bra, men hade inga extrema smakupplevelser och gav inte den där "wow"-känslan som jag tycker man har rätt till med denna prissättning. Även saker som att vi fick åtta olika sorters vin serverade i exakt samma typ av vinglas och att brödet inte var nybakat av är detaljer som drar ner intryckt en aning. TRB gör sig nog bäst om man beställer mer anspråkslöst så att man kan koncentrera sig mer på miljön och servicen vilket är restaurangens staka kort.

Till restaurangen hör även ett litet galleri och mindre hotell med rummen placerad runt gården mot templet. Rumspriser från 2 000 RMB/natt.

No.23 SongZhuSi, Shatan Beijie, Dongcheng District.100009
北京市东城区沙滩北街嵩祝寺23号.100009
http://www.trb-cn.com
+86 10 8400 2232

Baren (till höger) och en del av restaurangen (till vänster).

Det 600 år gamla templet som ligger precis bakom baren. Hotellrummen ligger i de gårdsbyggnader som omsluter templet med egna ingångar mot gården.

Ett ett kollage av de rätter som igår i Chef Tasting Menu. Utöver detta serverades även några smakretare.

Beijing Double Happiness Courtyard Hotel

Jag har sedan länge haft hotellet Beijing Double Happiness Courtyard Hotel på min "att besöka lista" av hotellen i Beijing och nu äntligen har det blivit en bokning. Beijing Double Happiness Courtyard Hotel är av typen "Courtyard Hotel" och ligger helt oansenligt i en trång hutong lite öster om centrum. Det finns ganska många hotell av denna typen i Beijing, men det är inte så många som man hittar på de engelskspråkiga bokningssidorna.

Det som är speciellt med denna typ av hotell är att de i mycket hög grad är möblerade i traditionell kinesisk stil och byggda i klassisk hutong-stil med innegård, och Beijing Double Happiness Courtyard Hotel har gjort "all in" med det traditionella konceptet. Alla möblerna i detta hotellet är in Ming- eller Qing-stil och dekoreringen följer samma stil. Detta hotellet är uppbyggt kring två små innegårdar, och de flesta rummen har sin entredörr ut mot gården.

Gården som numera är Beijing Double Happiness Courtyard Hotel var tidigare bostad för Ji Yun 纪昀 som bland mycket annat var Kinas krigsminister på slutet av 1700-talet.

Detta är inget billigt hotell och man hamnar lätt nära tusenlappen per natt. Jag betalade 1 300 SEK/natt, men det var för deras största rum.

Om man inte skräms av priset och vill ha ett boende som ger ett rejält tillskott av "kinesiska känsla" så tror jag att de flesta kommer att uppskatta Beijing Double Happiness Courtyard Hotel. 

Beijing Double Happiness Courtyard Hotel
No. 37, Dong Si Si Tiao, Dongcheng District
北京阅微庄四合院酒店
北京市东城区东四四条37号
+861064007762
http://www.hotel37.com/EN/

Vardagsrummet med "te-soffa"

Cindy sitter i "säng-lådan" i kejsarstil.

Även om rummen är klassiskt inredda så har de även den tekniska faciliteter man kan vänta sig av ett hotell i detta prisläget. Vårt rum hade t ex två TV och en dator. Dock har rumsarkitekten ansträngt sig för att teknikprylarna inte ska dominera möbleringen. Notera utförandet på telefonen ovan.

Kanske kan det bli lite fart i bloggen snart...

Fynd, och inte fynd, på svensk antikmarknad

På grund av min sambos intresse så hamnar jag då och då på loppis-liknande ställen där det säljs mer eller mindre antika prylar. Själv uppskattar jag vanligtvis inte dessa ställen här i Sverige, men det kan vara lite kul då man ibland springer på t ex kinesiska prylar som inte värderas så högt här i västvärlden.

I dag gjordes några hyggliga fynd då vi hittade tre skålar från Qingdynastin för det behagliga priset av 80 kr. Dessa skålarna är rismönstrade av typen 玩玉, och modellen har med mindre variationer tillverkats under stor del av Qingdynastin (1644 - 1912). Belyser man skålarna så släpper rismönstret genom ljus vilket är effektfullt.
På t ex ebay så har dessa skålar ett värde av några hundra kronor styck, men i Kina kostar de från någon tusenlapp om de är från sluten av dynastin, men betydligt mer om de är från början av dynastin. Jag kan inte bedömma åldern på mina skålar, men man lär sannolikt få minst tre tusen för dem i Kina.

Mycket av det kinesiska man hittar i denna miljön är naturligtvis skräp, och i bland kan kopiorna ta sig lite extra komiska former som t ex en vas jag hittade i dag där den kinesiska texten på undersidan var spegelvänd. Möjligen är vasen från Kina, men den person som satte dit stämpeln kunde sannolikt inte språket. Nej, jag köpte den inte!

De tre skålarna från Qingdynastin som jag i dag inhandlades nästan gratis på en svensk antikhandel, och som skulle ge en hygglig vinst om de såldes i Kina.

En möjligen lite märklig bild som visar hur rismönstret släpper genom ljus om skålen blir belyst på insidan.

En kinesisk(?) vas som är stämplad med spegelvända tecken på undersidan. (se nedan)

Den misslyckade stämplen på undersidan av vasen ovan. Spegelvänder man texten så skulle det stått 東方公司, vilket betyder typ "Det orientaliska företaget".

Kinas huvudstäder - igen

Jag skrev 2011 en kortfattad artikel om Kinas huvudstäder genom historien. Nu har jag gjort en fördjupning i ämnet och en mycket detaljerad artikel har jag publicerat i sin helhet på Wikipedia:

Min artikel på Wikipedia: Kinas huvudstäder

Under den förhistoriska delen av Kinas historia (fram till ca 1046 f.Kr.) är faktaunderlaget gällande huvudstäderna inte speciellt tydligt. De huvudstäder från den tiden som är mest säkerställda är Zhenxun och Xibo utanför Luoynag och Yin utanför Anyang.

Från Zhoudynastin år 1046 f.Kr. och de följande 3 000 åren fram till i dag är det historiska underlaget av detaljerade källor betydligt bättre. Bortsett från mycket korta perioder då "udda" huvudstäder har förekommit så är det 13 städer som har haft status av att var huvudstad över Kinesiska dynastier/epoker. Dock har de i bland varit samtida då Kina under vissa perioder varit splittrat.

För de äldre tiderna var det Xi'an och Luoyang som var de tongivande huvudstäderna under många dynastier. Även Nanjing har till och från varit en tung spelare. Från år 1053 fram till idag har Beijing med endast relativt korta uppehåll varit huvudstad för Kina.

Karta visande Kinas huvudstäder under de tre forntida dynastierna Xia, Shang och Zhou fram till tiden då Kina blev kejsardömet år 221 f.Kr.

Översikt över huvudstäderna under kejsarperioderna från att Qindynastin bildades år 221 f.Kr. tills att Qingdynastin föll år 1912.

Kinesiska Murens Historia - Nu på Wikipedia

Den artikelserie i fem delar om Den kinesiska Murens Historia som jag just avslutat här på bloggen har jag nu även publicerat i en något utförligare variant på Wikipedia:

Wikipedia: Kinesiska murens historia

Detta är nu den i särklass mest detaljerade historiebeskrivning av Den Kinesiska Murens Historia som finns på den svenska webben.

Översikt över de olika sektionerna av den kinesiska muren som uppförts genom historien.

Kinesiska Murens Historia, Del 5 - Mingdynastins mur

Detta är femte och sista delen av en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Mingdynastins mur

Mingdynastins mur 明长城 är den mur som normalt förknippas med begreppet "Den Kinesiska Muren" och mycket stor andel av de murar som finns kvar idag är från Mingdynastin.

Direkt efter att mongolerna var utkörda från Kina och Mingdynastin var etablerad påbörjades renovering i måttlig takt av en del av de tidigare dynastiernas murar längs med norra gränsen. Inledningsvis byggdes inte några seriösa murar utan det byggdes mest befästningar och de befintliga murarna kompletterades med portar och vårdkasetorn. Bitvis byggdes Mingmuren senare längs de tidigare murarna från Northern Qi och Northern Wei. Det tog dock till år 1449 innan renoveringsarbetet kom igång på allvar av de äldre murarna.

Många av Mingdynastins murar var inte av samma solida kvalité som den mur som senare byggdes utanför Beijing av tegel och murbruk, utan de var mer i form av barriärer av jord ibland kombinerade med djupa diken. Det var först på slutet av 1500-talet som tegelmurarna som vi känner muren utanför Beijing började byggas.

Flera sektioner av Mingmuren förbättrades flera gånger under Mingdynastin. T ex Juyongpasset precis norr om Beijing förstärktes direkt 1368 som en initial åtgärd för att försvara huvudstaden. År 1449 byggdes en fästning vid Juyongpasset och även år 1540 fortsatte byggnationen av passets försvar.
Ett annat exempel är muren kring den viktiga militärstaden Datong. Från år 1399 till 1402 byggdes jordmur mellan Xuanhua och Datong. År 1413 kompletterades denna muren med ett dike. Efter 1484 byggdes ytterligare murar av jordvallar kring Xuanfu (också en viktig militärstad nära dagens Zhangjiakou) och Datong. I början på 1500-talet byggdes 500 km mur vid Xuanfu och Datong som ganska direkt behövde renoveras och förstärkas. På gund av det stigande hotet från den mongoliska ledaren Altan Khan som skapat ett högkvarter i Hohhot strax norr om Gula flodens norra krök fortsatte Mingdynastin att bygga murar på 1540-talet nordväst om Beijing norr om Datong och Xuanfu. Denna mur var i dubbel barriär och sträckte sig från Gula flodens nordöstra krök i en båge över Datong för att sedan mötas nära Juyongpasset norr om Peking. Även dessa murar var vid denna tiden huvudsakligen jordfästningar. Muren väster om Beijing kring Datong förstärktes på 1570-talet med tegel och sten.

År 1471 byggdes från Shenmu i Shaanxi till Yanchi i Ningxia. Efter Mingarmen år 1473 lyckats driva bort mongolerna från Ordos byggdes en mur som sträckte sig 910 km tvärs över det landområde som omsluts av Gula floden söder om Ordos. Denna mur som färdigställdes 1474 var i form av en barriär av jord som längs vissa sträckor kombinerades med djupa diken. År 1476 byggdes mur från Shanhaipasset till Yanmenpasset.

År 1550 lyckades Altam Khan dock rida runt murens östran ändpunkt och började plundra och bränna Pekings förstäder. För att täppa till denna lucka i huvudstadens försvar byggdes från år 1569 till 1583 en stenmur österut från Juyngpasset kompletterad med 1 200 vakttorn. till Shanhaipasset vid Bohaibukten. Sträckningen kring Peking byggdes delvis på basen av tidigare muren från Norra Qi. Det var under denna tiden som muren i Pekings närhet fick det utseendet som hela den kinesiska muren är känd under. År 1569 till 1572 byggdes 1007 vakttorn längs muren mellan Shanhaipass och Changpin.

De sista 70 åren fram till Mingdynastins fall år 1644 kompletterades jordmurarna med tegel och en del höga och imponerande torn och portar uppfördes. Tegelmurarna hade bröstvärn och torn fördelade med olika delning beroende på terrängen. Vanligen placerades tornen på 500 meter till 4 kilometers avstånd på synhåll för att kunna kommunicera med varandra med rök eller eldsignaler. Tornen hade olika funktion och kunds vara både bostäder och observationsplatser eller stridsplattformar. I anslutning till muren byggdes även fort och befästningar.

För att tillverka tegel till byggnationen uppfördes ugnar ofta i närheten av byggnadsplatsen för muren, men man har hittat tegelstenar i murens västra del som är tillverkade 80 km iväg från byggnadsplatsen. Murbruket varierade men ofta gjort av klibbigt ris.

Mingmuren var uppdelad i 9 garnisoner, som senare blev 11:
* Liaodong, Från koreanska gränsen till Shanhaipasset, 975 km lång.
* Jizhen, Från Shanhaipasset till Juyongpasset, 600 km lång.
* Changzhen, Från Mutianyu till Zijingpasset, 230 km lång.
* Zhenbao, Från Yanhekou till Lululingkou, 390 km lång.
* Xuanfu, Från Juyongpasset till Xihunfloden, 512 km lång.
* Datong, Från Zhenkoutai till Yajiaoberget, 335 km lång.
* Taiyuan (Shanxigarnison), Från Hequ vid Gula floden till Heshun, 800 km lång.
* Yansui, Från Qingshuiying till Yanchi, 885 km lång.
* Ningxia, Från Yanchi till Lanjing, 1000 km lång.
* Guyuan, Från Jingbian till Gaolan, 500 km lång.
* Gansu, Från Lanzhou till Jiayupasset, 800 km lång.

Det var genom Shanhaipasset som Minggeneralen Wu Sangui 吳三桂 på våren år 1644 öppnar portarna genom muren och släpper in den manchuriska armen som därefter störtar Mingdynastin och etablerar Qingdynastin.

Karta över den Kinesiska Muren byggd under Mingdynastin

Kinesiska muren från Mingdynastin nära Jinshanling

Kinesiska Murens Historia, Del 4 - Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin

Detta är fjärde delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin

Norra Weis mur
Norra Weis mur 北魏长城 byggdes ironiskt nog av ett nordligt nomadfolk, för att skydda sig mot ett annat nomadfolk. Efter att den långa Handynastin föll var det många mindre riken och dynastier som kom och gick, och en av de mer stabila var Norra Wei (386-534) som skapades i norra Kina av nomadfolket Xianbei.

Med start år 423 byggdes en ca 1 000 km lång mur från Chicheng (i Hebei drygt 100 km norr om Beijing) till Wuyuan (norr om Gula flodens norra krök) som skydd mor Rouranfolket från norr. Denna murs sträckning följde ungefär tidigare Zhaomuren. Mellan år 446 till 448 byggdes den inre muren söder om Norra Weis huvudstad Pingcheng (nära dagens Datong) från Gula flodens östra strand, söder om Pingcheng, och sedan nordost till Shanggubergen nordväst om Beijing för att ringa in och skydda huvudstaden. Den inre muren var byggd av packad jord och var lägre och tunnare än den norra yttre muren. År 484 planerades att bygga ytterligare ca 500 km mur österut till Liaofloden i Liaoningprovinsen, men det är inte fastslaget om denna mur förverkligades eller om det bara blev en renovering av tidigare murar. Dock finns det redogörelser från 500-talet som beskriver denna mur, och arkeologer har hittat resterna av en mur som kan dateras till denna period så det finns acceptabla indicier på att denna sträckning av muren har existerat.

Norra Qis mur
Norra Qis mur 北齐长城 byggdes mellan år 552 och 564 av Norra Qidynastin. Efter att Norra Weidynastin fallit delades dess territorium mellan Norra Zhoudynastin och Norra Qidynastin och båda var rädda dels för varandra och dels för nordliga nomader som vid den här tiden var turkar.

Norra Qidynastins murbyggande började år 552 med att bygga en försvarsmur i Shanxiprovinsen som ett skydd mot Västra Weidynastin. År 555 var 1 800 000 personer aktiva i murbygget, och 450 km mur byggdes från Juyongpasset norr om Beijing västerut till Gula flodens östra strand som skydd mot turkarna från norr. Denna muren var en mix av byggnadstekniker. Ibland jord eller sten från platsen eller uthuggningar i bergen och ibland försvarstorn och posteringar kombinerade med naturliga barriärer. Året efter förlängdes muren till Shanhaiguan vid Bohaibukten, och i ytterligare 5 år fortsatte dynastin att expandera muren och avslutade år 563/564 med att bygga en mur längs Taihangberget mellan Shanxi och Hebei.

Suidynastins mur
Suidynastins mur 隋长城 började byggas direkt när kejsare Wen år 581 enade Kina och skapade Suidynastin. Till skydd mot turkarna byggdes på bara 20 dagar en mur i nordvästra Shanxiprovinsen. Dock bröt turkarna snabbt genom denna gräns och Suidynastin satte igång att bygga långa murar och stationera tiotusentals soldater vid gränsen. Man renoverade även samma år de östra delarna av murarna som byggdes av Norra Qi och Norra Wei.

Vid tre olika tillfällen byggdes senare murar i Ordosregionen. (Ningxia, Shaanxi och Inre Mongoliet). År 585 byggdes 350 km mur av 30 000 man mellan Lingwu till Suide ganska nära där den senare Mingmuren skulle passera. Under år 586 och 587 gjordes ytterligare renovering och utbyggndad av muren men det är oklart exakt vilka sektioner som byddges.

Även efterförljande kejsare Yang fortsatte att bygga murar. År 607 sändes 1 000 000 man att bygga mur med start antingen från Yulin i Shaanxi eller från Youyu i Shanxi och fortsatte sin sträckning öster ut. Året efter sändes ytterligare 200 000 man för att fortsätta bygga murar i samma område. Denna mur löpte ungefär parallellt med den nuvarande gränsen mellan Shanxi och Inre Mongoliet.

Kejsare Yang påbörjade även en mur från Xining i Qinghaiprovinsen och öster ut, men dess slutpunkt är inte känd.

Liaodynastins mur
Liaodynastins mur 辽长城 beskrivs fåordigt i historiska arkiv att den påbörjades år 908 i Liaoningprovinsen fram till Songhuafloden som skydd mot stäppfolk i Manchuriet. Uppgifterna är inte entydiga om Liaodynastins murar.

Jindynastins mur
Jindynastins mur 金长城 är byggd till stor del i Inre Mongoliet och till största delen placerad mycket längre norrut jämfört med andra generationer av den kinesiska muren. Muren byggdes från år 1123 till 1201 och 750 000 man mobiliserades samtidigt för murbygget. Jindynastins murar var mer avancerade än de tidigare och kunde bestå av yttre vallgrav, yttre mur, inre vallgrav och huvudmur. Murarna hade även plattformar på utsidan för beskjutning av fienden och bröstvärn. Jindynastins mur bestod av flera försvarsbarriärer och den innersta låg ca 200 km norr om dagens Beijing och den nordligaste sektionen byggdes kring området där dagens Kina, Mongoliet och Rysslands gränser möts.
Jindynastins murar var de första som Djingis Khan rundade och forcerade på sin väg mot Beijing som föll år 1215.

Ungefärlig dragning av kinesiska muren byggd under Norra Wei, Norra Qi, Sui och Jindynastin år 423 till 1201

Resterna efter Jindynastins mur

Kinesiska Murens Historia, Del 3 - Handynastins mur

Detta är tredje delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Handynastins mur

Handynastins mur 汉长城, även kallad QinHanmuren 秦汉长城 är en förlängning och renovering av den tidigare Qindynastins mur och var ca 10 000 km lång, vilket gör Handynastins mur till den längsta av Kinas alla murar genom historien.

Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr och innan Liu Bang skapat Handynastin och år 202 f.Kr. utropat sig som kejsare Gaozu hade han påbörjat renoveringen av den tidigare Qinmuren kring Gula floden för att skydda Kina mot de nu enade och starka nomaderna Xiongnu. Efter ett tungt militärt nederlag mot Xiongnu år 200 f.Kr. tvingades Handynastin gå med på en för Handynastin förnedrande diplomatisk lösning om fred och handel med Xiongnu och murbyggnationen stannade upp.

141 f.Kr. tog kejsare Wudi ("krigskejsaren") makten i Kina som nu var starkt efter 60 år utan krig och kejsare Wudi startade krig med Xiongnu. 127 f.Kr. var området söder om Gula floden återerövrat och en storskalig återställning av den tidigare muren gjordes. Sannolikt var det mer än bara en stor renovering, utan det byggdes även nya murar som ersatte den tidigare. Längs med nordgränsen i Hebei och Inre Mongoliet har det hittats murar från kejsare Wudis tid som sannolikt i alla fall delvis ersatte den tidigare Qindynastins mur.

Kejsare Wudi hade farhågor att Xiongnu skulle alliera sig med Qiangstammarna som levde i dagens Tibet, och expanderade därför muren väster ut. 121 f.Kr var Hexikorridoren i Gansuprovinsen säkrad och en mur byggdes från Yongdeng till Jiuquan. En annan anledning till murens expansion västerut var att skydda den nya handelsvägen som senare skulle bli känd under namnet Sidenvägen. Tio år senare förlängdes muren upp till Yumenguan och Yangguan utanför Dunhuang som var den kinesiska civilisationens sista utpost mot väster. Olika källor ger olika tidsangivelser, men sannolikt kring 110-101 f.Kr. förlängdes muren ytterligare till Lop Nor 罗布泊 vilket är den västligaste punkt som den Kinesika muren nått.

Totalt förlängde kejsare Wudi muren 1 000 km västerut på 20 år. Dessa västliga murar byggdes av packad sand och jord, armerad med gräs med 12 till 15 cm tjocka lager. År 39 e.Kr. gav kejsare Guang Wudi 光武帝 order till General Ma Cheng att bygga ytterligare fyra murar i Henan, Hebei, Shanxi och Shaanxi men det är inte helt klarlagt dessa murars exakta sträckning. Överlag är det mycket varierande uppgifter om de exakta positionerna för de olika sektionerna av Handynastins mur.

Ungefärlig dragning av Handynastins mur som byggdes ca 206 f.Kr till 39 e.Kr.

Ett vårdkasetorn utanför Dunhuang från Handynastins mur.

Kinesiska Murens Historia, Del 2 - Qindynastins mur

Detta är andra delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Qindynastins mur

Qindynastins mur 秦长城, eller Den 10 000 li långa muren 万里长城, är vad som i populärhistoria är ursprunget till den Kinesiska muren, som andra dynastier senare byggde vidare på. Dock kommer muren att förändras mycket genom historien både var det gäller utförande och sträckning. Muren som den ser ut i dag (huvudsakligen från Mingdynastin) har en helt annan konstruktion, och definitivt en helt annan sträckning än Qindynastins mur.

221 f.Kr hade staten Qin vunnit det inbördeskriget som varat i ett kvarts millennium och enat de stridande staterna till ett stort Kina. Qinrikets kung Ying Zheng 嬴政, utropade sig till kejsare över Qindynastin och tog sig namnet Qin Shi Huangdi 秦始皇帝. Qin Shu Huangdi startade flera stora byggnadsprojekt. Han byggde sitt spektakulära mausoleum med tillhörande Terrakottaarmé, påbörjade bygget av Epangpalatset och byggde ett vägnät för att koppla samman områdena från de erövrade rikena (som var längre än det vägnät som romarriket byggde). Utöver detta byggde han också den 10 000 li långa muren. En "li" 里 var vid den här tiden 415.8 meter så muren påstås vara dryg 400 mil vilket är i rimlig storleksordning mot dess förmodade sträckning. Arkeologer uppskattar längden på Qindynastins mur till ca 500 mil.

General Meng Tian fick 214 f.Kr i uppdrag av kejsare Qin Shi Huangdi att driva bort Hunnerna (Rong och Di) från landet söder om Gula floden vilka var ett ständigt återkommande problem för Qindynastin. Därefter, år 215 f.Kr, påbörjades bygget av den nya Qinmuren under ledning av Meng Tian. Man monterade även ner många av de existerande gränsmurarna mellan de tidigare stridande staterna. Den nya muren sträckte sig från Lintao 临洮 (i södra Gansuprovinsen) till Liaodong 辽东 (området kring halvön i Liaoningprovinsen).

Basen för den nya muren var de existerande murarna från Qin, Zhao och Yan som renoverades, förlängdes och kopplades samman. Den östra delen av muren byggde vidare på basen av ruinerna från Yanmuren. Mycket tyder på att den mellersta delen i alla fall delvis låg en aning norr om den tidigare Zhaomuren, och den västra delen byggde till stora delar på den tidigare muren från riket Qin.

Oklart hur stor arbetsstyrka som var engagerad i murbygget men det var sannolikt ett flertal millioner och byggnationen tog 9 eller 10 år. Muren byggdes dels med armerad packad jord och även med sten. Sannolikt var inte muren helt kontinuerlig, utan den kopplade bitvis samman svårforcerade raviner och berg till en enhet. Det är inte helt fastslaget exakt vilken sträckning som Qindynastins mur hade och mycket information som finns om muren bygger på berättelserna från historikern Sima Qian.

Karta som visar Qindynastins murs ungefärliga sträckning.

Ruinerna efter Qindynastins mur.

Kinesiska Murens Historia, Del 1 - Muren före Qindynastin

Detta är första delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Kinesiska murens historia är uppdelad i många separata faser och började byggas för ca 2 700 år sedan under Zhoudynastin, och de yngsta delarna byggdes ungefär 2 000 år senare under Mingdynastin. Ofta tillskrivs den utökning och sammankoppling av tidigare murar som gjordes under Qindynastin av Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (regenttid som kejsare 221-210 f.Kr.) som ursprunget till den kinesiska muren.

Kinesiska murens huvudsyfte beskrivs ofta vara att skydda Kina från nordliga nomadstammar som Rong, Di, Xiongnu, mongoler, munchurer och hunner och muren var i detta syftet vanligen placerad i gränsområdena mellan bördig jord och stäpplandskap. Dock finns det även mycket som tyder på att muren på vissa ställen även är byggd för att säkra ockuperat land mer än att bara försvara mot nomader. Muren kan också haft som delsyfte att hindra de egna invånarna från att fly från skatter och militära plikter.

Den Kinesiska Muren före Qindynastin

Under tiden för Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr.) och framförallt under dess senare del De stridande staterna (481-221 f.Kr.) var Kina uppdelad i ett flertal mindre stater som låg i krig med varandra. Under denna period byggdes flera olika längre och kortare murar. Några av murarna som byggdes under denna tid är inte placerade i den sträckningen som senare kommer att kallas "Kinesiska Muren". Murarna från denna tid var byggda i antingen sten eller av packad jord. Dessa murarna var i högre grad gränsmurar och försvarsanläggningar än de senare murarna.

Chumuren
Chumuren 楚长城 byggdes under 656 f.Kr. under Vår- och höstperioden i Henanprovinsen av staten Chu och är tillsammans med Qimuren den äldsta av de kinesiska murarna. Muren var ca 250 km lång, och på grund av sin geografiska sträckning i form av ett kantigt upp och nervänt "U" som omsluter dagens Nanyang 南阳 kallas muren "Rektangulära muren", 方城 (fāngchéng). Muren kopplar samman en serie mindre städer och fästningar längs den historiska gränsen. Under tiden för De stridande staterna (481-221 f.Kr.) expanderades och förstärktes muren och dess totala längd blev mer än 400 km.

Qimuren
Qimuren 齐长城 är en 619 km lång mur tvärs genom Shandongprovinsen som börjar i Changqing vid Gula floden och slutar nära Qingdao vid Gula havet och är tillsammans med Chumuren den äldsta av de kinesisk murarna. Muren byggdes av staten Qi, och påbörjades 685 f.Kr. och basen färdigställdes av kung Xuan av Qi 齐宣王 (regenttid 319-301 f.Kr), men den fortsatte att utvecklas även senare. Till skillnad från en stor del av de senare murarna i Kinas historia så var Qimuren inte ett skydd mot nomadfolk från norr utan en utpräglad gränslinje för södra Qi. Murens utförande varierar över dess sträckning. I bland är muren dubbel, i bland har den skyttevärn, befästningar och torn och i bland är det avbrott i muren där den passerar branta och svårforcerade berg. Qimuren har även kallats 千里长城 "den tusen Li långa muren" vilket inte ska förväxlas med 万里长城 "den tio tusen Li långa muren" som den senare Qindynastins mur kallas.

Qinstatens murar
Qinstatens murar 秦国长城 byggdes av riket Qin (som senare kommer att skapa Qindynastin) under perioden De stridande staterna (481-221 f.Kr.). Tidigt i perioden byggdes en mur i anslutning till Luofloden 洛河 från där floden rinner ut i Weifloden 渭河 och norrut. Under Kung Zhao's regentid (306-251 f.Kr.) byggdes en mur från Lintao i södra Gansuprovinsen i nordostlig riktning upp mot Ordosplatåns östra sida tills den möter Gula floden i Inre Mongoliet. Det finns inga exakta längdangivelser för Qinstatens murar och det är ingen tydlig samstämmighet mellan källor om murarnas exakta sträckning och tiden för dess byggnation.

Weimurarna
Weimurarna 魏长城 byggdes 361–355 f.Kr. av staten Weis kung Huiwang 魏惠王. Av rädsla för staten Qin byggdes en över 500 km lång mur, Heximuren, i Shaanxiprovinsen längs med Luofloden 洛河 och Gula floden i nordsydlig riktning. Wei byggde även en södra mur, Henanmuren, i Henanprovinsen i anslutning till sin huvudstad Daliang 大梁 (nära dagens Kaifeng 开封). Den södra muren startar i Zhengzhou, korsar Gula floden och viker därefter väster ut och var ca 200 km lång. Den exakta sträckningen av Weimurarna är inte entydigt beskriven i olika källor.

Yanmurarna
Yanmurarna 燕长城 byggdes av staten Yan norr och söder om dagens Beijing. Den södra muren byggdes 334-311 f.Kr. i Hebeiprovinsen ungefär 100 km söder om Beijing och kallas Yishuimuren 易水长城. Den sträcker sig från foten av Taihangberget 太行山 och löper ca 250 km i sydostlig riktning. Muren byggdes som ett försvar mot staterna Zhao, Qi och Qin under De stridande staterna. Den norra muren byggdes 254 f.Kr.  som ett försvar mot nomader från norr och var den sista muren som byggdes innan Qindynastin. Muren börjar i västra Hebeiprovinsen och passerar ca 150 km nordväst om Beijing fortsätter upp en bit i Inre Mongoliet sedan in i Liaoningprovinsen för att avsluta mot Qingchuanfloden i Nordkorea.

Zhaomurarna
Zhaomurarna 赵长城 uppfördes av staten Zhao under De stridande staterna. En ca 200 km lång södra mur uppfördes i södra Hebeiprovinsen som i en halvcirkelbåge omsluter staden Handan. Muren byggdes 333 f.Kr som skydd mot staten Wei. För att skydda sig mot nomader, huvudsakligen mot Hu, byggde kung Wuling 趙武靈王 år 300 f.Kr två nordliga murar i Inre Mongoliet norr om Ordosplatån. Båda går i östvästlig riktning parrallellt och delvis överlappande precis norr om Gula Flodens nordligaste del.

Sektioner av den Kinesiska muren byggda före Qindynastin tom 221 f.Kr.

Qimuren nära dess västra ändpunkt vid Changqing.

Dagens boktips: "Sun Zis Krigskonst"

För ca 2 500 år sedan så skrev Sun Zi, 孙子, klassikern "Sun Zis Krigskonst", 孙子兵法 ,vilket sannolikt är det mest kända militära klassiska verk från Kina som finns.

Boken är helt och hållet en lärobok i krigsföring. Tesen i boken är att ett krig, eller ett slag, inte huvudsakligen vinns på slagfältet utan det vinns genom bra strategier och planering. Att boken är skriven för 2 500 år sedan gör naturligtvis att språket och meningsuppbyggnaden är en aning "gammalmodig", men när man kan se genom de i bland ganska komiska formuleringarna så märker man att det finns mycket kloka teorier och resonemang bakom.

Man kan se boken som en kurs i ledarskap, och trots att boken är skriven för militära aktioner kan de strategier som presenteras mycket väl implementeras i moderna affärsmässiga situationer t ex mellan dig och din kund eller mellan dig och din leverantör om man tolkar teserna anpassat för dagens förutsättningar.

Boken är kort, och det är ingen tung läsning. Den innehåller 13 korta kapitel, och det tar bara några minuter att läsa varje kapitel. Jag tycker boken är roande, och jag tror inte man behöver ha ett intresse av Kina för att kunna uppskatta den.

För att citera Mästare Sun:

"Den som inte till fullo känner till strategiutformandets fällor kan inte heller känna till dess finurligheter."

Det finns tre olika svenska översättningar av Sun Zis Krigskonst. Den som jag läst (på bilden ovan och översatt av Bengt Pettersson, Ooi Kee Beng och Henrik Friman) är översatt direkt från den klassisk kinesiska, vilket de övriga inte är. 

Vad vet vi om den Första Kejsarens Grav?

Utanför Xi'an finns graven till Kinas Första Kejsare, Qin Shi Huangdi, som dog dog år 210 f.Kr. Graven är definitivt mest känd på grund av Terrakottaarmén som vaktar dess östra sida, men denna armé är bara en av många detaljer i gravkomplexet.
Graven i sig, som visuellt bara är en jordpyramid, är inte speciellt känd för den stora massan, huvudsakligen på grund av att den aldrig har blivit utgrävd.
Men vad vet man om vad som finns inuti graven?

Egentligen inte så mycket, men det finns några textrader skrivna av historikern Sima Qian 司马迁 i boken Shiji 史记 ungefär 100 år efter kejsarens död.
Följande är vad Sima Qian skriver:

九月，葬始皇郦山。
始皇初即位，穿治郦山，及并天下，天下徒送诣七十余万人，穿三泉，下铜而致椁，宫观百官奇器珍怪徙臧满之。
令匠作机弩矢，有所穿近者辄射之。
以水银为百川江河大海，机相灌输，上具天文，下具地理。
以人鱼膏为烛，度不灭者久之。

Detta är alltså en mer är 2 000 år gammal gammal kinesisk text som i allt väsentligt inte går att översätta med t ex Google Translate (prova gärna) utan en översättning kräver ingående manuellt arbete. Nedan följer en översättning gjord av mig och min flickvän Sui Xin 隋鑫:

I september begravdes den först kejsaren i Lishan (berget öster om Xi'an).
När den första kejsaren tillträdde så påbörjades byggnationen av hans grav i Lishan. 700 000 man från hela riket byggde graven väldigt djupt. Den yttre kistan var byggd av koppar, och i graven fanns palats, en modell av regeringen och väldigt mycket skatter.
Hantverkare beordrades att rigga armborst som kommer att avfyra pilar mot inkräktare.
Floder och hav var byggda i kvicksilver med en mekanism som håller kvicksilvret rinnande. I taket är himmelen avbildad och på golvet är jorden avbildad.
Belysningen drivs av valolja (eller olja av Kinesisk jättesalamander) för att brinna väldigt länge.

Utöver ovanstående text så har man med markradar konstaterat att i jordpyramiden finns en 30 meter hög byggnad. Byggnaden har fyra trappliknande väggar där varje vägg har nio plattformssteg.

Ett mycket intressant ytterligare faktum är att kvicksilverhalten i jorden över graven är extremt mycket högre än normalt. Även intressant är att de områdena med extremt hög koncentration av kvicksilver är fördelade som en kartbild som med god vilja kan representera där det fanns vatten i Qindynastins Kina, vilket definitivt ger styrka år trovärdigheten i Sina Qians berättelse.

Denna artikel, fast utökad och i mer formell form, har jag även publicerat på svenska Wikipedia: Qin Shi Huangdis mausoleum

Karta över området runt Kinas första kejsares grav. Notera Terrakottaarmén öster om gravpyramiden.

Bild över innehållet i Kinas första kejsares grav baserat på mätningar med markradar.

Intervjuad på MotKina.se

En artikel där jag är intervjuad om att Bo, Leva, Arbeta och Göra Affärer i Kina finns att hitta här på MotKina.se.