FRAMtiden är BAKOM nutiden

Tidsformer är en av det riktigt kluriga sakerna med Kinesiskan, och det finns en del missförstånd kring detta eftersom språket är så annorlunda mot vad vi är vana vid. Det finns även ett annat roligt fenomen kring tidsformerna som inte nämns så ofta men som faktiskt dagligen orsaka en del tankemöda för mig:

Om man pratar om "framtid" (senare/efter) så ingår nästan alltid tecknet:

后 (hòu), som även betyder "bakom" (baksida)

Om man pratar om "dåtid" (tidigare/innan) så ingår nästan alltid tecknet:

前 (qián), som även betyder "framför" (framsida)

Dvs den Kinesiska FRAM-tiden är BAKOM nutiden, och dåtiden är framför.

Logiskt? Kanske, men jobbigt att tänka "bakom" när man menar "framtid"

Ett annat liknande fenomen är när man prata om "nästa/förra" då man använder begreppen "Upp/Ner", och även det lika "logiskt":

上 (shàng), som betyder "upp" används för "förra".

下 (xià), som betyder "ner" används för "nästa"

Dvs "nästa vecka" uttrycks som "ner-vecka" (下周) och "förra veckan" är "upp vecka" (上周). Känns det naturligt?

Det finns långa och "logiska" förklaringar på Kinesernas syn på att tiden är en nedförsbacke, men det ställer ändå till lite tankemöda.

En klocka med Kinesiska tecken. Inte speciellt vanligt, men man ser dem då och då.

En strid med två vinnare

Det är en ganska komplicerad mekanik i Kina som styr vem som ska betala en restaurangnota.

Ibland är det två personer som känner att de båda borde, eller vill, ta notan, och då kan det bli riktigt intressant. Det kan utbryta (vänskapliga) riktigt fysiska bråk mellan de som som känner sig manade att betala, och de kan fajtas mellan borden ett bra tag om att rycka åt sig notan, och slutligen har man en "vinnare".

En intressant aspekt med dessa "bråk" är att när det är över så har båda inblandade vunnit, fast på helt olika sätt.

Han som slutligen betalade har vunnit "respektpoäng" genom att betala, och han som inte betalade kan pusta ut för att han "vann" (sparade) pengarna, och han har ju lite av äran i behåll eftersom han faktiskt tog till strid för att få betala.

Från vänster: Min mamma, Urbans flickvän, Urban, Jag, Min dotter. Det är min Pappa som håller i Kameran, och det var han som åkte på notan. (Utan strid)

IBM följer mitt exempel

Troligen så inspirerades ledningen på IBM när de läste om att jag skaffat ett nytt flådigt kontor i Beijing, så de blev tvungna att försöka överträffa mig. De agerade imponerande fort! Dagen efter att jag släppte min nyhet (1:a september) så flyttade IBM in i deras nya "IBM Greater China headquarters".

De sparade inte på krutet utan tecknade IBM-historiens största kontorsleasingkontrakt och valde Beijing's kanske vackraste byggnad:

PanGu Plaza

Nu är det en IBM-loggo, som från det nästan 200 meter höga drakhuvudet, tittar ut över OS-parken, och de Amerikanska turisterna har hittat ännu ett objekt att fotografera.

PanGu Plaza är namngiven efter den Kinesiska legenden Pangu, 盘古.

Är det en slump att IBM förra året lanserat sin plattform "PangooSky", som även den är namngiven från Pangu, 盘古?

Det mycket vackra drakhuvudet på toppen an PanGu Plaza i Beijing är numera prydd med IBM's logotype efter att de flyttade sitt "IBM Greater China headquarters" hit.

Val 2010

Befinner man sig i Kina i valtider så kan man rösta på ambassaden i Beijing, eller på generalkonsulaten i Shanghai eller Hongkong. I går blev det tid för mig att bege mig mot de lummiga ambassadkvarteren och göra min röst hörd, och på måndag stänger Beijing's vallokal.

Det är helt odramatiskt att utlandsrösta. Man behöver inget röstkort, och inte ens ID-handling krävs om man har en legitimerad kompis med sig som kan styrka ens identitet. Dock går det lite fortare om man har alla papper i ordning så slipper de skriva ut ett nytt röstkort åt en.

I vanlig ordning så röstade jag naturligtvis på det bästa partiet (vilket för mig har varit samma parti i alla val jag deltagit i), men jag är fånigt "politiskt korrekt" så jag skriver inte ut här vilket parti det är - men jag tror alla som känner mig vet vilka lappar som ligger i mina kuvert.

En filosofisk fundering är varför det är en känslig fråga att offentliggöra vilket parti man rösta på. Att diskutera åsikter om skatter och lagar gör ju många gladeligen vitt och brett, men att även berätta vilket parti man röstar på är betydligt känsligare.

Jag med mina förslutna valkuvert i handen på vallokalen i ambassaden i Beijing.

Kommer tillbaka och köper den senare...eller?

När man turistar så springer man naturligtvis då och då på roliga prylar som man vill köpa. Ibland så passar det inte så bra att handla just då eftersom man just är på väg för att äta och inte vill bära på något, eller har någon annan "bra" anledning att skjuta på affären till senare. Kanske tänker man att man kan hitta den billigare på något annat ställe

Man tänker:

"Den ska jag köpa - Jag kommer tillbaka och köper den senare i vecka"

Men - problemet är att man kommer "aldrig" tillbaka senare. Nästa dag skulle man ju åka till Muren, och i övermorgon blev det en bussresa till Sommarpalatset, och dagen efter det så hamnade man på södra sidan av staden i stället. Och snart sitter man på planet hem utan sitt fynd.

Shoppingregel §1.1

Hittar du något du vill ha så köp det direkt - du kommer aldrig tillbaka och köper det senare.

Naturligtvis är detta ingen hundraprocentig sanning och den har inget specifikt med just Kina eller Beijing att göra, och gäller naturligtvis inte för alla människor och situationer - men jag tror den gäller ganska ofta. Jag har definitivt själv gjort detta misstag flera gånger, och jag tror det är fler med mig som kommit hem från sin resa utan den där prylen därför att det aldrig blev av att köpa den senare.

"What if there is no tomorrow? There wasn't one today"

Bill Murray, Groundhog Day (1993)

Typiskt "kraffs" som säljs på gatorna överallt i Kina. Hittar du något oemotståndligt så köp det direkt - vänta inte till dagen efter.

Tuffa vakter?

Jag var ute på en av mina rundor för att sätta upp reklamaffischer för mitt Kafé på de närliggande universiteten. Denna gången var den på Tsinghua 清华大学 igen.

Eftersom det i princip inte finns någon stans där det är tillåtet att sätta upp affischer så kan jag likaväl sätta upp var som helst - de försvinner ändå efter några timmar. Det gäller bara att försöka hitta platser där så många som möjligt hinner se dem innan de städas bort. Det finns vakter överallt, så det brukar inte ta så lång tid.

Det finns en lite speciell regel för vakter i Kina att om deras längd är under 1,70 så hamnar de i en lägre löneklass. Detta innebär att för de inte så viktiga vaktuppdragen så anställs gärna de "små" vakterna för att hålla nere på kostnaderna. I bland ser de riktigt löjliga ut.

När jag stod som bäst och satte upp en affisch på Tsinghua så hörde jag en tveksam röst bakom mig som visade sig vara en vakt av den allra minsta modellen:

Vakten: "Är det du som satt upp alla dessa affischerna?"

Jag: "Ja, visst"

Vakten: "Det får man inte, anslagstavlan är bara till för Tsinghua"

Jag: "Med du - du kan göra ett undantag. Du ser ut att vara en hygglig kille - min kompis, några affischer är ingen fara"

(I Kina är man väldigt snabba att säga "kompis" till alla man gör affärer med)

Vakten: "Men man får inte"

Jag: "Ingen fara. Lita på mig - vi är ju kompisar"

Vakten: "Man får ju inte"

Jag: "Jag vet att du är en bra kompis - Jag litar på dig - Tack"

Vakten: "Men man får ju inte"

Och så gick jag, och vakten såg mycket tveksam ut, och tycktes inte veta hur han skulle bete sig. Jag antar att han plockade bort affischen när jag gått, men han "vågade" inte röra den när jag var kvar.

OBS! Prova INTE detta med vakterna på Himmelska Fridens Torg. De tillhör en helt annan division.

Den ynkliga vakten som försökte få mig att inte sätt upp affischer på Tsinghua. Notera längden på hans armar relaterat till de "korta" armarna på skjortan.

JA - det finns uttagsautomater i Beijing!

Jag får i princip dagligen mail från er kära läsare med en massa frågor av olika karaktär. Oftast i form av "Första-gången-i-Beijing-funderingar", men även en hel del lite djupare funderingar. Jag tycker detta är en ganska rolig bieffekt av min blogg, så fortsätt gärna att skicka era frågor.

En typ av fråga som kommer upp förvånande ofta är den oron som många tycks ha angående hur man ska växla pengar, och om det går att ta ut pengar i Beijing. Jag försöker reda ut begreppen:

Uttagsautomater ("Bankomat" / "ATM")

Det finns massor av uttagsautomater i Beijing. (Även Kineser behöver ta ut kontanter). Ibland finns automaterna även inne i de större hotellen, och alla internationellt gångbara kort fungerar (Typ VISA och Mastercard). Du kommer garanterat inte ha problem att hitta dem. Du springer även på dem på flygplatsen när du landar. Avgifter och växlingskurser är ungefär samma som i övriga världen, dvs det brukar kosta några 10:or att göra ett kontantuttag från ett utländskt konto.

Växla Svenska pengar till Kinesiska (i Beijing)

Många hotell har växlingsservice, och en del kan ta mot Svenska pengar. Överlag är kurserna acceptabla överallt, men du får lite bättre kurs om du går till banken i stället. Det finns en massa olika banker, och jag rekommenderar definitivt Bank of China 中国银行, då de flesta andra inte är så intresserade av Svenska pengar. I centrala Beijing har Bank of China kontor i nästan varje kvarter så ni kommer att se massor.

Det är dock ett lite tidsödande projekt med väntetid,en del papper som måste fyllas i, och ni behöver även ha med er passet till banken.

Växla Svenska pengar till Kinesiska (i Sverige)

I Sverige är bankerna och Forex de huvudsakliga alternativen för att skaffa Kinesiska pengar. Ganska lätt att kolla växlingskurserna på deras olika hemsidor. För något år sedan hade Forex fånigt dåliga växlingskurser, men jag har inte följt dem sedan dess. På en del kontor måste man föreställa valutan, då de inte har Kinesiska pengar i lager.

Min åsikt om hur man hanterar sin reskassa

Det fungerar utmärkt att åka hit med bara ett VISA-kort, och sedan ta ut det man behöver i alla de uttagsautomater som finns överallt. Men - jag förstår att det kan kännas lite otryggt att trilla ner i ett okänt land på andra sidan jorden utan kontanter, så därför är det tryggast att växla en grundkassa i Sverige så slipper ni tänka på pengar när ni landar. Därefter kan ni fylla på reskassan från uttagsautomater i takt med att ni behöver. Det är betydligt smidigare att ta ut kontanter i automaterna än att växla inne på ett bankkontor, så ni behöver inte packa med mer kontanter än "grund-kassan"

Uttagsautomater inne på ett vanligt snabbköp i Wudaokou i Beijing

Några olika uttagsautomater inne på Tsinghua-universitetet i Beijing. Notera att någon ihärdig företagare har klistrat upp en affisch på väggen ovan.

Svarttaxi

Beijing's infrastruktur kretsar mycket kring ringvägarna. Många lagar/regler gäller innanför vissa ringvägar. Mest kända regeln är kanske att inga lastbilar får köra innanför 5:e ringvägen på dagtid. Man märker att staden blir mer "civiliserad" ju närmare centrum man kommer. Mer uppstyrt, och mer poliser i centrum.

Svarttaxi (黑车, hēichē) förekommer naturligtvis i Beijing, men varierar starkt beroende på var man är. För några år sedan var flygplatsen tjockfull och även turistattraktioner som tex Sidenmarknaden hade alltid en hel rad stående som väntade på "dumma" turister som inte visste vad som var normal taxa. Dessa svarttaxi som huvudsakligen inriktade sig mot turister är nästan helt bortstädade nu, och jag tror man kan turista i Beijing någon vecka utan att se en enda svarttaxi.

Men - om man rör sig utanför de innersta ringvägarna, och framför allt om man lär sig känna igen dem, så finns det fortfarande en vansinnig massa svarttaxi. Ju längre ut du kommer desto fler är de. Är du utanför 5:e ring så är de riktigt många. Innanför 2:a ring är de betydligt mer sällsynt, men visst förekommer de även där. Dock så bryr sig de flesta inte om västerlänningar.

Mitt Kafé ligger utanför 4:e ring och här i Wudaokou 五道口 finns det ganska många svarttaxi. Utanför min byggnad brukar det alltid stå några stycken och vänta på mig på natten när jag stängt Kafét.

Priserna på svarttaxi är inte speciellt billigt. Aningen billigare är vanlig taxi efter en kortare förhandling som vanligen startar med ett pris aningen över normal taxi-taxa. Jag använder dem huvudsakligen bara när jag inte hittar någon annan taxi, och som turist tycket jag man helt ska strunta i dem - om man nu skulle råka få syn på någon.

En svarttaxi som komiskt nog är svart, som jag ibland har åkt hem med på kvällarna. Chauffören blir mycket rädd när han ser att han blir fotograferad, så det är inte så lätt att få en bra bild.

Att vara Allergisk i Kina

Att vara allergisk mot olika saker är aldrig kul, och speciellt jobbigt är det naturligtvis när man är i ett land där man inte förstår språket, vilket naturligtvis gäller för den stora massan som turistar i Kina.

Jag har flera gånger fått frågor i stil med hur skriver man "Jag är allergiskt mot XXXX" på Kinesiska.

Dessa översättningar har jag aldrig vågat mig på då det finns allt för många varianter av allergier och konsekvenserna om jag skriver fel blir för stora. Dock har jag hittat en bra sida på internet:

KillerPeanut.com

Här kan man fylla i ett enkelt formulär med en massa kryssalternativ för olika tänkbara produkter man kan vara allergisk mot. Sedan får man det översatt till valt språk. Välj för säkerhetsskull Chinese (Simplified and Traditional) som språk.

("Simplified" används i Kina och "Traditional" i många externa regioner, typ Hongkong ochTaiwan)

När man fyllt i de nödvändiga uppgifterna får man ett fint "allergikort" som man kan skriva ut och ha med sig och visa upp på restaurangerna.

Vill dock betona självklarheten som man tvings bocka i att man förstår:

"The food translations provided do not guarantee you are eating safe food."

Ett exempel på mitt allergikort från KillerPeanut.com som jag använder nu när jag genomgår min Rabies-vaccinering, och då inte får dricka alkohol.

Päron som leder till skilsmässa

Numera kommer min lärare till MiMiShan och håller mina språklektioner här på Kaféet. Under lektionen brukar vi sitta och småäta på någon frukt eller jordnötter. Senast så fixade jag päron, och efter som Kineser överlag inte tycks gilla skal på en del frukt, så skalade jag päronen och skivade upp dem i små kuber, och man kunde inte direkt se om det var äpple eller päron.

Lektionen startade och vi började äta av päronen. När min lärare konstaterade vad det var för något vi åt stannade hon upp, och följande konversation följde:

Min lärare: "Men det här här väll päron va?"

Jag: "Visst är det det"

Min lärare: "Men då kommer vi att skiljas"

Jag: "Men du - vi är faktiskt inte ens gifta än"

Min lärare: "笨蛋 (Idiot), Jag menar att vår vänskap kommer att brytas. Vet du vad det betyder när två personer äter päron tillsammans?"

Det visste jag, men tänkte inte på det i huvudtagen förrän hon påtalade det. Problemet med Kineser och päron är att päron 梨 (lí) har samma uttal som ordet för att separera 离 (lí), och då brukar det bli sådana hära fenomen i det fortfarande ibland överdrivet vidskepliga Kina.

Läs här där jag tidigare berättade om den "roliga" kulturkrocken mellan Kina och USA där ordet för päron har den raka motsatta betydelsen.

Nu blir det spännande att se om jag tvingas byta lärare ganska snart på grund av mitt skandalösa misstag.

Päronet på bilden har inget med historien att göra mer än att det är just ett päron som är skivat.

Inhyrd Statist

En vanligt metod bland Kinesiska företag som vill verka mer internationella än de är, är att hyra in västerländska "statister" som medverkar vid olika tillställningar för att ge sken av att företaget har västerländska kunder, eller västerländska medarbetare. Jag får då och då erbjudande om dessa jobb, och ibland ställer jag upp, och det brukar vara lite småroligt.

Just nu pågår 17th Beijing International Book Fair 第十七届北京国际图书博览会, och jag blev tillfrågad av en bokförläggare om jag kunde tänka mig att hjälpa till lite. Mitt jobb gick ut på att jag skulle mingla lite i deras monter, och framförallt sitta längst fram och se mycket intresserad ut när företaget höll sin presentation i en av hörsalarna.

Inte så tungt jobb, och det ger några hundralappar så jag ställde upp. En och en halv timme senare var de nöjda och mitt jobb var klart. Easy money.

Inte helt oväntat är en bokmässa i Beijing mycket stor och i flera hallar med oöverskådlig mängd förläggare. Jag kan absolut inte bokbranschen, men jag förstod iallafall att mycket kretsade kring att hitta partners för lansering i världen utanför Kina. Jag letade noggrant i den internationella hallen, men hittade ingen Svensk paviljong, men däremot var många andra Europeiska länder representerade.

Jag, och min för dagen tilldelade "assistent" 许扬 (Xǔ Yáng)

En rolig bok som jag hittade hos en Italiensk förläggare. Notera att det är vår Svenska stolthet Turning Torso i Malmö som pryder omslaget.

”den amerikanska glasstaden”

Jag kan inte låta bli att publicera ett urklipp från InBeijing Bulletin:

"

I ”den amerikanska glasstaden” Toledo har nyligen 30 miljoner dollar spenderats på ett jättemuseum i glas för att hylla stadens framgångsrika glasindustri. Paviljongens material är dock importerat från Kina, eftersom amerikanerna själva inte hade kunskap och teknologi sofistikerad nog att tillverka det valsade och böjda glaset som krävdes.

"

Födelsedag - igen!

Man hinner knappt avsluta en födelsedag förrän det är dags igen. Igår fyllde jag 39 år, och jag har precis lärt mig att säga att jag är 38. För mig är födelsedagsfirande totalt oviktig. Jag bry mig inte om att jag blir äldre, och har ingen som helst åldersnåja. För min yrkeskarriär har min ungdom faktisk mera varit till problem än nytta. När man sitter på businessmöten i Asien där alla andra chefer är "gamla gubbar" så blir det lätt att de kallar mig "young boy". Så i det avseende får jag glädja mig för varje år närmare 50 jag kommer, men i det stora hela bryr jag mig inte så mycket.

Jag har inte talat om för någon att jag fyller år, men det slumpade sig så kul att några trevliga damer dök upp på mitt Kafé och firade min "stora" dag. Det blev inte så dramatiskt firande utan "bara" kaffe och tårta. Jessica som igår anlände till Beijing konstaterade att det går att få en Latte som är bättre än hennes favorit på Starbucks. ;-) ...eller?

Jag iklädd den bedårande vackra födelsedagskronan som medföljde tårtan jag fick skynda och köpa när jag fick gäster.

Från vänster: Jessica från Sverige, 隋鑫 (Suí Xīn) från Kina och Mercedes från Spanien. Senare anslöt även min lärare 许丽丽 (Xǔ Lìlì) till det internationella partyt.

Boende i Beijing

Jag får ofta mailfrågor om var man ska bo i Beijing. Frågorna gäller ofta läget, men jag anser faktiskt att placeringen på hotellet är mindre viktig. Det flesta hotell ligger acceptabelt och det är inte så viktigt att ha gångavstånd till någon speciell attraktion. Ni kommer troligen bara att besöka den en gång ändå och transporterna är billiga. (En mil i taxi kostar 17 RMB). Titta hellre noggrannare på vilken standard ni önskar och väg det mot priset.

Det finns en fruktansvärd massa hotell i Beijing. Otroligt mycket fler än de lokala resebyråerna i Sverige kan erbjuda. Jag brukar i princip alltid boka mina hotell på nätet där utbudet är större och priserna lägre, och det finns flera olika bolag att välja mellan. Jag har fastnat för Agoda.se, då jag tycker Agoda har både bra utbud och priser och en något så när lättanvänd hemsida. Jag har även råkat ut för problem ibland och då har de hjälpt mig på ett bra sätt.

Ett tips när man ska välja hotell är att läsa kundrecensionerna som oftast finns på de flesta bokningssidor vid respektive hotell. Man bör dock väga vissa negativa recensioner mot priset på hotellet. En del kunder tycks inte förstå att att billigare hotell faktiskt har lägre standard än ett dyrt, och så skriver de i vredesmod en ilsken berättelse om att det minsann inte fans minibar i 150 RMB/natt-hotellet.

Vilka hotell är då bra?

Jag har naturligtvis inte bott på alla, men faktiskt på ganska många. Nedan fäljer några rekommendationer i stigande prisordning på ett urval hotell jag tycker är prisvärda. Observera att priserna kan variera kraftigt efter säsong. Det finns även både mycket billigare, och mycket dyrare boende i Beijing, men jag valde ett mittensegment som jag tror passar den största delen av de Svenska resenärerna.

New Dragon Hostel ✰✰✰

Enkelt. Ca 100-250 RMB/natt

Enkelt men acceptabelt "Backpacker" boende utan någon extra lyx. Ligger i en hutong på promenadavstånd från den kända shoppinggatan Wangfujing. Rummen är äldre och ibland ganska slitna. Jag har själv bott här i fem månader. Har västerländsk frukost i en rolig liten restaurang i källaren. Man ska kanske sätta ett frågetecken efter de tre stjärnorna.

New Dragon Hostel

Harmony Hotel ✰✰✰

Mellanklass. Ca 250-400 RMB/natt

Fint hotell väl i klass med finare Svenska småstadshotell. Ligger precis vid Beijing's centrala järnvägsstation och på promenadavstånd till Himmelska fridens torg. Jag brukade bo här förr om åren när jag var på tillfälliga besök i Beijing.

Har kinesisk restaurang med helt OK standard.

Harmony Hotel

Beijing International Hotel ✰✰✰✰✰

Lyxigt. Ca 400-600 RMB/natt

Ett fint lyxhotell med en standard över vad man normalt är van vid som turist. Har alla bekvämligheter ni önskar. Lite speciellt är den roterande restaurangen på högsta våningen. Gångavstånd till Sidenmarknaden. Jag har bott här när jag bara varit på kortare visiter i Beijing och har med mig sällskap som inte kan tänka sig enklare hotell. Är fint nog för att även imponera på businessresenärer som inte är vana vid Kinesiska lyxhotell.

Beijing International Hotel

Nytt kontor

En man i min ställning (dvs styrelseordförande och ägare av en betydande Kafé/Bar-rörelse i Beijing) måste ju naturligtvis ha ett värdigt kontor varifrån jag kan sköta mina affärer. Nu är det dessvärre så att jag inte har så mycket plats på mitt "Penthouse" i Dongyuan Mansion 东源大厦 i Wudaokou 五道口 där jag har mitt Kafé, så kontorsbiten har hittills varit lite eftersatt.

Men - nu har jag hittat en lösning.

Det finns ett avskilt hörn i mitt Kafé som är lite svårt att inreda med stolar för gäster, så jag har varit lite driftig och byggt om det till kontor. Helt perfekt med ett stort fönster i bakre väggen där jag från 6:e våningen har järn-koll på folklivet i Wudaokou's centrum och tunnelbanestation. Jag har byggt ett litet temporärt staket in mot den publika delen av Kaféet för att markera min privata area. Sedan har jag gjort det lite trivsamt med kuddar och ett litet akvarium.

Perfekt! - och det är här jag nu sitter och skriver detta inlägg.

Mitt flådiga kontor på MiMiShan CoffeeBar. Notera utsikten i bakgrunden ner mot en av Beijing's mera livliga, eller iallafall mest kaotiska, korsningar.