lördag 17 oktober 2009

National Art Museum of China


Ibland när jag ska vara lite kulturell hugger jag ett museum på slump på kartan. Senast blev det "National Art Museum of China". Detta museum påstås vara Kinas största konstmuseum men det känns inte så otroligt stort. Hade förväntat mig något större. Museet ligger en kilometer rakt norrut från "turistdelen" av Wangfujing.

Museet ställer just nu ut konst från de senaste 60 åren vilket betyder från bildandet av Folkrepubliken Kina 1949. Det är stor variation på motiven och sättet att måla, men flertalet är avbildningar av hårt arbetande Kineser från Mao-tiden som tittar mot skyn med stort framtidshopp och nationalism i blicken.

Om man är konstintresserad är naturligtvis detta museum ett måste, men annars så rekommenderar jag att lägga en halvdag någon annan stans om man har begränsat med tid i Beijing. För mig blev det ett acceptabelt sätt att "bränna" en förmiddag.

National Art Museum of China

Exempel på blandad konst på museet i olika stilar

Jag, framför målning av Deng Xiaoping som stolt tittar ut över sitt verk - dvs det marknadsekonomiska Kina avbildat i form av Shanghai's skyskrapor

fredag 16 oktober 2009

Varma eller kalla fötter


I ALLA Kinesiska hem så står det en rad med inomhus-tofflor innanför ytter-dörren. Så fort man tagit av sig ute-skorna kliver man i tofflorna. Detta gäller även alla andra lokaler där man tar av skorna, typ SPA'n och hotellrum.

Det är två huvudanledningar:
- Man vill inte smutsa ner sina strumpor
- Man vill inte kyla ner sina fötter.

Det är den andra anledningen som väger klart tyngst. För Kineser är varma fötter otroligt viktigt. Att gå helt barfota är nära på otänkbart. Endast den moderna västinfluerade generationen går barfota i sandaler. Små barn utan strumpor tror jag knappt existerar ens i den stekheta sommaren.

Jag är oftast (för) varm om mina fötter och tycker det är skönt att ha så lite som möjligt på mig, och gillar inte tofflorna. Det väcker alltid förvånande reaktioner, och kommentarer om att det inte är bra för min hälsa, och att jag kommer att bli sjuk.

Typisk vy-neråt när man kliver innanför dörren till ett Kinesiskt hem

torsdag 15 oktober 2009

Världen högsta punkt


Inte riktigt sant, men världens högsta offentligt tillgängliga punkt.

Jag syftar på Shanghai World Financial Center (SWFC). SWFC har världens högsta takhöjd räknat på färdigställda byggnader (så kom man förbi Burj Dubai som inte är klar, och spiran på Taipei 101). Enligt den officiella rankingen är SWFC idag nummer 2, med sina 492 meter efter Taipei 101 vars spira når 508 meter.

Det var några år sedan jag var i Shanghai, så det var först nu jag fick möjlighet att åka upp i SWFC som färdigställdes förra året. Något ganska effektfullt med SWFC är att man kan titta NER på Jin Mao Tower som är världens 5:e högsta byggnad. Hålet i toppen genom SWFC är också lite speciellt. Den högsta utsiktspunkten är precis över hålet, med delvis öppnat glasgolv neråt.

Efter besök på världens högsta punkt i SWFC avslutade vi kvällen värdigt med middag och drinkar i världens högsta bar i Jin Mao Tower precis jämte. Har det framkommit att jag gillar höga hus?

Vänster: Jin Mao Tower, 421 meter. Rankad 5:a.
Höger: Shanghai World Financial Center, 492 meter. Rankad 2:a men har världens högsta takhöjd.

Vy från utsiktspunkten över hålet i SWFC. Notera att man ser Jin Mao Tower uppifrån, vilket är extremt ovanligt för byggnader i denna klassen.

onsdag 14 oktober 2009

Haibao-feber i Shanghai


Sista platsen för vår rundresa i mellan-Kina blev Shanghai, 上海.

Shanghai är en riktigt tung stad med massor av superlativ. Värst på många mätbara sätt, bland annat en av världens absolut största städer. Förhållandet mellan Shanghai och övriga Kina är lite speciellt. Shanghai-borna "vet" att de är finast och bäst, och tycker att alla som kommer utifrån är "lantisar", även de som bor i tex Beijing. "Lantisarna", dvs alla som inte bor i Shanghai tycker inte om de stroppiga Shanghai-borna heller. (Lite "08"-fenomen). När man pratar om Shanghai i Beijing, blir de alltid mycket nöjda och ler när jag berättar att jag tycker bättre om Beijing.

2010 är den stora Världsutställningen, Worls Expo 2010, i Shanghai, och naturligtvis ska det bli värre än någonsin tidigare enligt Kinesisk standard. Det råder bygg-panik i hela centrala staden och många extrema monument håller på att växa fram. Mycket likt situationen i Beijing före OS 2008. Överallt är det byggarbetsplatser, och den redan hopplösa trafiken och det virriga vägnätet blir ännu värre. Till och med The Bund's gångstråk längs vattnet med den svårslagna utsikten över Pudong's skyskrapor är stängd för att "hottas upp".

Världsutställningens blå maskot, 海宝, Hǎibǎo, ("Sjöskatt" eller "Havsjuvel"), syns absolut överallt. Det finns inte en husvägg som inte har en plansch där Hǎibǎo poserar. Hǎibǎo finns även som modell i alla former i allt från turistsouvenirer till stötte "prydnader" i parkerna. Om det inte finns en Hǎibǎo på en bild, så finns det i alla fall en Expo 2010-logga.

Jag framför en av alla "Hǎibǎo" som fyller Shanghai

måndag 12 oktober 2009

Relationer


Jag har snuddat på ämnet förut. Relationer, eller på Kinesiska 关系, Guānxì. Guānxì är viktigare än allt annat i den Kinesiska affärsvärlden. Det är även en av de starkaste grund-krafterna i den Kinesiska kulturen.

För Västvärlden kan man säga: "Affärsrelationer kan leda till vänskap". Dvs när man gjort affärer eller jobbat ihop ett tag så börjar man kanske bli kompisar och träffas privat.

I Kina är detta förhållandet omvänt. Här gäller: "Vänskap kan leda till affärsrelationer". I praktiken innebär detta att inledningsvis när tänkbara affärspartners möts så är det mycket fina middagar, festande och överlämnande av gåvor för att bygga upp relationen, Guānxì, och snart börjar Kineserna prata om att man är bröder eller vänner. I bland kan det kännas väldigt konstgjort.

Har man arbetat upp en Guānxì, så är den vanligen mycket stark. Man hjälper varandra. Den man har en bra relation med kommer alltid i första hand. Guānxì väger tyngre än kortsiktig ekonomi, vilket säger ganska mycket när man pratar om penning-tokiga Kineser.

Då och då stöter man på märkliga tillsättningar av tjänster, eller förvånande val av leverantörer, och då kan man vara ganska säker på att det är Guānxì i bakgrunden som påverkat besluten.

I detta "sociala spelet" ingår naturligtvis även att ge varandra gåvor och tjänster, som man kan kalla för o-smickrande namn om man vill. Dessvärre(?) så är det så här det måste gå till om man ska komma någon vart med affärerna och karriären i Kina. Här finns det mycket att lära för oss Svenskar. Jag har sett många pinsamma situationer på hur vi i Sverige tar mot Kinesiska affärsmän som kommer till oss. Detta går inte att jämföra med hur man blir mottagen om man åker till Kina.

Guānxì, Relation, Skrivet med klassiska skrivtecken

söndag 11 oktober 2009

Västra sjön i Hangzhou


Hangzhou's stora stolthet är utan tvekan Xī Hú, 西湖, West Lake, eller på svenska "Västra Sjön". Det finns flera andra städer i Kina som också har en "Västra Sjön", men det är Hangzhou som har originalet. Sjön ligger mitt i stan och är mycket vacker. Hela varvet runt sjön är stranden som en enda lång park, och det finns en mängd fina (och dyra) restauranger längs vattnet. Man kan åka åka olika båtturer på sjön, och det går även att åka runt runt sjön på stranden i tågliknande el-fordon.

Det finns några olika öar på sjön, där var och en har lite olika myter och historier runt sig. I lördags var Ping upptagen med business, så jag tog ungarna och våra tre "assistenter" och åkte ut till den största av öarna på sjön. Ön är lite festlig för den har en egen insjö som närapå upptar hela öns yta. "En sjö i en ö och en ö i en sjö". Kanske har ön fått den speciella formen av något meteroit-nerslag en gång i tiden.

Söder om ön står det tre Pagoder i en triangelformation ute i vattnet. Under månfestivalen på natten tänds ljus i Pagoderna och lär då tillsammans med månens spegelbild ge en mycket vacker scen som kallas 三潭印月,sān tán yìn yuè, "Three Pools Mirroring the Moon". Dessa tre Pagoder är så kända att de finns på baksidan ett 1 Yuan-sedeln!

Vy över Västra sjön. I förgrunden syns en av Pagoderna i vattnet.

Jag och Jessica vid "En sjö i en ö" i Västra sjön. Se det höga stenmonumentet som syns i vattnet bakom/mellan oss.

Jag och mina "assistenter" på en båt i Västra sjön. Tyvärr fick jag inte ta med mig dem tillbaka till Beijing.

lördag 10 oktober 2009

Veckoslut i Hangzhou med service


Denna helgen ska vi spendera i Hangzhou, 杭州. Vår ekonomiskt välbeställda bekant Mr. BinBing, som ständigt har järnkoll på var vi är och gör, lyckades som vanligt få reda på våra planer, och skickar då genast en bil till Suzhou för att hämta oss till hans representationsvilla i Hangzhou. Samma ställe där jag bodde en helg i våras.

Väl framme i villan installerar vi oss i våra rum, och blir tilldelade en stor Buick (bil) med chaufför. Tre damer i personalstyrkan blir dedikerade för oss fyra, och ska serva oss på alla sätt vi önskar under helgen med mat och nöjen.

Ungarna (dvs Ping's son Alexander och flickvän Jessica) är snabbt i gång och testar villans alla bekvämligheter som gym, massage och bio. Ping sneglar med längtande blickar mot Mahjong-rummet, men som tur var hittade hon ingen att spela med - då hade hon blivit sittande hela natten.

Det lär bli en trevlig helg!

Här, i villans "Te-hörna" skriver jag dagens blogginlägg.

Jessica testar gymet. Notera Dalahästen i förgrunden. (Mr. BinBing har varit i Sverige flera gånger.)

torsdag 8 oktober 2009

Hemlagat Kinesiskt


I snart fyra år har jag käkat i princip alla mina måltider på restaurang, med undantag för frukost när jag är i Sverige. (lyxigt eller tragiskt?) Därför tycker jag det är riktigt trevligt när man blir bjuden hem till någon och får äta hemlagat!

I går hade min fru's syskon gemensam lunch i hemmamiljö, och det är inte alltför ofta jag besöker Kineser i deras hem i Kina - så det var intressant. Det blev ett femton-tal rätter tillagade av syskonens pappa. Inte helt olikt vad jag ätit tidigare, men en del rätter var lite speciella.

Höjdpunkten var förvånande nog färska grodor. Jag har käkat grodor förut, men detta var mycket godare. Marinerade och gott kryddade - jag skickade i mig flera stycken. Kineserna fokuserade som vanligt mest på fisk och skaldjur. När det kommer in en tallrik med ång-kokt fisk så slänger sig alla Kineser (i panik) över den, och strax är allt "tugg-bart" på fisken borta.

Det serverades även "Kinesiska köttbullar" (som innehöll räkor!), anktunga, sötvattenräkor, sötvattenkrabbor, flera olika grönsaker, kycklingvingar och en del rätter som jag inte vet vad det var. Jag är för dålig på matlagning för att gå in i mer detaljerade beskrivningar.

Så här kan det se ut på bordet när Kineser i Shanghai-trakten äter hemlagat. Skulle motsvarande "syskon-måltid" hållas i t ex Beijing skulle det se ganska annorlunda ut.

Färsk groda (ursäkta dålig bild) och sötvattenkrabba.

onsdag 7 oktober 2009

Skitdåligt Tele2


Endan sedan Ping anlände till Kina i lördags har hon inte lyckats skicka SMS med sin telefon. Jag har haft en liten mailkonversation med Tele2's kundtjänst som började med att ställa fåniga motfrågor om till vilket nummer vi försökte SMS'a till, samt vilken roaming-operatör vi använder. (Uppgifter som jag gissar att de själva kan få fram om de anstränger sig).

Slutligen svarar Tele2 att det roaming-avtal som de har med Kina (China Mobile och China Unicom) INTE stödjer SMS!

Dåligt, eller till och med skitdåligt, Tele2!

Tele2 - inget roamingavtal för SMS med världens största mobilanvändande rike.

söndag 4 oktober 2009

Mot Suzhou


I dag är jag på resande fot. Är på väg mot Suzhou, som är min fru Ping's hemstad. Igår kom Ping och ett gäng släktingar från Sverige till Shanghai, och väntar nu på mig i Suzhou. Det var två månader sedan vi sågs, så det är inte utan att jag saknar henne. Anledningen till denna uppslutning är att Ping's systerdotter gifter sig på torsdag, som "råkar" vara den 8:e.
Jag ska för första gången gå på ett Kinesiskt bröllop! Det lär nog bli en intressant erfarenhet.

Suzhou, 苏州, med sina drygt 6 millioner invånare ligger ca 8 mil från Shanghai och är en av de båda paradisstäderna i Kina. Jag har tidigare skrivit om det Kinesiska talesättet "Paradise in Heaven, Suzhou and Hangzhou on Earth", 上有天堂下有苏杭.

Suzhou är känt för många saker, bland annat:

- Staden är full av vackra trädgårdar. Dessa trädgårdar är parkliknande områden med mindre sjöar, charmiga klassiska byggnader och små berg.

- Det finns väldigt många Pagoder i Suzhou. En Pagod är ett högt och smalt torn med bambu-lik design. Finns i massa olika åldrar och utföranden.

- Suzhou kallas ibland för Kinas Venedig på grund av att staden har så många kanaler och broar.

- Kinas vackraste kvinnor kommer från Suzhou. (Inte bara Ping)

- Det finns riktigt stora industriparker i Suzhou där många av våra västerländska företag finns. Närheten till Shanghai, fast med ett fördelaktigare kostnadsläge, har gjort Suzhou till en mycket attraktiv industristad.

Typisk Suzhou-trädgård

En av alla Pagoder i Suzhou

Kinas Venedig, med en massa kanaler och broar

lördag 3 oktober 2009

Japp'sbiff på Tairyo


Jag skrivit det förut, och kommer att skriva det igen - Japansk oxfilé är så jä..la gott!

Nästan onödigt ofta går jag på olika Japanska ställen och överkonsumerar oxfilé.
铁板烧, som uttalas "tiěbǎnshāo", är mycket mer känt med sitt japanska uttal "teppanyaki". Det betyder kort och gott att steka på järnplatta. I restaurangform så brukar man sitta runt stekbordet och beskåda kockens stekshow, vilket blir halva nöjet. Japansk oxfilé gör sig perfekt i teppanyaki-miljö.

En mycket bra restaurangkedja som specialiserat sig på teppanyaki är "Tairyo". Tairyo har fyra restauranger i Beijing, och finns även i flera andra Kinesiska städer. Här körs den komfortabla affärsmodellen att man får beställa hur mycket mat och dryck man vill för 168 RMB per person.
Tairyo: 朝阳区亮马桥路甲46号, tel: 64612336 (Nära Lufthansa center utanför nordöstra 3:e ringvägen)

I går lyckades jag med det hittills omöjliga projektet att samla mina västerländska Beijing-bekanta på samma plats vid samma tid, och det blev just på Tairyo. Vi klämde i oss en hel del oxfilé, och använde ibland även det praktiska uttrycket "zàilái píjiǔ",再来啤酒, ("igen-komma-öl")

Magnus, Anna, 解 (Xiè), Ernie....

...Mercedes, jag och Urban på Teppanyaki-restaurangen Tairyo.

fredag 2 oktober 2009

Grattis Kina 60 år!


Den 1:a oktober 1949 utropade Mao Zedong Folkrepubliken Kina uppifrån Tiānānmén. Firandet av denna Kinesiska 60 årsdag är kanske det största festjippot i världshistorien. Som jag tidigare beskrivit har förberedelserna varit extrema, och resultatet än mer extremt.

På förmiddagen kl 10 drog allt igång. Det inleddes med en parad i kolossalformat. I två timmar var det kontinuerligt passerande marschgrupper av olika teman förbi president Hu Jintao och alla andra höjdare uppe på Tiānānmén. Det inleddes med militärer och övergick senare till mer lättsamma teman från organisationer, minoritetsgrupper och städer etc.

Efter ett lunchuppehåll fortaste festen med sång-, dans-, färg-, ljud-, ljus- och fyrverkeri-show i stil med OS-invigningen förra året. Tyckte ni att OS-invigningen var pampig? - Visst var den det, men detta var mycket värre. Allt var i mycket större skala och kvantitet. Arrangemanget slutade först sent på kvällen med fyrverkerier som kändes som åsknedslag även ganska långt från Tiānānmén.

Det som jag inte tyckte var helt lyckat med dagens fest var den militära uppvisningen. Dels ger det obehagliga associationer med stridsvagnar på Himmelska fridens torg, och dels är det ganska mycket "Kalla Kriget" eller "Nordkorea" över denna typ av militär styrkedemonstrationer.

Beijing Weather Modification Office hade gjort att strålande arbete, så vädret var helt perfekt med sol från klarblå himmel.

Ett arrangemang i denna jättelika omfattning kräver ett rejält logistik- och säkerhetsarbete runt torget. Därför var trafiken problematisk i flera delar av Beijing på grund av många avspärrningar, och det var bökigt att ta sig mellan norra och södra delen av staden. Även delar av tunnelbanesystemet var avstängt.

Har man sett storheten i arrangemanget så är det lättare att förstå att det krävs lite ytor även utanför torget. Man måste inte nödvändigtvis ge dessa effekter en negativ politisk vinkel, vilket många skribenter allt för ofta väljer att göra. Själv tycker jag dagen är ännu ett imponerande exempel på vad detta landet har förmåga ett åstadkomma.

Förmiddagens parader där nya grupper kontinuerligt passerade förbi torget under två timmar.

Översiktsbild över Himmelska fridens torg under de pågående kvällsaktiviteterna. Pampigt?

Kvällen avslutades med fyrverkerier som verkligen "kändes" i staden.

Stora porträtt av Folkrepublikens fyra de facto-ledare ingick i paraden. Här Mao Zedong.

Den militära delen av paraden, som jag tycker var för mycket "Kalla Kriget" för att vara smaklig.

torsdag 1 oktober 2009

Magisk Massage


I flera månader har jag, till och från, haft lite ont i mitt vänstra knä. Det har huvudsakligen märkts när jag suttit länge med benet böjt, men det har inte varit något större problem.

I tisdags morse när jag vaknade var av någon anledningen smärtan extrem. Jag kunde i princip inte böja benet. Så länge det var rakt var allt frid och fröjd, men försökte jag böja det blev det katastrof. Jag fick stappla runt som om benet var stel-opererat, och varje trappa blev en utmaning. Jag såg nog ganska rolig ut när jag linkade fram.

På kvällen gick jag till ett massage-center och tog en timmes behandling av knäet. De masserade, värmde och gned in med starka medel - men inget hjälpte. Det var kanske till och med värre efteråt. Det blev ett äventyr att ta mig hem. Att bara stiga in och ut i en taxi blev ett stort projekt.

I går onsdag var det lika illa, och jag började nu överväga tanken på att gå till en doktor. Jag har en hög tröskel i Sverige för att söka upp läkare, och den tröskeln blir inte lägre i Kina. Jag beslutade att först göra ett nytt försök med massage, men gick denna gången till ett "Medical Massage Center".

De började med att under en dryg halvtimma tok-värma mitt knä med en brännande het stenpåse. Därefter började massagen som bitvis var riktigt plågsam - men jag bet ihop. Slutligen sveptes knät in med en trasa som dränkts in i någon riktigt stark kemikalie. Det brände i huden som om det var frätande syra. Ovanpå detta hamnade sedan den varma stenpåsen igen. Det kändes bokstavligen som det brann i mitt ben!

Efter två timmar var det färdigt - och när massören vevade runt mitt ben för att kolla att det fungerade var det som magi. Smärtan var i princip helt borta i knäet. Däremot brände det i huden som om jag blivit skinnflådd. Jag kunde utan problem gå upp för trapporna och ut på gatan som en ny människa!

När jag skriver detta är det morgonen efter och benet är fortfarande ganska bra. Jag är inte övertygad om att benet är friskt för all framtid, men massagen gjorde definitivt underverk för stunden - och den stunden varar ännu!

Uppvärmning av mitt invalid-knä med glödhet sten-påse. Medan värmen "verkade" fick jag komfortabelt fotmassage.

Djupgående och smärtsam knä-massage - som fungerade!