National Grand Theatre, 国家大剧院

...eller National Centre for the Performing Arts (NCPA) som är det mer rättvisande namnet på Beijing's gigantiska ägg, som finns att hitta ett kvarter väster om Himmelska fridens torg. (Precis bakom Great Hall of the People)

NCPA är inte "bara" ett operahus (som många tror), utan har tre separata scener i samma byggnad:

Konsert sal, 音乐厅, (yīnyuètīng)

Teater, 戏剧场 , (xìjùchǎng)

Opera, 歌剧院, (gējùyuàn)

Totalt 5 473 sittplatser.

Bygget blev klart i slutet av 2007 och (föga förvånande) är det extremt på många sätt. Hela "ägget" står i en konstgjord sjö utan landförbindelse, så alla ingångar är genom tunnlar under vattenytan. Huvudentré-tunneln har glastak så man ser vattnet ovanför sig när man går in. Överallt har de extremaste materialen valts. Äggets skal är i titan. Golven är av olika varianter av mycket speciell marmor. Insidan av globen är täckt av trä. Etc. Etc.

Kostnaden för bygget nådde en helt ekonomiskt oförsvarbar nivå på över 3 miljarder RMB! (=SEK), (dvs i samma storleksordning som för olympiska "Fågelboet"), men symbolvärdet för monumentet har fått väga mycket tyngre än biljettförsäljningsekonomi.

Invändigt finns, vid sidan om de tre scenerna, även lite olika konstutställningar, ett gäng affärer och några restauranger - allt vackert inramat i en designad miljö. Dagligen (utom måndag) är bygget öppet för turism. Det kostar 30 RMB att gå in och titta. Är du intresserad av morden arkitektur så ska du naturligtvis lägga två timmar här inne. Annars kan du nöja dig med att fotografera ägget från utsidan när du ändå är vid Tiananmen - vilket inte är så illa det heller.

Är exteriören av National Grand Theatre vacker eller ful? Ser man den "live" är den definitivt imponerande.

Det krävs bättre kamera än min mobiltelefon för att rättvist fånga interiören i National Grand Theatre.

Överallt är de "värsta" materialen använda. Golven är mixade av olika extrema varianter av marmor.

Storrea på Salladskål

Dagens shoppingtips:

Beijing är full av rea på Salladskål!

Överallt är det utförsäljning av stora partier. Man hittar rejäla berg av Salladskål här och där på trottoarerna och i hutongerna, där det normalt inte är försäljning. Fenomenet dök upp bara för några dagar sedan. Har det att göra med att det plötsligt blev vinter? Överlag är den mesta frukt och grönsaks-försäljningen här väldigt säsongsbetonad, så jag antar att detta är sista skriket för Salladskålen i denna regionen.

Mitt hotell's restaurang tycks utnyttjat rean och har hamstrat Salladskål. På innegården är det fullt i varje möjligt skrymsle.

Priset på Salladskålen är ca 0,25 RMB/斤 (jīn). En 斤 är 0,5 kg och är den huvudsakliga viktenheten för denna typ av varor. Dvs kilopriset är ca 50 öre. En snabbsökning hos svenska grönsaksleverantörer visade ett kilopris på runt 10-20 SEK så jag kanske ska exportera ett parti till Sverige för att finansiera mina studier. ;-)

Beijing är full av utförsäljningar av Salladskål....

...mera Salladskål.

På innegården bakom mitt hotell's restaurang hamstras det Salladskål i varje vrå.

Om Bloggen och framtiden

Den här bloggen startade i våras som en test, för att jag ville prova hur en blogg fungerar. Det visade sig vara ganska kul, så nu har det förvandlats till en rolig hobby för mig. Eftersom jag är en "kantig tekniker" så är några av de som känner mig förvånade att jag även är road av den lite "mjukare" genre som bloggskrivande är. (Samma personer är även förvånade att jag numera är språkstudent, vilket absolut inte matchar min "officiella" image)

Som den som läst ett tag har märkt, så försöker jag mixa Kinesiska anekdoter och egenheter med olika varianter av "turistinformation", kryddat med lite egna åsikter och upplevelser här i Beijing och övriga Kina. Allt i ett (förhoppningsvis) lättsmält, ibland lite roligt och kortfattat format. Jag skriver inte för mig, utan för Er - så har Ni åsikter/idéer om vad jag ska skriva om, så är ni naturligt vis mycket välkomna att ge förslag - Annars fortsätter jag i det tidigare spåret.

Jag har även fått ganska hyggligt med läsare - Tack för det alla Ni som står ut med mina stavfel! Tack även för alla roliga mail som Ni skickar till mig. Roligast av allt är kanske att jag träffat en del av Er "live" här i Beijing. (Nina o Jimmy, Anne S., Micheal H., Peter S.), så skicka mig gärna ett mail om Ni är "på plats" så kan jag göra listan längre.

Beijing......eller Peking

Vilket namn ska man använda för Kina's huvudstad?

Det är ingen tvekan om att staden heter Beijing här borta, men ska man även använda namnet "Beijing" i svensk skrift och tal? ...eller är det akademisk snobbism?...eller till och med helt fel?

Fler och fler länder håller på att "byta namn" på staden till Beijing, mot tidigare Peking-liknande namn. Svenska TT (Tidningarnas Telegrambyrå) har valt att försätta använda namnet Peking. Jag vet inte vad som är Sverige's officiella namn på staden. Jag hittar båda varianterna.

Personligen är jag överlag emot att saker/platser ska byta namn när man byter språk. Namn borde vara globala så långt som möjligt. Och då bör man välja det inhemska namnet. I min blogg har jag valt att uteslutande kalla staden för Beijing.

Det finns lite olika förklaringar till hur namnet Peking kom till, och den vanligaste tycks vara att efter vissa missuppfattningar av dåtidens uttal tog 1600-talets missionärer hem uttalet "Peking" till Europa. En annan (del-) förklaring är att på Kantonesiska (dialekten som pratas i Sydkina/Hongkong) så uttalas huvudstadens namn [bak1ging1] vilket är ganska likt "Peking". Innan Kina öppnade sina gränser så var det huvudsakligen Hongkong-kineser som reste runt i värden och påverkade vårt Kinesiska språkbruk. (Gäller till exempel det Kinesiska namnet på Sverige, vilket får bli en annan senare historia)

Beijing, 北京 (Běijīng), betyder "Norra huvudstaden". Vi har även "Södra huvudstaden" Nanjing, 南京, och "Östra huvudstaden" Dongjing, 东京, vilket faktiskt är japanska Tokyo. Den stad som i allt väsentligt är "Västra huvudstaden" är Xi'an 西安 som direktöversatt betyder "Västra freden".

Det går att hitta namnet "Peking" här och där även i Beijing, men det är ovanligt.

Att sova på jobbet

Beijing är proppfull av små affärer i skokartongs-storlek som säljer lite av varje - oftast cigaretter, sprit och övrig dryck.

Det är mycket vanligt att denna skokartong även är hemmet för affärens ägare. Framåt kvällen drar de för något skynke för dörren och fönstren, och bäddar en säng på golvet. Ibland finns det ett litet hål i hyllan bakom disken där man kan krypa in, och där kan man ofta skymta en säng.

Min lokala "dryck-leverantör" utanför hotellet tillhör den gruppen som har sängen direkt bakom disken. När jag kommer in på morgonen och ska köpa en flaska juice till frukost, så händer det att han ligger i sängen och tar betalt utan att resa sig. Liknande även om man kommer sent på kvällen. Trångt boende kan man tycka - men de finns de som har det betydligt sämre.

Min lokala lokala handlare utanför hotellet. Ni ser sängen bakom disken där han ibland ligger ner och tar betalt. Notera även utbudet av cigaretter - och då är detta en mycket liten affär. Det påstås att var tredje cigarett i världen röks av en Kines, så kundunderlaget är stort.

Snö!!

Från fantastiskt sensommarväder till vinter, bokstavligen över en natt och ett månadsskifte. När jag klev ut på gatan den 1:a november möttes jag av ett tungt snöfall, och gatan och himmeln var vit.

Vinterdäck existerar inte här så bilarna (och cyklarna) sladdar lite. Många grenar bröts av snölasten, så flera hutonger blev spärrade.

Jag tillhör den typen som verkligen gillar snö (bara jag slipper köra bil). Kineser gillar INTE snö. Dom är mycket frusna, och jag mötte inga leenden när jag (med nöje) var ute och promenerade i snöfallet. En liten julstämning infann sig.

Härligt(?) snöfall över Beijing

Outlet i Beijing

"Outlet"-fenomenet är inte speciellt utbrett i Beijing. Dvs att i större skala sälja riktiga märkeskläder till rabatterat pris. (Inte att förväxla med marknaderna för märkeskopior).

Det enda stället jag känner till är det helt nyöppnade BEJING SCITECH Premium Outlet Mall, 北京赛特奥莱.

Affärsutbudet är bra på Beijing Scitech P.O.M, även om det fortfarande finns många "Open Soon"-skyltar. Flera tunga märken som Dunhill, Burberry, Armani, Bally finns representerade. Även priserna är riktigt bra. Dock så hittar man mest utgående modeller och konstiga storlekar. Dvs som det brukar på en Outlet, men har man lite tur kan man definitivt göra riktiga klipp. Rabattsatserna varierar starkt, men det är inte ovanligt med "70%-rabatt"-skyltar

Liksom SOLONA så är Beijing Scitech P.O.M byggd i västerländsk stil som en liten by med gator och torg. Ganska trevligt tycker jag. Dock är restaurangutbudet underkänt. Det som finns är av typen asiatisk snabbmat. Ingen finare restaurang gick att finna.

Att hitta hit är lite som i reklamen till NetOnNet ("Lite sämre lägen, mycket bättre priser"). Man måste nämligen nästan endan ut till flygplatsen och sedan krångla sig vidare i okända kvarter. Taxi från centrum kostar 60-80 RMB, och det finns också "Shuttle Bus", vilket kan vara bra då det inte är lika lätt att hitta en taxi när man ska tillbaka. Nästa år är även tunnelbana tillgänglig.

Adress: 朝阳区香江北路28号, 28 Xiangjiang Bei Lu, Chaoyang district

Detaljerad info finns här. (officiell hemsida)

Många tunga märken finns representerade med egna butiker.

Jag på BEJING SCITECH Premium Outlet Mall.

Smakrik, Kryddstark, Riven Potatis

Det finns en historia om han som i modern tid blev riktigt rik på att introducera våra västerländska potatischips i Kina. I dag finns det extremt många varianter i hyllorna på snabbköpen, men de jag har provat har inte varit särskilt goda.

Vid sidan om de västerländska chipsen finns det en motsvarighet som har serverats på restauranger i Kina långt innan vi började tillverka chips i västvärlden. Det är friterade rivna potatis, som har en smak som är ganska nära de västerländska chipsen. Det är en rätt som finns i menyerna bland de andra "vanliga" varmrätterna, och friteras efter beställning, så man får in den varm. Den passar att äta till andra varmrätter och fungerar även som öl-snacks. Mycket gott och beroendeframkallande!

Rätten brukar heta 香辣土豆丝, xiāng là tǔdòusī, vilket kan översättas "Smakrik, Kryddstark, Riven Potatis". Kryddningen kan vara extrem, så det är bra om man kan säga bù tài là, 不太辣, (Inte alltför kryddstark)

"Smakrik, Kryddstark, Riven Potatis" - Kinesiska "potatischips". Passar utmärkt till öl.

iPhone lanseras i Kina....exakt.....NU!!!

Detta är (troligen) mitt sista inlägg om iPhone's långa väg till Kina.

Exakt nu, dvs 2009-10-30 kl 20:00 kinesisk tid lanseras iPhone officiellt i Kina.

Priset för 3G/8Gb blir ca 4995 RMB (Upplåst!). Notera att denna varianten INTE har "normal" WLAN. Läs mer här.

Att tälta i Beijing

Uteliggare finns lite här och där i Beijing. Var, är lite beroende på när polisen kör sina upprensningar inför olika händelser. Ibland är ex. bänkarna på Wángfǔjǐng,王府井, fulla på natten, och ibland helt tomma.

När jag hittade ett tält mitt på gågatan i Beijing trodde jag först att det var en "Lyx-uteliggare". Vid närmare granskning så passade inte ägaren in på schablon-bilden av en uteliggare. Han såg ovanlig städad ut. Det var utmed 工人体育场北路, Gōngrén Tǐyùchǎng běilù, dvs öst/väst-gatan vid Workers Stadium's norra entre (Beijings största fotbollsarena) som jag hittade den roliga figuren. Strax visade det sig att det var extremt mycket köande folk utanför arenan. Det var något viktigt biljett-släpp på gång. Dagen efter började biljetterna säljas, och då var kön så lång att den sträckte sig ändan bort till östra entrén på Workers Stadium, så det var nog ett MYCKET viktigt biljett-släpp.

Det var uppenbarligen väldigt många som övernattade på gatan eftersom att kön var ganska lång redan dagen innan. Dvs. smart att ta med tält, men lite komiskt att välja att slå upp det mitt på gågatan där det bitvis är väldigt mycket folk.

En figur som tältar på gatan i Beijing

KVINNLIG lärare!

Jag har tidigare rapporterat hur förödande det är inom den Kinesiska språkundervisningen om en manlig elev har en kvinnlig lärare. (Stora starka karlar pratar som flickor)

Nu har tragedin drabbat mig igen, 哎呀!

När jag kom tillbaka efter min ledighet så har jag av någon hittills oförklarad anledning fått ny lärare. Morgonpigga 许丽丽, Xǔ Lìlì, sitter och väntar på mig när jag trillar in på skolan kl 8:30, och presenterar sig som min nya lärare. Jag bet ihop och hälsade artigt, men blev naturligtvis orolig för min språkliga framtid. ;-)

Nu är det inte vetenskapligt fastslaget hur illa det är. Det kanske bara är en myt? Kanske skapad av några få bittra manliga språklärare? Vi får väl se om jag börjar använda en massa feminina uttryck och efterslängar i fortsättningen, 啦. Hittills har jag klarats mig, 啊. (tror jag)

Min nya lärare 许丽丽, Xǔ Lìlì

Billig Whisky - Dyr Juice

Vi Svenskar är ju väl inskolade i att drycker med alkohol alltid är de dyraste i menyn. I Kina är det långt ifrån sant. Jag satt tex nyligen på en restaurang i Beijing's flygplats och konstaterade att i deras meny så är ett glas av de flesta Whisky-sorterna billigare än deras Juice! (Juice är överlag dyrt här)

Har även varit på restauranger där vinet är billigare än vattnet i glaset jämte. I ett fall kostade ett glas husets röda vin 28 RMB, och en plastflaska vatten 38 RMB. Tragiskt nog upptäcktes inte detta förrän notan kom in och då hade vi beställt 3 flaskor vatten - för totalt 114 RMB!

På vanliga Kinesiska smårestauranger kostar 60 cl öl 3-6 RMB och en burk 33 cl CocaCola ca 5 RMB dvs halva priset på öl mot läsk.

Ännu en rad av exempel på att saker kan kosta vad som helst i Kina.

Olika sidor i samma meny. Johnnie Walker (Whisky) Black resp. Red kostar 35 resp. 26 RMB/glas medan färsk Juice kostar 40 RMB/glas.

British Airways - 不错

Har i princip alltid varit Star Alliance trogen (SAS, Lufthansa, Air China m. fl.) när jag reser. Anledningarna är både att de är starkast från Skandinavien, och naturligtvis även bonusprogrammet. Nu får man ju ganska begränsat med poäng när man flyger "ap-klass" (ekonomi), så den sista anledningen väger inte så tungt för mig längre.

När jag igår flög till Beijing så var jag "o-trogen" och provade för första gången British Airways (ekonomi) på en långflygning. British Airways tillhör "oneworld", vilket är Star Alliance's stora elaka konkurrent.

Lite förvånad (varför?) så konstaterar jag att British Ariways är aningen bättre än SAS på flera små punkter, som tillsammans gav en riktigt bra helhetsbild. Sätena, och framförallt nackskydden är bättre än SAS, med stadiga sidostöd för huvudet. Betydligt fler filmer, och framför allt "on demand" som SAS inte har i ekonomiklass. (man kan starta, stoppa och spola i filmerna). Även ett litet "komfortpaket" med tandborste, strumpor och "ögonbindel" som SAS bara har i de högre klasserna. Mat och övrig service var ungefär motsvarande.

Jag kanske fortsätter att vara "o-trogen" även i framtiden.

(不错 = "inte illa")

En British Airways Boeing 747:a - fast jag åkte en 777:a

Kinesiskt avslut i Sverige med Karaoke

Mitt korta besök i Sverige är över för den här gången och jag åker idag tillbaka till Beijing. Nästa gång jag dyker upp här hemma blir till jul.

"Som vanligt" har jag inte hunnit träffa alla som jag borde, men jag hann med några stycken. Bland annat min goda vän Daniel. Eftersom jag numera på många plan är halvt Kines så avslutade vi naturligtvis kvällen med Karaoke. (eller "kǎlā O K",卡拉OK, som Kineserna säger.). Den Japanska Karaoke-trenden spred sig snabbt över till Kina, och är nu den populäraste fest-aktiviteten här. Överallt på gatorna i Kina ser man blinkande "KTV"-skyltar i neonljus, vilket är Karaoke-barer. Det är även mycket vanligt att Kinesiska familjer har Karaoke-maskin hemma. (vi är inget undantag)

Var sjunger man Karaoke bäst i Kalmar, om inte i precis färdigställda Restaurang Larmgatan 10's nya lyxiga konferensrum, som har all tänkbar utrustning. Naturligtvis blev huvudattraktionen min stående favorit "My Way" (Paul Anka/Frank Sinatra).

Daniel och jag dominerar på Karaoke-scenen i Restaurang Larmgatan 10's nya konferensrum.

Val av Tjänstebil

I Sverige är ju som bekant valet av tjänstebil ett dilemma för företagare. Många väljer en enklare modell än de egentligen vill ha, på grund av rädsla för hur kunder och avundsjuka grannar kommer att reagera.

Jag följde nyligen med en Kinesisk bekant som smakråd när han skulle köpa tjänstebil till hans nya företag. Jag tyckte att han tittade på onödigt vräkiga och över-utrustade bilar, så jag föreslog något enklare för att spara lite pengar. Då förklarade han för mig att eftersom hans kunder kommer att se bilen så är det mycket viktigt att visa upp något som imponerar - annars kommer kunderna bli skeptiska till bolaget.

Någon fundering på grannarnas reaktion hade han inte heller. Kineser ser ekonomisk framgång som något fint och beundransvärt. Inte som i Sverige, där avundsjukan är starkare än sexualdriften.

Vilken tjänstebil ska man välja? Filosofin är ganska olika om du är Kines eller Svensk.

Jag vill ju inte bli fet som du!

Inom vissa ämnen är Kineserna väldigt frispråkiga. Två av dessa ämnen är pengar och utseende. Du behöver inte ha känt en Kines speciellt länge innan han/hon börjar fråga om hur mycket du tjänar eller vad ditt boende kostar.

Har du nyligen köpt något så frågar de garanterat hur mycket du har betalt. Vanligen blir kommentaren att du betalt för mycket.

Angående utseende så är det vanligt att Kineser säger till mig:

"Oj - vad tjock du är"

Detta är (oftast) inte illa menat utan betyder ungefär att man ser välmående ut.

Det är inte heller konstigt eller ovanligt att en Kines säger:

"Din frisyr är inget vidare"

Jag lunchade med en tidigare arbetskollega, Fiona, och jag föreslog att vi skulle äta grillad anka ("Peking Anka"). Då svarade hon utan att vara ironisk eller något tecken på att hon skämtade:

"Nej - Det är alldeles för fet mat. Jag vill ju inte bli fet som du!"

Min tidigare kollega Fiona, vars värsta mardröm är att bli lika tjock som jag.

Måste en Turist se ut som en Turist?

När "Svenssons" är ute i världen och "turistar" så byter man helt plötsligt skepnad:

Man har en midjeväska för att förvara plånboken.

Man bär ryggsäcken på magen.

Man går omkring i T-tröja med fånigt tryck. (I Beijing ofta "I Climbed The Great Wall"-tröja)

Man tar på sig kakifärjade, och för stora, byxor.

Etc. Etc.

Oftast skulle man aldrig använda ovanstående i sin hemstad, men är man ute och reser ändras klädstilen. Jag har hört personal på turistmål säga att man känner igen den Svenska turisten på att han är sämst klädd (och att han frågar hur många procent alkohol det är i ölen)

När jag flyger mellan Kina och Sverige reflekterar jag ibland över hur passagerarna är klädda. Kineserna är uppklädda och fina, och Svenskarna ser ut som "backpackers" enligt beskrivningen ovan.

Varför förändrar man helt plötsligt sina klädideal (till det sämre) när man kommer utomlands?

Själv har jag en lite komisk "turist-fobi" som yttrar sig genom att jag hatar att se ut som, eller behandlas som, en turist. Därför brukar klä upp mig lite extra när jag reser för att minska effekten. Jag lyckas inte alltid, men jag gör mitt bästa. Jag är inte helt nöjd om jag kommer på mig själv med en karta i handen i en gatukorsning. ;-)

Personerna på bilden har INGENTING med artikeln att göra. Bilden tagen på Beijing's flygplats.

Säker tunnelbana?

Den 29:e juni 2008, inför OS, införde Beijing förhöjd säkerhetsnivå i tunnelbanesystemet. Inledningsvis annonserades att det bara skulle gälla till 20:e september (2008), men liksom för tex Himmelska fridens torg så beslutades att den förhöjda nivån ska bli kvar på obestämd tid.

Det som märks tydligast är att alla passagerares väskor måste åka genom röntgen och att det finns en massa vakter med manuella metalldetektorer. Då och då kan det dyka upp en hund. Lite här och där står det även "bomb-behållare" vilket är en stålgryta med lock som är tänkt att användas om man hittar något explosivt föremål.

Vakterna är vanligen lite trötta, så det är inte ovanligt att man kan smita förbi röntgenbandet om man inte har alltför stor väska, vilket jag tycket är ganska förvånande och dåligt. Det är inte heller de "tyngre" vakterna som jobbar i tunnelbanan utan oftast små tunna tjejer - men det finns polisstationer nere i de flesta tunnelbanestationerna, så jag gissar att de ganska snabbt får kraftfull assistans om dom möter problem.

Statistik från linje 5 säger att under den första dagen (080629) med den förhöjda säkerhetskontrollen hittades 90 förbjudna föremål såsom bensin och knivar, och att 50 personer blev avvisade. (Offentlig Kinesisk statistik är inte alltid helt korrekt)

Säkerhetsstation med väskröntgen i Beijing's tunnelbana

"Bomb-behållare" som står lite här och där på tunnelbanans perronger.

Hur bra är jag?

Är just nu på snabbesök i Sverige några dagar. En helt naturlig, och ständigt återkommande fråga jag får av mina bekanta är hur bra min Kinesiska är nu efter att ha pluggat Mandarin sedan i maj. Jag försöker reda ut begreppen:

I det dagliga livet "på gatan" i Beijing klarar jag av det mesta. Inga större problem att prata vägar, riktningar eller avstånd med taxichaufförer. På restauranger kan jag beställa de vitalaste rätterna och dryckerna. Jag kan diskutera priser och storlekar i affärer, tider och platser etc när jag bokar biljetter eller hotellrum.

Jag kan skriva/läsa/säga ungefär 700 ord. Dessvärre har jag en eftersläpning i hörförståelsen, så jag snappar inte upp lika många ord som jag själv kan uttala. Jag får ganska ofta be kineserna prata lite saktare, och att upprepa sig. Det går acceptabelt att ha en "kantig" middagskonversation med någon som bara pratar Kinesiska även om det inte blir någon nyanserad diskussion.

Min "specialité" relaterat mot andra studenter är att jag har mycket lätt att läsa, men framförallt att SKRIVA de Kinesiska tecknen. I princip alla nya ord jag lär mig kan jag också skriva. Jag klarar normal SMS-konversation utan större problem. (Var? När? Vad?).

Detta låter väl bra, men jag har fortfarande en bit kvar till mitt mål att klara ett ledigt och avslappnat samtal helt på Kinesiska utan att det ska vara allt för ansträngande - vilket det är idag.

Urklipp från min skolbok (博雅汉语, Boya Chinese)