Mao Zedong - Tyrann eller Hjälte?

När jag för första gången kom till Kina var det för mig en mindre chock att man kunde köpa souvenirer på Mao Zedong-tema i alla former. Jag hade ju blivit lärd i skolan att Mao Zedong var en fruktansvärd tyrann som alla hatade, och med den vetskapen var det ju helt absurt att det överallt i Beijing säljs tavlor, banderoller, klockor och allt annat tänkbart med Mao's porträtt. Ungefär lika orimligt som att köpa vackert inramade tavlor på Hitler i Berlin.

Nu har jag med tiden lärt mig att detta bara är ytterligare ett exempel på vår stora okunnighet i västvärlden om Kina.

För en stor del av Kinas befolkning är Mao Zedong den stora landsfadern och hjälten. Han som för 60 år sedan skapade och utropade Folkrepubliken Kina. Han som fick ordning på det oroliga landet. Ibland när jag pratar med Kineser om Mao och kallar honom just "Mao" så rättar de mig och säger "Du menar väl ordförande Mao". Det finns även många unga Kineser som inte bryr sig särskilt mycket om Mao och inte har någon direk åsikt om honom, men för den stora massan, och framför allt bland de äldre, är han fortfarande hjälten och landsfadern.

I Guinness Rekordbok kan man läsa de obekräftade uppgifterna att Mao Zedong är världshistoriens största massmördare. Det kan säkert stämma, och räknar man även med de som svalt ihjäl på grund av hans extrema politiska experiment typ "Det Stora Språnget" så blir siffrorna långt mycket värre.

Om man (hypotetiskt) skulle göra en världsomspännande omröstning om vem som är världshistoriens "största" eller "viktigaste" närtids-person så är det inte omöjligt att Mao Zedong skulle knipa si sådär en miljard röster, dvs troligen vinna med gigantisk marginal. Detta är en ganska intressant teori om man väger in att han troligen även är historiens största massmördare.

Svaret på frågan i rubriken är absolut inte något självklart. Det gigantiska porträttet på Tiananmen lär nog hänga kvar ett tag till.

Plansch av Mao Zedong på väggen i mitt hotell - helt naturligt inslag överallt i Kina

Urklipp från Guinness Rekordbok

Sällskapsresan - en dokumentär

Detta inlägg har mycket lite med Kina och Beijing att göra, men jag kostar på mig att göra ett undantag.

Ibland gör jag badresor med min dotter och då är den välförpackade charterresan ett enkelt alternativ. Detta är just vad jag avslutar min semester med innan jag återvänder till Beijing nästa vecka. Om man normalt flyger reguljärt så är det en mycket intressant upplevelse att resa charter. Jag tänker då på både typen av resenärer och resebolagens koncept. Det är en hel rad detaljer som var för sig inte är så speciella, men lägger man ihop dem blir det en komisk helhet:

När vi står i den långa incheckningskön så börjar paniken sprida sig bland mina "medresenärer". Det visar sig att adresslapparna till resväskorna med Ving-loggan har tagit slut.

"Det var ju en djävla början på semestern - hur fan ska det här sluta", är någons kommentar på katastrofen.

Någon annan springer och frågar personalen, och får det fantastiska svaret att det även går bra att använda Apollo-resors namnlappar. Mycket förvånande börjar de skriva Apollo-lappar och gör för säkerhets skull även lappar till handbagaget. Man överträffar varandra med att kommentera hur dåligt det är att Ving-lapparna kunde ta slut, men det var tur att det löste sig med Apollo's lappar!

Väl inne i terminalen ska alla köpa stor starköl, men möjligt undantag för någon dam som tar ett glas rött. Gatens spritaffär blir välbesökt. Vi bordar aningen sent och spekulationerna drar igång om vad som har gått fel. Några "erfarna" resenärer kommer med någon klok förklaring.

I samma sekund som "säkerhetsbältes-lampan" släcks så knäpps kabinens samtliga bälten upp och alla stolsryggar fälls bak maximalt.

"Kommer inte dryckesvagen snart så man kan beställa en GT?"

På charter lyckas flygbolaget ta extra betalt för allt, och resenärerna tycks tycka det är helt naturligt.

Det kostar att välja vilken stol man ska sitta på - extra dyrt vid nödutgången.

Det kostar om man vill ha lurar för att kunna få ljud till filmen som visas på 10"-skärmen i taket fyra stolsrader framför.

All dryck, till och med kaffe och vatten, kostar.

Det finns mycket att köpa - till och med skraplotter.

Man kan "för-beställa" extra mycket bagagevikt till hemresan, vilket ger halva priset för eventuella extra kilon.

I högtalarna blir vi flera gånger upplysta om hur viktigt det är att alla köper vatten eftersom luften är så torr i kabinen. Vattnet kostar 20 SEK, och flygresan är ju faktiskt på över tre timmar!

Försäljningen av taxfre är intensiv och från flygstolen kan man beställa sprit både till utresan och hemresan. Mannen jämte mig fyller nästan hela beställningslistan. Ett fantastiskt "happy hour" erbjudande gäller "köp 4, betala för 3" för utvalda spritsorter.

"Djävligt schysta priser här", "djävligt schysta priser" mumlar han och fyller på mer i listan.

När det är dags för landning och "säkerhetsbältes-lampan" tänds igen är förståelsen mycket liten för att man inte får använda toaletten längre. Flygvärdinnorna får lite jobb med att få alla att gå att sätta sig.

Äntligen landning, och applåderna och jublet för pilotens fantastiska bragd utbryter! En högtalarröst upplyser om temperaturen på resmålet och det blir nya applåder.

Det har gjorts en dokumentärfilm i ämnet: Sällskapsresan av Lasse Åberg.

Min dotter Ammie och jag på väg till solen

Från DOKUMENTÄREN Sällskapsresan

没问题 betyder problem!

Har precis påbörjat Catarina Lilliehöök's bok "Mei wenti! Inga problem! : om livet i dagens Kina". Eftersom jag inte ens är en tredjedel genom boken så tänker jag inte kommentera innehållet ännu. Jag kan dock inte låta bli att göra en reflektion till titeln.

没问题 (méi wèn tí) betyder bokstavligt "INGA problem"

Detta är ett extremt vanligt uttryck i Kina som man hör överallt. Inget konstigt med det. Men min reflektion är att när uttrycket använd med lite eftertryck och känsla betyder det nämligen precis motsatsen. När en Kines ser lite stressad ut och säger méi wèn tí - då har han verkligen problem, men vill försöka dölja det.

Om din taxichaufför verkar ha problem att hitta och börjar se vilsen ut, och du frågar om allt är under kontroll så svarar han garanterat: "méi wèn tí", "méi wèn tí", och det betyder alltså i praktiken "Jag har problem". Samma sak när jag försöker förklara för min frisör att han har klippt mig för kort: "méi wèn tí", "méi wèn tí"

(Får se om det finns anledning att återkomma angående innehållet i boken när jag läst hela.)

Catarina Lilliehöök's bok "Mei wenti! Inga problem! : om livet i dagens Kina"

Att äta Hund och Orm

Alla Kineser äter inte alla djur, men i Kina som helhet vågar jag påstå att man äter i princip allt som rör sig. Ju längre söderut du kommer desto extremare blir det ur västerländska ögon. När vi bedömer vad som är "normalt" att äta, så bör vi tänka på att en stor del av världens befolkning inte äter ko och gris, vilket vi tycker är självklar basföda.

Första gången jag skulle äta en orm var det ungefär som när man ska hoppa i kallt vatten. Man tvekar, och tvekar - och försöker intala sig "nu gör jag det", "NU gör jag det". Sedan.....när jag väl gjort det en gång så var det inte så dramatiskt att göra det en gång till. Det är bara psykologiska spärrar som måste släppa.

Min hund-premiär var liknande, fast den gjorde jag i Sydkorea. Den gången var det ett helt paket av olika hund-rätter som serverades efter varandra. Det var lite motbjudande med det mycket sega skinnet i den helstekta rätten. Men - sedan är även hund avdramatiserat.

Jag har hunnit prova ganska många speciella rätter här, men gör det faktiskt oftast för att det är en kul grej. Jag uppskattar det vanligen inte som matupplevelse.

Ormar (levande) på en restaurang där du kan välja ut den du tycker ser läckrast ut.

På gatan i Guangzhou. Notera den flådda hunden som ligger på plastbacken.

Helstekt hund. Skinnet är lika segt som det ser ut.

Bortkastade kort

Nu när jag rör mig bland andra språkstuderande hör jag alla mer eller mindre konstiga varianter på inlärningstekniker. Jag har fastnat för en klassiker som kanske kan kallas "Kortvarianten". Tekniken går ut på att för varje nytt Kinesiskt ord jag ska lära in skapar jag ett kort - typ ett visitkort. På ena sidan skriver jag ordet på svenska och på andra sidan skriver jag samma ord på Kinesiska både med pīn yīn och med skrivtecken. De aktuella korten bär jag sedan "alltid" med mig och går och övar på vid sysslolösa tillfällen. Fungerar mycket bra.

När jag nyligen städade mitt hotellrum konstaterade jag att jag hade ca 500(!) kort liggande i mina lådor. (dvs nästan som 10 vanliga kortlekar) - och jag inbillar mig att jag kan alla dessa orden!

Jag slängde alla korten - kändes skönt

Har nu "sommarlov" från studierna tills 10 augusti, men pluggar lite ändå. Satt igår och gick genom min lista på alla ord jag trodde jag kunde och märker till min förfäran att jag håller på att glömma en del. Med viss irritation konstaterar jag nu att jag behöver mina kort igen, och sitter nu och skriver om dem för de ord som jag glömt - lite pinsamt. Kommer nog inte kasta mina kort i fortsättningen.

En bråkdel av alla mina (nu kastade) Kinesiska-ord-kort

Vad får man göra på Qianmen?

Qianmen är Beijing's tidigare södra stadsport som byggdes 1914 och idag även namnet på den gata som slutar i södra delen av Himmelska fridens torg. Det var på denna gatan jag åt mitt livs första "äkta" Kinesiska mat 2002. Gatan var lite ruffig, men mycket mysig och "Kinesisk".

Inför OS stängdes hela området för en gigantisk ombyggnad. När jag såg gatan efter renoveringen blev det en besvikelse för mig. Jag tycker nästan alltid att nybyggnationerna i Beijing förbättrar staden, men Qianmen är ett stort undantag som bekräftar denna regel. Gatan har byggts om till en "kulisstad" med helt nybyggda hus i klassisk stil. Det hela ser konstgjort och "oäkta" ut. Nu snart ett år efter färdigställandet är det fortfarande nästan inga affärer/restauranger som har flyttat in. En av de få affärer som finns här är faktiskt H&M som öppnade nyligen.

När jag gick i regent på Qianmen så hittade jag en rolig skylt som förklarar vad man INTE får göra på gatan. En del av förbuden är lite originella. I detta fallet hade det varit enklar att beskriva VAD man får göra! .

Vad finns det kvar som är tillåtet? Jag blev lite besviken eftersom jag precis hade tänkt tälta här, vilket tydligen är förbjudet.

Qianmen januari 2009. Alla husen lästa gatan är precis nybyggda i tidig 1900-talstil

Nu Tidnings-kändis!

Helt plötsligt så hamnar man i tidningen =). En helsida i Aftonbladet's bilaga "Härligt Hemma" denna helgen handlar om mig!

Se även web-versionen.

Aftonbladets helgbilaga 25-26/7-09 - Klicka för större bild

Beijing SOHO

"Soho" är ett begrepp/namn som används för stadsdelar och distrikt lite här och där i världen. De mest kända är Soho i London och New York. men Soho finns även i ex. Hongkong, Birmingham och Beijing. Soho betyder vanligen "South of Ho..... ". Ex. South of Houston Street (New York). South of Hollywood Road (Hongkong). I Beijing är SOHO-begreppet ett koncept och står för "Small Office, Home Office", vilket betyder en mix av lägenheter, kontor och affärer. Vanligen uppförda som en grupp enhetligt designade byggnader.

Det finns idag fem färdigställda SOHO i Beijing varav tre av dem ligger så tätt så jag tror de flesta betraktar dem som ett och samma SOHO. SOHO New Town är det äldsta och ligger lite öster om CBD centrum. Det som jag tror de flesta betraktar som "det riktiga" SOHO är Jianwai SOHO, vilket är alle de vita skyskraporna söder om World Trade Center. SOHO Shangdo, Chaowai SOHO och Ganghualu SOHO ligger all mycket tätt mitt i CBD runt The Place. Det nyaste projektet är Sanlitun SOHO som är under snabb uppbyggnad precis söder om "The Village" vid den kända bargatan (Sanlitun). Jag återkommer i detta ämne.

Många av husen i de olika Bejijng SOHO är mycket extremt designade. Jag tycker bäst om husen i SOHO Shangdu som har en StarWar-inspererad design. Fulast (enligt mig) är absolut Guanghualu SOHO med sina runda fönster.

SOHO Shangdu med StarWar-design. Vackert?

Guanghualu SOHO. Fult?

Släkten till Beijing

Har nu bokat biljetter till Beijing för min Mamma, Pappa och Dotter. I början av September kommer alltså nästan hela "klanen" att dyka upp i Kina och hälsa på mig en vecka. Ska bli riktigt trevligt. Känns nästan lite konstigt att att träffa dem i den Kinesiska miljön.

Eftersom jag är den planerande typen så har jag redan nu börjat fundera på vilket program jag ska lägga upp. Mina föräldrar har sedan tidigare varit en turistresa runt Kina så de har redan sett de klassiska sevärdheterna i Beijing. Skönt, för då slipper man springa genom Förbjudna staden och Sommarpalatset igen - fast muren lär nog få ett återbesök. Inte minst för min dotters skull som aldrig varit i Kina. Det kanske inte blir Jiankou på grund av åtkomligheten, och definitivt inte Badaling. Troligen Simatai - för där har inte jag varit ;-)

Med tanke på att mina föräldrar inte är några ungdomar längre så får jag sikta på ett ganska sansat program i övrigt.

Den Kinesiska Muren vid Simatai

Mina kära förädlar som ska komma och hälsa på mig i Beijing i september tillsammans med min dotter.

Århundradets Solförmörkelse

I dag, 22 juli, inträffar århundradets längsta solförmörkelse med sitt maximum av 6 minuter och 39 sekunder. Solförmörkelsen är huvudsakligen synlig från Asien och området kring Shanghai lär var den bästa punkten att beskåda fenomenet från. Detta beroende på statistisk mängd moln etc.

Det finns gott om researrangörer som ordnar solförmörkelseresor, och för astronomiintresserade är detta en av de större händelserna någonsin. Det är många som rest från hela världen för att beskåda mörkret kring Shanghai, och kombinerar detta med en rundresa i Kina. Minst 8 Svenska researrangörer har speciella solförmörkelseresor hit för detta tillfället. Dessvärre är det försent att åka nu när du nu läser detta.

Själv lyckas jag "som vanligt" vara på fel plats. ;-)

Solförmörkelsen är synlig mellan de båda röda linjerna. Bilden har jag stulit från NASA.

Ungefär så här lär det se ut i Shanghai idag om man har tur med molnen. (Bild från 11 augusti 1999)

QQ-central i köket

Var jag än befinner mig så tycks jag vara omringad av Kineser. Just nu är huset ovanligt fullt, eftersom vi har besök av några bekanta från Hangzhou. Efter maten i går kväll så fylldes köket av datorer, och alla Kineserna drog i gång kommunikation med hjälp världens största chatt-plattform. Och vilket är då det?

Nej - det är inte MSN, som jag vågar påstå att större delen av västvärlden tror. Det är "QQ", eller närmare bestämt "Tencent QQ". Antalet aktiva användare närmar sig nu 400 millioner, och fyra av dem satt igår i vårt kök och chattade samtidigt. QQ är totaldominerande i Kina, och eftersom att Kinas befolkning är betydligt större är både USA och hela Europa tillsammans så väger det tungt i statistiken. Västvärlden är inte så stor som vi kanske tror ibland.

Varje QQ-konto har ett nummer. Som alltid när det är siffror inblandat i Kina så är det mycket eftertraktat att ha de "bra" siffrorna i sitt konto. Bra siffror är 8, 9 och även 6, Konton med mycket 8:or säljs dyrt och till och med stjäls för att säljas vidare.

QQ-kommunikations-centralen är upprättad i vårt kök.

Alternativa Marknader

I Beijing-forum likt detta debatteras det ibland om vilken av alla turistmarknader som är bäst. Vanligen är de heta kandidaterna "Silk Street", "Yashow" eller "Pärlmarknaden". Dessa, och några fler med Silk Street i spetsen, är till mycket stor del inriktade mot turister likt oss och utbudet är verkligen det som den stora turistmassan vill ha. Dvs perfekt förpackad shopping på ett och samma ställe för den stressade turisten med Engelskspråkig personal.

En stor nackdel med dessa platser är den otroligt påfrestande shoppingmiljön. Handlarna sliter i dig, ropar efter dig, och det är en lång prutningskamp innan man kommer till affär. Kan vara kul en stund, men mycket jobbigt i längden tycker jag.

Dessa marknader fyller sitt syfte, men jag skulle vilja flika in ett alternativ. I området mellan "Ritan Park" och andra ringvägen finns en stadsdel som jag kallar "Ryska Beijing". Det är på promenadavstånd nordväst från Silk Street. Här finns allt möjligt på Ryskt tema såsom restauranger, affärer och naturligtvis flera marknadsplatser. Den marknad som är störst heter "Alien's Street". Gemensamt för dessa Ryska marknaderna är att försäljarna inte är lika "aggressiva". De är snarast trötta. Du kan lugnt och städat gå omkring att titta utan att någon sliter i din arm. Startpriserna ligger även betydligt närmare det rimliga slutpriset .

Nackdelen är att miljön är ruffigare och trängre. Inte så välorganiserat som tex Silk Street. Många av försäljarna kan Ryska i stället för Engelska. Utbudet är lite annorlunda men i stort kan du hitta det mesta som finns på de övriga platserna. Kanske inget för den som bara har några timmar över till shoppingen, men har du lite tid så kan det vara ett kul alternativ.

Alien's Street i det Ryska Beijing

Försäljarna är lite trötta och oengagerade - Skönt!

Utbudet är i stort sett det samma som på de kända marknaderna

Kinesiska på Kastrup

Är nu en vända i Sverige igen. När jag landade igår på Kastrup konstaterade jag att de lagt till Kinesiska (och även Japanska) på informationsskyltarna. Jag noterade stor munterhet bland de Kineser som kom med samma plan som mig när de såg skyltarna. En del till och med fotograferade sig tillsammans med skyltarna.

Jag väljer att tolka detta som ännu ett av alla tecken på att Kineser och Kinesiskan ökar sin betydelse på alla plan i världen, och att det inte kan vara en felsatsning är lära sig språket - det gäller att se saker positivt ur sitt eget perspektiv ;-)

Ett annat konstaterande på flygplatsen är den dramatiska skillnaden i beredskap mot "Svininfluensan" (H1N1) jämfört med var de har i Beijing. I Köpenhamn hade de inte ens en värmekamera(!).

Den Kinesiska texten uttalas "Gē běn hā gēn", vilket är det Kinesiska namnet för "Copenhagen". (+utgång)

Det utbrända Mandarin Hotel

Den 9:e februari i år, under avslutandet det Kinesiska nyårsfirandet, utbröt en kraftig brand i Mandarin Hotel i Beijing. Hotellet var då ännu inte färdigställt men tillräckligt färdigt för att delar av hotellet användes under OS. Jag var inte på plats, men såg med förfäran tragedin på TV. Hotellet blev helt utbränt, men grundstrukturen står kvar. Det är bara 85 meter mellan hotellet och den extrema CCTV byggnaden. Det var nog många med mig som var lite nervösa att branden även skulle sprida sig dit. Officiellt dog bara en person (en brandman) under branden, men med denna typ av information kan man aldrig veta säkert i Kina.

Mandarin Hotel var på väg att bli ett av de lyxigare hotellen i Beijing, och har en ganska futurisk form. I dag står byggnaden som en spöklik ruin. Det finns många rykten och teorier om vad som ska hända med byggnaden. Ska den rivas eller renoveras? En del rykten säger att byggnaden inte kan rivas på grunden av risken att då påverka CCTV byggnaden genom den underjordiska strukturella kopplingen. Det påstås även att det inte går att renovera den så lätt eftersom att grundstrukturen blev deformerad under branden. (moment 22) Enligt den Kinesiska feng-shui-läran lär det även vara olämpligt att bo in en tidigare branddrabbad byggnad vilket även talar mot en återuppbyggnad.

Personligen tror jag att alla rykten är fantasier. Jag tror inte den sanna informationen sprider sig så lätt i Kina. Landet har en stor styrka i att kontrollera information. Ganska snabbt efter branden blev informationen från alla Kinesiska medier samstämmig. 12 personer uppges vara gripna för det olagliga fyrverkeriet som påstås ha utlös branden. Mycket mer officiell information än så finns inte idag. Att det nu har gått mer än 5 månader efter branden utan att något hänt, bekräftar att det är ett stort problem. Annars hade det hänt något mycket snabbare här.

Det börjar även dyka upp en del resonemang om att branden i Mandarin Hotell bekräftar att WTC-7 i NewYork inte rasade av "naturliga" orsaker. WTC-7 var den lite mindre och tredje skyskrapan som till synes oförklarligt total-kollapsade under 9/11 attentatet 2001. "Beviset" bygger på att Mandarin Hotel blev totalt utbränd utan att rasa och WTC-7 rasade trots en i sammanhanget obetydligt brand.

Mandarin Hotel är 159 meter hög, vilket är bara 30 meter lägre än Turing Torso i Malmö, dvs det är en ganska rejäl byggnad. Resterna av Mandarin Hotel finns vid östra tredje ringvägen, mitt i CBD-området.

Mandarin Hotel före branden (under byggnadstiden)

Brandnatten 9-10 februari

Mandarin Hotel idag. Den gigantiska CCTV byggnaden syns i förgrunden