Beijing Double Happiness Courtyard Hotel

Jag har sedan länge haft hotellet Beijing Double Happiness Courtyard Hotel på min "att besöka lista" av hotellen i Beijing och nu äntligen har det blivit en bokning. Beijing Double Happiness Courtyard Hotel är av typen "Courtyard Hotel" och ligger helt oansenligt i en trång hutong lite öster om centrum. Det finns ganska många hotell av denna typen i Beijing, men det är inte så många som man hittar på de engelskspråkiga bokningssidorna.

Det som är speciellt med denna typ av hotell är att de i mycket hög grad är möblerade i traditionell kinesisk stil och byggda i klassisk hutong-stil med innegård, och Beijing Double Happiness Courtyard Hotel har gjort "all in" med det traditionella konceptet. Alla möblerna i detta hotellet är in Ming- eller Qing-stil och dekoreringen följer samma stil. Detta hotellet är uppbyggt kring två små innegårdar, och de flesta rummen har sin entredörr ut mot gården.

Gården som numera är Beijing Double Happiness Courtyard Hotel var tidigare bostad för Ji Yun 纪昀 som bland mycket annat var Kinas krigsminister på slutet av 1700-talet.

Detta är inget billigt hotell och man hamnar lätt nära tusenlappen per natt. Jag betalade 1 300 SEK/natt, men det var för deras största rum.

Om man inte skräms av priset och vill ha ett boende som ger ett rejält tillskott av "kinesiska känsla" så tror jag att de flesta kommer att uppskatta Beijing Double Happiness Courtyard Hotel. 

Beijing Double Happiness Courtyard Hotel
No. 37, Dong Si Si Tiao, Dongcheng District
北京阅微庄四合院酒店
北京市东城区东四四条37号
+861064007762
http://www.hotel37.com/EN/

Vardagsrummet med "te-soffa"

Cindy sitter i "säng-lådan" i kejsarstil.

Även om rummen är klassiskt inredda så har de även den tekniska faciliteter man kan vänta sig av ett hotell i detta prisläget. Vårt rum hade t ex två TV och en dator. Dock har rumsarkitekten ansträngt sig för att teknikprylarna inte ska dominera möbleringen. Notera utförandet på telefonen ovan.

Kanske kan det bli lite fart i bloggen snart...

Fynd, och inte fynd, på svensk antikmarknad

På grund av min sambos intresse så hamnar jag då och då på loppis-liknande ställen där det säljs mer eller mindre antika prylar. Själv uppskattar jag vanligtvis inte dessa ställen här i Sverige, men det kan vara lite kul då man ibland springer på t ex kinesiska prylar som inte värderas så högt här i västvärlden.

I dag gjordes några hyggliga fynd då vi hittade tre skålar från Qingdynastin för det behagliga priset av 80 kr. Dessa skålarna är rismönstrade av typen 玩玉, och modellen har med mindre variationer tillverkats under stor del av Qingdynastin (1644 - 1912). Belyser man skålarna så släpper rismönstret genom ljus vilket är effektfullt.
På t ex ebay så har dessa skålar ett värde av några hundra kronor styck, men i Kina kostar de från någon tusenlapp om de är från sluten av dynastin, men betydligt mer om de är från början av dynastin. Jag kan inte bedömma åldern på mina skålar, men man lär sannolikt få minst tre tusen för dem i Kina.

Mycket av det kinesiska man hittar i denna miljön är naturligtvis skräp, och i bland kan kopiorna ta sig lite extra komiska former som t ex en vas jag hittade i dag där den kinesiska texten på undersidan var spegelvänd. Möjligen är vasen från Kina, men den person som satte dit stämpeln kunde sannolikt inte språket. Nej, jag köpte den inte!

De tre skålarna från Qingdynastin som jag i dag inhandlades nästan gratis på en svensk antikhandel, och som skulle ge en hygglig vinst om de såldes i Kina.

En möjligen lite märklig bild som visar hur rismönstret släpper genom ljus om skålen blir belyst på insidan.

En kinesisk(?) vas som är stämplad med spegelvända tecken på undersidan. (se nedan)

Den misslyckade stämplen på undersidan av vasen ovan. Spegelvänder man texten så skulle det stått 東方公司, vilket betyder typ "Det orientaliska företaget".

Kinas huvudstäder - igen

Jag skrev 2011 en kortfattad artikel om Kinas huvudstäder genom historien. Nu har jag gjort en fördjupning i ämnet och en mycket detaljerad artikel har jag publicerat i sin helhet på Wikipedia:

Min artikel på Wikipedia: Kinas huvudstäder

Under den förhistoriska delen av Kinas historia (fram till ca 1046 f.Kr.) är faktaunderlaget gällande huvudstäderna inte speciellt tydligt. De huvudstäder från den tiden som är mest säkerställda är Zhenxun och Xibo utanför Luoynag och Yin utanför Anyang.

Från Zhoudynastin år 1046 f.Kr. och de följande 3 000 åren fram till i dag är det historiska underlaget av detaljerade källor betydligt bättre. Bortsett från mycket korta perioder då "udda" huvudstäder har förekommit så är det 13 städer som har haft status av att var huvudstad över Kinesiska dynastier/epoker. Dock har de i bland varit samtida då Kina under vissa perioder varit splittrat.

För de äldre tiderna var det Xi'an och Luoyang som var de tongivande huvudstäderna under många dynastier. Även Nanjing har till och från varit en tung spelare. Från år 1053 fram till idag har Beijing med endast relativt korta uppehåll varit huvudstad för Kina.

Karta visande Kinas huvudstäder under de tre forntida dynastierna Xia, Shang och Zhou fram till tiden då Kina blev kejsardömet år 221 f.Kr.

Översikt över huvudstäderna under kejsarperioderna från att Qindynastin bildades år 221 f.Kr. tills att Qingdynastin föll år 1912.

Kinesiska Murens Historia - Nu på Wikipedia

Den artikelserie i fem delar om Den kinesiska Murens Historia som jag just avslutat här på bloggen har jag nu även publicerat i en något utförligare variant på Wikipedia:

Wikipedia: Kinesiska murens historia

Detta är nu den i särklass mest detaljerade historiebeskrivning av Den Kinesiska Murens Historia som finns på den svenska webben.

Översikt över de olika sektionerna av den kinesiska muren som uppförts genom historien.

Kinesiska Murens Historia, Del 5 - Mingdynastins mur

Detta är femte och sista delen av en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Mingdynastins mur

Mingdynastins mur 明长城 är den mur som normalt förknippas med begreppet "Den Kinesiska Muren" och mycket stor andel av de murar som finns kvar idag är från Mingdynastin.

Direkt efter att mongolerna var utkörda från Kina och Mingdynastin var etablerad påbörjades renovering i måttlig takt av en del av de tidigare dynastiernas murar längs med norra gränsen. Inledningsvis byggdes inte några seriösa murar utan det byggdes mest befästningar och de befintliga murarna kompletterades med portar och vårdkasetorn. Bitvis byggdes Mingmuren senare längs de tidigare murarna från Northern Qi och Northern Wei. Det tog dock till år 1449 innan renoveringsarbetet kom igång på allvar av de äldre murarna.

Många av Mingdynastins murar var inte av samma solida kvalité som den mur som senare byggdes utanför Beijing av tegel och murbruk, utan de var mer i form av barriärer av jord ibland kombinerade med djupa diken. Det var först på slutet av 1500-talet som tegelmurarna som vi känner muren utanför Beijing började byggas.

Flera sektioner av Mingmuren förbättrades flera gånger under Mingdynastin. T ex Juyongpasset precis norr om Beijing förstärktes direkt 1368 som en initial åtgärd för att försvara huvudstaden. År 1449 byggdes en fästning vid Juyongpasset och även år 1540 fortsatte byggnationen av passets försvar.
Ett annat exempel är muren kring den viktiga militärstaden Datong. Från år 1399 till 1402 byggdes jordmur mellan Xuanhua och Datong. År 1413 kompletterades denna muren med ett dike. Efter 1484 byggdes ytterligare murar av jordvallar kring Xuanfu (också en viktig militärstad nära dagens Zhangjiakou) och Datong. I början på 1500-talet byggdes 500 km mur vid Xuanfu och Datong som ganska direkt behövde renoveras och förstärkas. På gund av det stigande hotet från den mongoliska ledaren Altan Khan som skapat ett högkvarter i Hohhot strax norr om Gula flodens norra krök fortsatte Mingdynastin att bygga murar på 1540-talet nordväst om Beijing norr om Datong och Xuanfu. Denna mur var i dubbel barriär och sträckte sig från Gula flodens nordöstra krök i en båge över Datong för att sedan mötas nära Juyongpasset norr om Peking. Även dessa murar var vid denna tiden huvudsakligen jordfästningar. Muren väster om Beijing kring Datong förstärktes på 1570-talet med tegel och sten.

År 1471 byggdes från Shenmu i Shaanxi till Yanchi i Ningxia. Efter Mingarmen år 1473 lyckats driva bort mongolerna från Ordos byggdes en mur som sträckte sig 910 km tvärs över det landområde som omsluts av Gula floden söder om Ordos. Denna mur som färdigställdes 1474 var i form av en barriär av jord som längs vissa sträckor kombinerades med djupa diken. År 1476 byggdes mur från Shanhaipasset till Yanmenpasset.

År 1550 lyckades Altam Khan dock rida runt murens östran ändpunkt och började plundra och bränna Pekings förstäder. För att täppa till denna lucka i huvudstadens försvar byggdes från år 1569 till 1583 en stenmur österut från Juyngpasset kompletterad med 1 200 vakttorn. till Shanhaipasset vid Bohaibukten. Sträckningen kring Peking byggdes delvis på basen av tidigare muren från Norra Qi. Det var under denna tiden som muren i Pekings närhet fick det utseendet som hela den kinesiska muren är känd under. År 1569 till 1572 byggdes 1007 vakttorn längs muren mellan Shanhaipass och Changpin.

De sista 70 åren fram till Mingdynastins fall år 1644 kompletterades jordmurarna med tegel och en del höga och imponerande torn och portar uppfördes. Tegelmurarna hade bröstvärn och torn fördelade med olika delning beroende på terrängen. Vanligen placerades tornen på 500 meter till 4 kilometers avstånd på synhåll för att kunna kommunicera med varandra med rök eller eldsignaler. Tornen hade olika funktion och kunds vara både bostäder och observationsplatser eller stridsplattformar. I anslutning till muren byggdes även fort och befästningar.

För att tillverka tegel till byggnationen uppfördes ugnar ofta i närheten av byggnadsplatsen för muren, men man har hittat tegelstenar i murens västra del som är tillverkade 80 km iväg från byggnadsplatsen. Murbruket varierade men ofta gjort av klibbigt ris.

Mingmuren var uppdelad i 9 garnisoner, som senare blev 11:
* Liaodong, Från koreanska gränsen till Shanhaipasset, 975 km lång.
* Jizhen, Från Shanhaipasset till Juyongpasset, 600 km lång.
* Changzhen, Från Mutianyu till Zijingpasset, 230 km lång.
* Zhenbao, Från Yanhekou till Lululingkou, 390 km lång.
* Xuanfu, Från Juyongpasset till Xihunfloden, 512 km lång.
* Datong, Från Zhenkoutai till Yajiaoberget, 335 km lång.
* Taiyuan (Shanxigarnison), Från Hequ vid Gula floden till Heshun, 800 km lång.
* Yansui, Från Qingshuiying till Yanchi, 885 km lång.
* Ningxia, Från Yanchi till Lanjing, 1000 km lång.
* Guyuan, Från Jingbian till Gaolan, 500 km lång.
* Gansu, Från Lanzhou till Jiayupasset, 800 km lång.

Det var genom Shanhaipasset som Minggeneralen Wu Sangui 吳三桂 på våren år 1644 öppnar portarna genom muren och släpper in den manchuriska armen som därefter störtar Mingdynastin och etablerar Qingdynastin.

Karta över den Kinesiska Muren byggd under Mingdynastin

Kinesiska muren från Mingdynastin nära Jinshanling

Kinesiska Murens Historia, Del 4 - Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin

Detta är fjärde delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin

Norra Weis mur
Norra Weis mur 北魏长城 byggdes ironiskt nog av ett nordligt nomadfolk, för att skydda sig mot ett annat nomadfolk. Efter att den långa Handynastin föll var det många mindre riken och dynastier som kom och gick, och en av de mer stabila var Norra Wei (386-534) som skapades i norra Kina av nomadfolket Xianbei.

Med start år 423 byggdes en ca 1 000 km lång mur från Chicheng (i Hebei drygt 100 km norr om Beijing) till Wuyuan (norr om Gula flodens norra krök) som skydd mor Rouranfolket från norr. Denna murs sträckning följde ungefär tidigare Zhaomuren. Mellan år 446 till 448 byggdes den inre muren söder om Norra Weis huvudstad Pingcheng (nära dagens Datong) från Gula flodens östra strand, söder om Pingcheng, och sedan nordost till Shanggubergen nordväst om Beijing för att ringa in och skydda huvudstaden. Den inre muren var byggd av packad jord och var lägre och tunnare än den norra yttre muren. År 484 planerades att bygga ytterligare ca 500 km mur österut till Liaofloden i Liaoningprovinsen, men det är inte fastslaget om denna mur förverkligades eller om det bara blev en renovering av tidigare murar. Dock finns det redogörelser från 500-talet som beskriver denna mur, och arkeologer har hittat resterna av en mur som kan dateras till denna period så det finns acceptabla indicier på att denna sträckning av muren har existerat.

Norra Qis mur
Norra Qis mur 北齐长城 byggdes mellan år 552 och 564 av Norra Qidynastin. Efter att Norra Weidynastin fallit delades dess territorium mellan Norra Zhoudynastin och Norra Qidynastin och båda var rädda dels för varandra och dels för nordliga nomader som vid den här tiden var turkar.

Norra Qidynastins murbyggande började år 552 med att bygga en försvarsmur i Shanxiprovinsen som ett skydd mot Västra Weidynastin. År 555 var 1 800 000 personer aktiva i murbygget, och 450 km mur byggdes från Juyongpasset norr om Beijing västerut till Gula flodens östra strand som skydd mot turkarna från norr. Denna muren var en mix av byggnadstekniker. Ibland jord eller sten från platsen eller uthuggningar i bergen och ibland försvarstorn och posteringar kombinerade med naturliga barriärer. Året efter förlängdes muren till Shanhaiguan vid Bohaibukten, och i ytterligare 5 år fortsatte dynastin att expandera muren och avslutade år 563/564 med att bygga en mur längs Taihangberget mellan Shanxi och Hebei.

Suidynastins mur
Suidynastins mur 隋长城 började byggas direkt när kejsare Wen år 581 enade Kina och skapade Suidynastin. Till skydd mot turkarna byggdes på bara 20 dagar en mur i nordvästra Shanxiprovinsen. Dock bröt turkarna snabbt genom denna gräns och Suidynastin satte igång att bygga långa murar och stationera tiotusentals soldater vid gränsen. Man renoverade även samma år de östra delarna av murarna som byggdes av Norra Qi och Norra Wei.

Vid tre olika tillfällen byggdes senare murar i Ordosregionen. (Ningxia, Shaanxi och Inre Mongoliet). År 585 byggdes 350 km mur av 30 000 man mellan Lingwu till Suide ganska nära där den senare Mingmuren skulle passera. Under år 586 och 587 gjordes ytterligare renovering och utbyggndad av muren men det är oklart exakt vilka sektioner som byddges.

Även efterförljande kejsare Yang fortsatte att bygga murar. År 607 sändes 1 000 000 man att bygga mur med start antingen från Yulin i Shaanxi eller från Youyu i Shanxi och fortsatte sin sträckning öster ut. Året efter sändes ytterligare 200 000 man för att fortsätta bygga murar i samma område. Denna mur löpte ungefär parallellt med den nuvarande gränsen mellan Shanxi och Inre Mongoliet.

Kejsare Yang påbörjade även en mur från Xining i Qinghaiprovinsen och öster ut, men dess slutpunkt är inte känd.

Liaodynastins mur
Liaodynastins mur 辽长城 beskrivs fåordigt i historiska arkiv att den påbörjades år 908 i Liaoningprovinsen fram till Songhuafloden som skydd mot stäppfolk i Manchuriet. Uppgifterna är inte entydiga om Liaodynastins murar.

Jindynastins mur
Jindynastins mur 金长城 är byggd till stor del i Inre Mongoliet och till största delen placerad mycket längre norrut jämfört med andra generationer av den kinesiska muren. Muren byggdes från år 1123 till 1201 och 750 000 man mobiliserades samtidigt för murbygget. Jindynastins murar var mer avancerade än de tidigare och kunde bestå av yttre vallgrav, yttre mur, inre vallgrav och huvudmur. Murarna hade även plattformar på utsidan för beskjutning av fienden och bröstvärn. Jindynastins mur bestod av flera försvarsbarriärer och den innersta låg ca 200 km norr om dagens Beijing och den nordligaste sektionen byggdes kring området där dagens Kina, Mongoliet och Rysslands gränser möts.
Jindynastins murar var de första som Djingis Khan rundade och forcerade på sin väg mot Beijing som föll år 1215.

Ungefärlig dragning av kinesiska muren byggd under Norra Wei, Norra Qi, Sui och Jindynastin år 423 till 1201

Resterna efter Jindynastins mur

Kinesiska Murens Historia, Del 3 - Handynastins mur

Detta är tredje delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Handynastins mur

Handynastins mur 汉长城, även kallad QinHanmuren 秦汉长城 är en förlängning och renovering av den tidigare Qindynastins mur och var ca 10 000 km lång, vilket gör Handynastins mur till den längsta av Kinas alla murar genom historien.

Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr och innan Liu Bang skapat Handynastin och år 202 f.Kr. utropat sig som kejsare Gaozu hade han påbörjat renoveringen av den tidigare Qinmuren kring Gula floden för att skydda Kina mot de nu enade och starka nomaderna Xiongnu. Efter ett tungt militärt nederlag mot Xiongnu år 200 f.Kr. tvingades Handynastin gå med på en för Handynastin förnedrande diplomatisk lösning om fred och handel med Xiongnu och murbyggnationen stannade upp.

141 f.Kr. tog kejsare Wudi ("krigskejsaren") makten i Kina som nu var starkt efter 60 år utan krig och kejsare Wudi startade krig med Xiongnu. 127 f.Kr. var området söder om Gula floden återerövrat och en storskalig återställning av den tidigare muren gjordes. Sannolikt var det mer än bara en stor renovering, utan det byggdes även nya murar som ersatte den tidigare. Längs med nordgränsen i Hebei och Inre Mongoliet har det hittats murar från kejsare Wudis tid som sannolikt i alla fall delvis ersatte den tidigare Qindynastins mur.

Kejsare Wudi hade farhågor att Xiongnu skulle alliera sig med Qiangstammarna som levde i dagens Tibet, och expanderade därför muren väster ut. 121 f.Kr var Hexikorridoren i Gansuprovinsen säkrad och en mur byggdes från Yongdeng till Jiuquan. En annan anledning till murens expansion västerut var att skydda den nya handelsvägen som senare skulle bli känd under namnet Sidenvägen. Tio år senare förlängdes muren upp till Yumenguan och Yangguan utanför Dunhuang som var den kinesiska civilisationens sista utpost mot väster. Olika källor ger olika tidsangivelser, men sannolikt kring 110-101 f.Kr. förlängdes muren ytterligare till Lop Nor 罗布泊 vilket är den västligaste punkt som den Kinesika muren nått.

Totalt förlängde kejsare Wudi muren 1 000 km västerut på 20 år. Dessa västliga murar byggdes av packad sand och jord, armerad med gräs med 12 till 15 cm tjocka lager. År 39 e.Kr. gav kejsare Guang Wudi 光武帝 order till General Ma Cheng att bygga ytterligare fyra murar i Henan, Hebei, Shanxi och Shaanxi men det är inte helt klarlagt dessa murars exakta sträckning. Överlag är det mycket varierande uppgifter om de exakta positionerna för de olika sektionerna av Handynastins mur.

Ungefärlig dragning av Handynastins mur som byggdes ca 206 f.Kr till 39 e.Kr.

Ett vårdkasetorn utanför Dunhuang från Handynastins mur.

Kinesiska Murens Historia, Del 2 - Qindynastins mur

Detta är andra delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Qindynastins mur

Qindynastins mur 秦长城, eller Den 10 000 li långa muren 万里长城, är vad som i populärhistoria är ursprunget till den Kinesiska muren, som andra dynastier senare byggde vidare på. Dock kommer muren att förändras mycket genom historien både var det gäller utförande och sträckning. Muren som den ser ut i dag (huvudsakligen från Mingdynastin) har en helt annan konstruktion, och definitivt en helt annan sträckning än Qindynastins mur.

221 f.Kr hade staten Qin vunnit det inbördeskriget som varat i ett kvarts millennium och enat de stridande staterna till ett stort Kina. Qinrikets kung Ying Zheng 嬴政, utropade sig till kejsare över Qindynastin och tog sig namnet Qin Shi Huangdi 秦始皇帝. Qin Shu Huangdi startade flera stora byggnadsprojekt. Han byggde sitt spektakulära mausoleum med tillhörande Terrakottaarmé, påbörjade bygget av Epangpalatset och byggde ett vägnät för att koppla samman områdena från de erövrade rikena (som var längre än det vägnät som romarriket byggde). Utöver detta byggde han också den 10 000 li långa muren. En "li" 里 var vid den här tiden 415.8 meter så muren påstås vara dryg 400 mil vilket är i rimlig storleksordning mot dess förmodade sträckning. Arkeologer uppskattar längden på Qindynastins mur till ca 500 mil.

General Meng Tian fick 214 f.Kr i uppdrag av kejsare Qin Shi Huangdi att driva bort Hunnerna (Rong och Di) från landet söder om Gula floden vilka var ett ständigt återkommande problem för Qindynastin. Därefter, år 215 f.Kr, påbörjades bygget av den nya Qinmuren under ledning av Meng Tian. Man monterade även ner många av de existerande gränsmurarna mellan de tidigare stridande staterna. Den nya muren sträckte sig från Lintao 临洮 (i södra Gansuprovinsen) till Liaodong 辽东 (området kring halvön i Liaoningprovinsen).

Basen för den nya muren var de existerande murarna från Qin, Zhao och Yan som renoverades, förlängdes och kopplades samman. Den östra delen av muren byggde vidare på basen av ruinerna från Yanmuren. Mycket tyder på att den mellersta delen i alla fall delvis låg en aning norr om den tidigare Zhaomuren, och den västra delen byggde till stora delar på den tidigare muren från riket Qin.

Oklart hur stor arbetsstyrka som var engagerad i murbygget men det var sannolikt ett flertal millioner och byggnationen tog 9 eller 10 år. Muren byggdes dels med armerad packad jord och även med sten. Sannolikt var inte muren helt kontinuerlig, utan den kopplade bitvis samman svårforcerade raviner och berg till en enhet. Det är inte helt fastslaget exakt vilken sträckning som Qindynastins mur hade och mycket information som finns om muren bygger på berättelserna från historikern Sima Qian.

Karta som visar Qindynastins murs ungefärliga sträckning.

Ruinerna efter Qindynastins mur.

Kinesiska Murens Historia, Del 1 - Muren före Qindynastin

Detta är första delen av fem i en serie av detaljerade djupdykningar i Den Kinesiska Murens historia som jag arbetar med. Jag har tidigare här skrivit en mer översiktlig artikel i ämnet för den som tycker att detta är för tungt.

Kinesiska murens historia är uppdelad i många separata faser och började byggas för ca 2 700 år sedan under Zhoudynastin, och de yngsta delarna byggdes ungefär 2 000 år senare under Mingdynastin. Ofta tillskrivs den utökning och sammankoppling av tidigare murar som gjordes under Qindynastin av Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (regenttid som kejsare 221-210 f.Kr.) som ursprunget till den kinesiska muren.

Kinesiska murens huvudsyfte beskrivs ofta vara att skydda Kina från nordliga nomadstammar som Rong, Di, Xiongnu, mongoler, munchurer och hunner och muren var i detta syftet vanligen placerad i gränsområdena mellan bördig jord och stäpplandskap. Dock finns det även mycket som tyder på att muren på vissa ställen även är byggd för att säkra ockuperat land mer än att bara försvara mot nomader. Muren kan också haft som delsyfte att hindra de egna invånarna från att fly från skatter och militära plikter.

Den Kinesiska Muren före Qindynastin

Under tiden för Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr.) och framförallt under dess senare del De stridande staterna (481-221 f.Kr.) var Kina uppdelad i ett flertal mindre stater som låg i krig med varandra. Under denna period byggdes flera olika längre och kortare murar. Några av murarna som byggdes under denna tid är inte placerade i den sträckningen som senare kommer att kallas "Kinesiska Muren". Murarna från denna tid var byggda i antingen sten eller av packad jord. Dessa murarna var i högre grad gränsmurar och försvarsanläggningar än de senare murarna.

Chumuren
Chumuren 楚长城 byggdes under 656 f.Kr. under Vår- och höstperioden i Henanprovinsen av staten Chu och är tillsammans med Qimuren den äldsta av de kinesiska murarna. Muren var ca 250 km lång, och på grund av sin geografiska sträckning i form av ett kantigt upp och nervänt "U" som omsluter dagens Nanyang 南阳 kallas muren "Rektangulära muren", 方城 (fāngchéng). Muren kopplar samman en serie mindre städer och fästningar längs den historiska gränsen. Under tiden för De stridande staterna (481-221 f.Kr.) expanderades och förstärktes muren och dess totala längd blev mer än 400 km.

Qimuren
Qimuren 齐长城 är en 619 km lång mur tvärs genom Shandongprovinsen som börjar i Changqing vid Gula floden och slutar nära Qingdao vid Gula havet och är tillsammans med Chumuren den äldsta av de kinesisk murarna. Muren byggdes av staten Qi, och påbörjades 685 f.Kr. och basen färdigställdes av kung Xuan av Qi 齐宣王 (regenttid 319-301 f.Kr), men den fortsatte att utvecklas även senare. Till skillnad från en stor del av de senare murarna i Kinas historia så var Qimuren inte ett skydd mot nomadfolk från norr utan en utpräglad gränslinje för södra Qi. Murens utförande varierar över dess sträckning. I bland är muren dubbel, i bland har den skyttevärn, befästningar och torn och i bland är det avbrott i muren där den passerar branta och svårforcerade berg. Qimuren har även kallats 千里长城 "den tusen Li långa muren" vilket inte ska förväxlas med 万里长城 "den tio tusen Li långa muren" som den senare Qindynastins mur kallas.

Qinstatens murar
Qinstatens murar 秦国长城 byggdes av riket Qin (som senare kommer att skapa Qindynastin) under perioden De stridande staterna (481-221 f.Kr.). Tidigt i perioden byggdes en mur i anslutning till Luofloden 洛河 från där floden rinner ut i Weifloden 渭河 och norrut. Under Kung Zhao's regentid (306-251 f.Kr.) byggdes en mur från Lintao i södra Gansuprovinsen i nordostlig riktning upp mot Ordosplatåns östra sida tills den möter Gula floden i Inre Mongoliet. Det finns inga exakta längdangivelser för Qinstatens murar och det är ingen tydlig samstämmighet mellan källor om murarnas exakta sträckning och tiden för dess byggnation.

Weimurarna
Weimurarna 魏长城 byggdes 361–355 f.Kr. av staten Weis kung Huiwang 魏惠王. Av rädsla för staten Qin byggdes en över 500 km lång mur, Heximuren, i Shaanxiprovinsen längs med Luofloden 洛河 och Gula floden i nordsydlig riktning. Wei byggde även en södra mur, Henanmuren, i Henanprovinsen i anslutning till sin huvudstad Daliang 大梁 (nära dagens Kaifeng 开封). Den södra muren startar i Zhengzhou, korsar Gula floden och viker därefter väster ut och var ca 200 km lång. Den exakta sträckningen av Weimurarna är inte entydigt beskriven i olika källor.

Yanmurarna
Yanmurarna 燕长城 byggdes av staten Yan norr och söder om dagens Beijing. Den södra muren byggdes 334-311 f.Kr. i Hebeiprovinsen ungefär 100 km söder om Beijing och kallas Yishuimuren 易水长城. Den sträcker sig från foten av Taihangberget 太行山 och löper ca 250 km i sydostlig riktning. Muren byggdes som ett försvar mot staterna Zhao, Qi och Qin under De stridande staterna. Den norra muren byggdes 254 f.Kr.  som ett försvar mot nomader från norr och var den sista muren som byggdes innan Qindynastin. Muren börjar i västra Hebeiprovinsen och passerar ca 150 km nordväst om Beijing fortsätter upp en bit i Inre Mongoliet sedan in i Liaoningprovinsen för att avsluta mot Qingchuanfloden i Nordkorea.

Zhaomurarna
Zhaomurarna 赵长城 uppfördes av staten Zhao under De stridande staterna. En ca 200 km lång södra mur uppfördes i södra Hebeiprovinsen som i en halvcirkelbåge omsluter staden Handan. Muren byggdes 333 f.Kr som skydd mot staten Wei. För att skydda sig mot nomader, huvudsakligen mot Hu, byggde kung Wuling 趙武靈王 år 300 f.Kr två nordliga murar i Inre Mongoliet norr om Ordosplatån. Båda går i östvästlig riktning parrallellt och delvis överlappande precis norr om Gula Flodens nordligaste del.

Sektioner av den Kinesiska muren byggda före Qindynastin tom 221 f.Kr.

Qimuren nära dess västra ändpunkt vid Changqing.

Dagens boktips: "Sun Zis Krigskonst"

För ca 2 500 år sedan så skrev Sun Zi, 孙子, klassikern "Sun Zis Krigskonst", 孙子兵法 ,vilket sannolikt är det mest kända militära klassiska verk från Kina som finns.

Boken är helt och hållet en lärobok i krigsföring. Tesen i boken är att ett krig, eller ett slag, inte huvudsakligen vinns på slagfältet utan det vinns genom bra strategier och planering. Att boken är skriven för 2 500 år sedan gör naturligtvis att språket och meningsuppbyggnaden är en aning "gammalmodig", men när man kan se genom de i bland ganska komiska formuleringarna så märker man att det finns mycket kloka teorier och resonemang bakom.

Man kan se boken som en kurs i ledarskap, och trots att boken är skriven för militära aktioner kan de strategier som presenteras mycket väl implementeras i moderna affärsmässiga situationer t ex mellan dig och din kund eller mellan dig och din leverantör om man tolkar teserna anpassat för dagens förutsättningar.

Boken är kort, och det är ingen tung läsning. Den innehåller 13 korta kapitel, och det tar bara några minuter att läsa varje kapitel. Jag tycker boken är roande, och jag tror inte man behöver ha ett intresse av Kina för att kunna uppskatta den.

För att citera Mästare Sun:

"Den som inte till fullo känner till strategiutformandets fällor kan inte heller känna till dess finurligheter."

Det finns tre olika svenska översättningar av Sun Zis Krigskonst. Den som jag läst (på bilden ovan och översatt av Bengt Pettersson, Ooi Kee Beng och Henrik Friman) är översatt direkt från den klassisk kinesiska, vilket de övriga inte är. 

Vad vet vi om den Första Kejsarens Grav?

Utanför Xi'an finns graven till Kinas Första Kejsare, Qin Shi Huangdi, som dog dog år 210 f.Kr. Graven är definitivt mest känd på grund av Terrakottaarmén som vaktar dess östra sida, men denna armé är bara en av många detaljer i gravkomplexet.
Graven i sig, som visuellt bara är en jordpyramid, är inte speciellt känd för den stora massan, huvudsakligen på grund av att den aldrig har blivit utgrävd.
Men vad vet man om vad som finns inuti graven?

Egentligen inte så mycket, men det finns några textrader skrivna av historikern Sima Qian 司马迁 i boken Shiji 史记 ungefär 100 år efter kejsarens död.
Följande är vad Sima Qian skriver:

九月，葬始皇郦山。
始皇初即位，穿治郦山，及并天下，天下徒送诣七十余万人，穿三泉，下铜而致椁，宫观百官奇器珍怪徙臧满之。
令匠作机弩矢，有所穿近者辄射之。
以水银为百川江河大海，机相灌输，上具天文，下具地理。
以人鱼膏为烛，度不灭者久之。

Detta är alltså en mer är 2 000 år gammal gammal kinesisk text som i allt väsentligt inte går att översätta med t ex Google Translate (prova gärna) utan en översättning kräver ingående manuellt arbete. Nedan följer en översättning gjord av mig och min flickvän Sui Xin 隋鑫:

I september begravdes den först kejsaren i Lishan (berget öster om Xi'an).
När den första kejsaren tillträdde så påbörjades byggnationen av hans grav i Lishan. 700 000 man från hela riket byggde graven väldigt djupt. Den yttre kistan var byggd av koppar, och i graven fanns palats, en modell av regeringen och väldigt mycket skatter.
Hantverkare beordrades att rigga armborst som kommer att avfyra pilar mot inkräktare.
Floder och hav var byggda i kvicksilver med en mekanism som håller kvicksilvret rinnande. I taket är himmelen avbildad och på golvet är jorden avbildad.
Belysningen drivs av valolja (eller olja av Kinesisk jättesalamander) för att brinna väldigt länge.

Utöver ovanstående text så har man med markradar konstaterat att i jordpyramiden finns en 30 meter hög byggnad. Byggnaden har fyra trappliknande väggar där varje vägg har nio plattformssteg.

Ett mycket intressant ytterligare faktum är att kvicksilverhalten i jorden över graven är extremt mycket högre än normalt. Även intressant är att de områdena med extremt hög koncentration av kvicksilver är fördelade som en kartbild som med god vilja kan representera där det fanns vatten i Qindynastins Kina, vilket definitivt ger styrka år trovärdigheten i Sina Qians berättelse.

Denna artikel, fast utökad och i mer formell form, har jag även publicerat på svenska Wikipedia: Qin Shi Huangdis mausoleum

Karta över området runt Kinas första kejsares grav. Notera Terrakottaarmén öster om gravpyramiden.

Bild över innehållet i Kinas första kejsares grav baserat på mätningar med markradar.

Intervjuad på MotKina.se

En artikel där jag är intervjuad om att Bo, Leva, Arbeta och Göra Affärer i Kina finns att hitta här på MotKina.se.

När historien var nära att ta en annan riktning

Kejsardömet Kina grundades år 221 f.Kr. efter att riket Qin erövrat samtliga konkurrerande länder under de Stridande Staternas period i slutet av Zhoudynastin. Dock var historien snubblande nära att ta en helt annan vändning, vilket skulle gett dramatiska konsekvenser på historien...

Av de sju rikena som i slutet av de Stridande Staternas period kämpade om makten, så hade starka Qin år 228 f.Kr erövrat Han, Wei och Zhao. Nästa rike på tur var Yan (med Ji, dvs dagens Beijing som huvudstad).

Yan's kronprins Dan 燕丹子 (som satt fången hos Qin, men rymde 232 f.Kr.) försökte rädda situationen och skickade år 227 f.Kr. sin chefsambassadör tillsammans med sin vasall Jing Ke 荊軻 på besök till Qin med det officiella uppdraget att förhandla fram en diplomatisk lösning på kriget. Med sig hade de två gåvor: Huvudet från en general som hoppat av från Qin till Yan och en karta över delar av dagens Hebei. 

Inuti den hoprullade kartan låg även en gömd kniv, och tanken var att när ambassadören visade generalens avhuggna huvud för Qin's kung (som då förhoppningsvis skulle bli lite distraherad) så skulle Jing Ke rulla fram kniven och mörda kungen.

Det exakta förloppet när de väl träffade kungen är lite oklart, men de lyckades aldrig mörda Qin's kung och de blev i stället själva avrättade, och Qin anföll och besegrade senare Yan...och Chu...och Qi...och skapade kejsardömet Kina. Skapade "天下".

Historien kan låta lite som en saga, men "sagan" finns nertecknad i flera av varandra oberoende skrifter, så det är ganska troligt att det kan vara sanning bakom. Variationer finns dock, vilket jag tycker stärker sanningshalten. T ex i den mest kända boken om händelsen: Yandanzi 燕丹子 "Prince Dan of Yan" beskrivs att Jing Ke lyckades hugga örat av kungen innan han själv blev dödad, men den detaljen saknas i de övriga versionerna.

Den färgstarka spelfilmen Hero 英雄 från 2002 är sannolikt inspirerad av Jing Ke's mordförsök, men utspelar sig några år innan, när det fortfarande var sju riken.

Bild från filmatisering (av LionTelevision) av mordförsöket på Qin's kung föreställande kniven som Jing Ke just rullat fram ur sin karta och nu ska använda för att försöka mörda kungen, vilket dramatiskt skulle förändrat Kinas historia om han lyckats.

Karta som visar Kina under de stridande staternas period vid tiden för Jing Ke's mordförsök på Qin's kung när staterna Han, Wei och Zhao redan var erövrade av Qin och Yan står på tur.

Krister i Beijing goes Wikipedia

Jag reflekterar allt för ofta över att inom vissa områden är den tillgängliga informationen på vårt svenska Wikipedia väldigt svag. Vad det gäller t ex kinesisk historia kan det bitvis vara helt bedrövligt dåligt om man går utanför det som ryms inom populärhistorian. Engelska Wikipedia är naturligtvis bättre, men fortfarande "big room for improvement".

För att i alla fall göra något åt situationen har jag själv roat mig med att börja konvertera mitt eget material in i Wikipedia. Huvudsakligen till den svenska versionen, men jag har även börjat komplettera den engelska. Det är mycket tidsödande att skriva på Wikipedia eftersom varje påstående hela tiden måste backas upp med referenser och det finns en hel del regelverk kring hur man får skriva.

Följande inlägg här på bloggen finns nu kompletta som Wikipediaartiklar:
Wikipedia: Suidynastin
Wikipedia: Luoyangs historia
Wikipedia: Kejsarkanalen

Med Kina-anknytning, men som inte har något ursprung här i bloggen, har jag även skrivit:
Wikipedia: Yan (Zhoudynastin)

Jag är även inne och kompletterar här och där i redan befintliga artiklar.
I den mån någon är intresserad av att följa vad jag gör på Wikipedia så loggar jag mina aktiviteter på min profilsida:
Wikipedia: Användare:KristerBlomberg

Notera att Wikipedia är ett levande forum där artiklar ständigt utvecklas, så det är mycket troligt att ovanstående sidor kommer att byggas om i framtiden av någon annan än mig.

Visserligen ingen koppling till denna blogg, men för den som är intresserad av antik arkitektur kan jag även nämn att jag just skrivit:
Wikipedia: Parthenons geometri

Skärmdump från min artikel Luoyangs historia på Wikipedia som den såg ut 2014-01-14.

Sui enar Kina

Efter 426 år av den "gyllene" Han-dynastin så splittras Kina år 220 i flera mindre riken. Under de kommande 370 åren så förändras gränserna ständigt och riken kommer och går.
År 579 befinner vi oss i slutet av Southern and Northern Dynasties, 南北朝 och Kina består av fyra riken:
❏ Northern Zhou Dynasty, 北周朝
❏ Western Liang, 西梁
❏ Chen Dynasty, 陈朝
I det tämligen framgångsrika Northen Zhou har precis 6-åriga(!) Kejsare Jing 周靜帝 tillträtt tronen. Ämbetsmannen Yang Jian styr i praktiken riket och år 581 tar han makten och avlivar barnkejsaren. Yang Jian startar Sui-dynastin 隋朝, och ger sig själv namnet Kejsare Wen 隋文帝.
År 587 erövrar Kejsare Wen riket Western Liang och år 589 har han erövrat det stora Chen-riket i söder, och nu är Kina enat igen under Sui-dynastin. Dock blev Sui-dynastin mycket kort; bara 37 år.

Även om Sui-dynastin var kort så uträttades mycket som fick betydelse för många efterföljande dynastier:
❏ Kejsarkanalen 大运河 byggdes som fortfarande är världens längsta kanal.
❏ Den Kinesiska Muren utökades.
❏ Lagboken Kaihuang Code 开皇律 sammanställdes, och användes sedan av alla Kina's efterföljare dynastier (och även av många andra länder i Ostasien, t ex Vietnam, Japan och Korea.)
❏ Xian (Changan) byggdes ny från grunden strax söder om dess tidigare centrum och blev världens största stad.
❏ Luoyang byggdes ny från grunden (baserat på nya Xian's layout)
❏ Buddhism blev brett etablerad i landet.

Kejsare Wen dog år 604; sannolikt mördad av sin andra son Yang Guang som tog kejsartronen och namnet Kejsare Yang 隋煬帝. Kejsare Yang var en riktig tyrann vilket skapade uppror bland befolkningen och han körde även dynastins ekonomi i botten med sina kostsamma byggprojekt, men även flera krig mot Korea (Goguryeo, 高句丽).
År 617 var det uppror i stora delar av riket och år 618 blev Kejsare Wen mördad i sitt palats i Yangzhou efter en kupp ledd av en av hans generaler och Sui-dynastin föll. (Hans grav lokaliserades precis nyligen i Yangzhou)

Sui-dynastin (581 till 618) har många likheter med Qin-dynasyn (221 till 206 f.Kr.):
❏ Båda enade Kina efter långvarig splittring och krig.
❏ Båda var mycket korta dynastier med bara två kejsare.
❏ Båda gjorde mycket stora byggnadsverk (Kejsarkanalen, Terrakottaarmén och Kinesiska Muren)
❏ Båda efterföljdes av mycket starka och långa dynastier. (Tang resp. Han)
❏ Båda skapade lagar, regler och standarder som blev framtida normgivare.

Karta som visar Sui-dynastins utbredning och när de inledande landerövringarna gjordes. Dock besegrades aldrig Goguryeo (grönmarkerat) trots flera dyrköpta försök.

Historien om Luoyang

Det var i området kring vid Gula floden 黄河  i närheten av dagens Luoyang 洛阳 som Kina "föddes" för ca 4 000 år sedan. Luoyang är den av "Kinas fyra stora antika huvudstäder" som har den äldsta historien av de fyra. Staden har byggts i flera etapper och på flera olika platser kring Luo River 洛河. Nio gånger har Luoyang's byggts om genom historien! För att få perspektiv på tiden kan man konstatera att när Luoyang byggdes om för nionde gången (år 604) så fanns inte ens Birka i Sverige.

De olika ny/om-byggnationerna:

(1) ❏ Ca 20 km öster om dagens centrum av Luoyang har man hittat resterna efter en stad daterad 2000-1500 f.Kr. och detta är troligen Zhenxun 斟鄩 (Zhēnxín) som var den näst sista huvudstaden för Xia-dynastin. Bland ruinerna hittar man bl. a. spåren av ett stort palats, med en liten inre "stadsmur" runt templet.

(2) ❏ 6 km öster om ovan nämnda Zhenxun har man även hittat staden Xibo 西亳 som byggdes ca 1600 f.Kr. Xibo var huvudstad för Shang-dynastins ca 1550 till 1400 f.Kr. Denna stad har både stadsmur, vägar och ett palats och många kungliga byggnader.

(3) ❏ Lite drygt år 1000 f.Kr. byggdes staden Wangcheng 王城 i västra delen av dagen Luoyang. Staden ganska liten; ungefär en kvadratkilometer i ett 3x3 kvaters rutmönster.

(4) ❏ Ungefär samtidigt som Wangcheng (3) grundas (ca 1000 f.Kr.), fast 20 km öster ut, byggdes även staden Chengzhou 成周. Chengzhou tog över som huvudstad för Östra Zhou från år 519 f.Kr fram till år 367 f.Kr.

(5) ❏ Ovan nämnda Wangcheng (3) blir huvudstad när Kina går in i Östra Zhou-dynastin år 771 f.Kr. och staden utökades då rejält i storlek och byggs ut till ca 8 gånger ursprunglig storlek. I många avseenden byggd som en lite mindre kopia av Chengzhou (4). Wangcheng förblev huvudstad tills den förstördes under inbördeskriget år 510 f.Kr

Var det gäller städerna Wangcheng och Chengzhou så är det en viss förvirring i historieskrivningen och städerna förväxlas i bland. De byggdes båda ungefär samtidigt på ungefär samma plats och båda har varit huvudstad för Östra Zhou-dynastin, så visst är förväxlingsrisken uppenbar.

(6) ❏  Innanför de tidigare stadsmuren av Wangcheng (5) byggs staden Henan Fu precis i inledningsskedet av Han-dynastin ca 200 f.Kr och var då huvudstad men förlorade snabbt sin betydelse när den ny-ombyggda Changan (Xian) stod färdig och huvudstaden flyttades dit.
Henan Fu var en mycket liten stad med huvudsakligen administrativa byggnader, och det är osäkert hur länge staden levde vidare.

(7) ❏  När Östra Han-dynastin startas år 25 byggs Luoyang på samma plats som Chengzhou (4) låg tidigare och delar av den gamla stadsmuren återanvänds. White Horse Temple 白马寺 byggs väster om staden. Efter Han-dynastin kommer även Wei-riket att använda samma huvudstad och renoverade då staden som brunnit i slutet av Han-dynastin och byggde bland annat ytterligare en befästning i nord-västra hörnet av staden. Även efterföljande Westen Jin-dynastin använde Luoyang som huvudstad fram till år 311 då staden totalförstördes.

(8) ❏  År 493 flyttade Northen Wei-dynastin huvudstaden till Luoyang och till samma plats som den tidigare staden, men utökade ytan kraftigt utanför den tidigare stadsmuren. Man började även bygga Longmen-grottorna 龙门石窟 söder om staden. Staden totalförstördes igen(!) år 534.

(9) ❏  Så fort Kejsare Yang tog makten över Sui-dynastin år 604 så började han bygga sin andra huvudstad i Luoyang vars layout inspirerades av just ombyggda Xian. Året efter var staden färdig och placerad ungefär mitt i centrum av dagens Luoyang. Efterföljande Tang-dynastin använde även samma stad som sin andra huvudstad tills dynastin gick under år 907 och staden övergavs successivt under Song-dynastin.

Det var först på 1600-talet som staden levde upp igen och har därefter växt "organiskt" utan några tydliga milstolpar. I dag är Luoynag, med kinesiska mått, en mindre stad med drygt 6 millioner invånare.

En plottrig karta som visar de nio olika uppbyggnaderna av staden Luoyang genom historien.  Rutmönstren i stadsbilden representerar de verkliga kvarteren. Det är bara Zhenxun (1) som inte har någon yttre stadsmur.

De flesta städerna är uppbyggda med kvarteren i tydliga rutnät vilket är mycket vanligt bland äldre Kinesiska städer som inte har växt "naturligt", utan en kejsare har bestämt att nu och här ska vi bygga en stad.

Tidslinje som visar de olika faserna i Luoyang's historia. Numrera i rutorna representerar beskrivna faser i artikeln. De gula fälten visar när staden var huvudstad. Notera att under Sui och Tang (9) så var Luoyang parallell huvudstad till Xian.

Utgrävning av Zhenxun (1) som är det äldsta Luoyang. En ca 4 000 år gammal stad.

Longmen-grottorna med utgrävda buddhistiska motiv som finns en dryg mil söder om Luoyang, och började byggas under Northen Wei-dynastin år 493.

Karta över Luoyang som staden såg ut under Sui/Tang-tiden (9). Luo River's sträckning är lite anna i dag. Detta har inte minst påverkat Zhenxun (1) där vissa delar nu ligger på flodbotten.