Visitkortskultur

Proceduren för att överlämna Visitkort, 名片 (míngpiàn), skiljer sig avsevärt mellan Kina (eller rättare sagt östasien) och västvärlden.

På det typiska mötet i västvärlden är visitkortsöverlämnandet ett "måste" som lite nonchalant är snabbt avklarat likt när man delar ut kort när man spelar poker. Man slänger ut korten över bordet utan att göra någon "big deal" av det hela. Skulle man gör en stor affär av sitt kort så är det lite som "Titta vilken fin titel jag har", vilket normalt inte uppfattas som särskilt fint.

I Kina är det helt annorlunda. Här är visitkortsöverlämnandet som en ritual. Man lämnar över korten med båda händerna, och tar emot med båda händerna, och tackar och nästan bugar lite. När du mottagit ett kort ska du intresserat titta på det en stund och gärna ställan någon fråga angående innehållet, typ:

"Jaha, ditt kontor är i Shanghai. Det är en fin stad. Jag var där förra sommaren."

Om du bara tar emot ett kort utan att granska det, så uppfattas det ofint, och ointresserat.

Eftersom att ett kortsöverlämnande kräver alla inblandades fyra händer, så kan man bara överlämna ett kort i taget. Jag har inte förstått vad det är för regelverk som gäller angående vem som ska lämna först - Men det är det kanske någon som vet?

I internationella kretsar i Kina så har visitkorten alltid tryck på båda sidorna. En Kinesisk och en Engelsk sida. Om du överlämnar ett Engelskt kort till en Kines så kommer han nästan garanterat att vända på det och leta efter den Kinesiska sidan. Ska du göra karriär i Kina så ska du definitivt skaffa dig ett dubbelsidigt Visitkort.

Mitt Kinesiska visitkort, som även har en Engelsk baksida. (eller vilken sida är baksidan?)