Houhai, 后海

Av Beijings olika nöjesdistrikt är Hou Hai 后海 det vackraste.

Nu är namnet lite vilseledande, för Houhai är egentligen sjön nordväst om det som i folkmun kallas Houhai dvs området runt sjön Qianhai 前海. Här är det helt fulla av barer och restauranger. I princip hela strandremsan runt sjön och även en bra bit upp kring Houhai ligger barerna och restaurangerna tätt ihop.

Jag har inte räknat, med jag gissar att det är en bra bit över 100 barer längs vattnet. Miljön är riktigt trevlig då nära på alla ställen har utsikt över sjön. Jag skulle uppskatta att ungefär hälften av barerna har live-musik och det är en sak som utmärker Beijing's bar-miljöer. Jag har inte upplevt en så utbredd "live-kultur" i någon annan stad.

Det är inte billigt här. Ölpriser på 30 RMB och uppåt är vanligt och drinkar kan kosta 50 RMB eller mer. Man får betala för miljön. En del ställen tillämpar även den fåniga regeln att man måste beställa "helrör" för att få ett bord, men de är lyckligtvis inte så många. De dyraste ställena är i sydvästra kanten av sjön, dvs där taxibilarna normalt släpper ev en om man säger "Houhai".

Naturligtvis kan man enligt Kinesisk standard även hyra trampbåt och cirkulera på sjön vilket är lite småtrevligt.

Houhai 后海 ligger väldigt centralt innanför andra ringvägen precis norr om Beihai-parken 北海.

Skymningsbilder från Houhai. Hela sjöns strand är fylld av barer och restauranger. Vacker miljö för fest.

De röd-markerande områdena är där barerna ligger som tätast runt sjön. Ca 2 000 meter nöjesliv.

Sjuk prissättning på Kaffe

Jag skrev tidigare om den ovanliga prissättningen här i Kina att Juice ofta kostar mer än sprit på barer och restauranger.

En annan restaurangprodukt som är lite märkligt prissatt är Kaffe.

På ett normalt kafé här i Kina brukar en kopp Cappuccino eller Latte kosta i storleksordningen 30 RMB (=SEK). Det finns några få undantag där priset går ner kring 20 RMB, men det är ovanligt. På de riktigt lyxiga hotellen är ett vanligt pris 50-60 RMB.

Man kan även hitta ställen som klipper till rejält med prislappen, och t ex på mindre flygplatser har jag sett flera exempel på absurda menyer. Senast nu på Guilin's flygplats kostar "Milk Coffee" 78 RMB. Ska tilläggas att man i samma bar kan köpa ett glas med Svensk ABSOULT Vodka för 28 RMB, och det är inget litet glas.

Sedan min tid som krögare här i Beijing är jag väl insatt i råvarukostnaderna, och även de finare Italienska kaffebönorna kan inte på något vis motivera dessa priserna.

(Ska man dricka billigt kaffe i västvärlden så tycks Spanien vara ett utmärkt alternativ som sticker ut i det lägre prisläget. Även på de mera turistintensiva platserna i Barcelona kostar inte en kopp Cappuccino mycket mer än 1€.)

Två sidor ut samma meny från en bar på flygplatsen i Guilin.

Milk Coffee 78 RMB. ABSOLUT vodka (ett glas) 28 RMB.

Krister i Kalmar

Har nu landat i Kalmar (i Sverige) och kommer att spendera betydligt mer tid här ett tag än jag gjort de senaste åren. Vid sidan om att få mer tid med min Dotter ska jag även den närmaste tiden ägna mig åt att lite mer på allvar marknadsföra mina exotiska produkter och försöka få ut dem i butiker här i Sverige. Om ni skulle ha något förslag på butiker som kan tänkas vara intresserad av att sälja mina prylar är jag mycket tacksam om ni kan maila mig.

Jag har även lite andra små planer och funderingar som jag filar på, men dem håller jag inom mig tills vidare. Jag återkommer nog i ämnet.

Jag har inte något bestämt datum när jag återvänder till Beijing, men jag hoppas att jag snabbt får lite fart på min försäljning och säljer slut på mitt lager, och då åka tillbaka till Kina och expandera min business.

Min dotter Ammie framför det berömda porträttet på Tiananmen天安门. Jag funderar ibland på om min tid i Beijing har satt några avtryck i staden.

Här har jag varit

När jag påbörjade mitt studieprojekt här i Kina på våren 2009 hade jag en romantisk ide att jag varje månad skulle resa till ett ny stad här i Kina. Så blev det inte riktigt, och jag har ibland dåligt samvete för att jag inte reser mer än jag gör.

Dock har det ändå hunnit bli en del turer även om det blev glesare än planerat. Inte minst nyligen har jag varit ganska aktiv och fått in några nya städer i listan. Jag roade mig med att märka ut på en karta vilka ställen jag besökt, och det blev faktiskt 21 olika städer (om jag nu inte glömt någon) och dessa städerna är placerade i 15 olika provinser*.

(För att få proportion på avstånden så kan man jämföra med att Kina har ungefär samma yta som Europa, och de flesta provinserna är större än de flesta Europeiska länderna - både vad det gäller folkmängd och yta.)

Detta är naturligtvis ganska många sett ur ett normalt Svenskt perspektiv, men inte så väldans mycket om man varit bosatt här i tre år. Jag har fortfarande ganska många pinsamma tomrum på kartan, och pinsammast är nog Tibet 西藏 som man rimligen borde prickat av redan på den tiden man var här som turist. Yunnan 云南 är en annan grov lucka som jag gärna snart täpper till. Man kan även konstatera att jag inte besökt en enda plats i västra Kina.

Nåväl. Kina är så stort, så det kommer alltid att finnas många luckor att fylla, och det får ses som positivt att man har en massa intressanta resmål kvar.

Karta över Kina där jag märkt ut de städer som jag besökt. (klicka för större).

Karta över Kina där jag märkt ut de provinser* jag besökt (klicka för större) Komiskt att platserna bildar någon form av cirkel på kartan.

*) Provinser

På Provinsnivå 省级行政区 finns det 4 typer av administrativa enheter

❏ Provinser 省 (markerade med rosa färg på kartan)

❏ Autonoma regioner 自治区 (markerade med brun färg på kartan)

❏ Storstadsregioner 直辖市 (markerade med mörkröd färg på kartan)

❏ Speciella administrativa regioner 特别行政区 (markerade med blå färg på kartan)

Taiwan lever definitiv i en gråzon och det råder delade meningar om kategoriseringen på regionen. Jag valde att måla blått i brist på annat.

Bloggskadad

Åse skrev i kommentarsfältet för ett år sedan att jag var bloggskadad när jag fotade och publicerade från mitt akuta tandläkarbesök.

Jag kan inte mer än att hålla med.

Sedan jag för två år sedan började blogga på allvar så är bloggen något som alltid finns i bakhuvudet vad man än gör. Ser man en intressant händelse gäller det att ständigt vara beredd att fota, och sedan går man och funderar på hur man ska hitta en intressant vinkel för att kunna skriva ett acceptabelt intressant inlägg om företeelsen eller händelsen.

Det tar en hel del tid att blogga med den typ av "informativ" blogg som jag har. Det är sällsynt att jag skriver ett inlägg samma dag som jag publicerar. Det är bara när det dyker upp någon speciell händelse som kväver dagsaktuell publicering, annars filar jag ganska länge på varje inlägg, och ofta krävs lite researcharbete för att få lite informativ tyngd i texten.

Man är naturligtvis även intresserad och nyfiken på mottagandet av det man skriver, och någon form av värdetal på kvalitén av ett inlägg är vilka kommentarer man får. Det är alltid intressant på morgonen när man startar datorn (mitt i natten svensk tid) att se mottagandet från gårdagens inlägg.

"Kinesiska Dalahästar? Det kanske man kan göra något roligt blogginlägg av",

tänkte jag när jag såg denna skylten, så jag fotade. Men - Nej, det blev inget.

Skolavslutning

I två år har jag nu pluggat Kinesiska i Beijing. Någon gång måste allt ha ett slut, och nu bedömer jag det som lagom att avsluta denna fasen av min språkutbildning, så i onsdags hade jag "skolavslutning" och fick mitt 结业证书 (jiéyè zhèngshū) dvs "Utbildnings certifikat".

Detta avslut betyder långt ifrån att jag är färdigutbildning, men i närtiden får det bli självstudier och fortsatt praktik för att hålla min kunskapsnivå.

Dessa två åren har inte vart 100% heltidsstudier. Jag har gjort nio resor till Sverige och en hel del inrikesresor i Kina som har tagit studietid. Jag hade även min period som krögare och efter jag köpte kaféet så har studierna bara gått på halvfart. Nu ska jag inte döma mig för hårt för mina utsvävningar. Normala universitetsstudier i Kina har vanligen lite drygt 30 effektiva utbildningsveckor per år, vilket faktiskt bara är 60% av året, så jag har nästan hållit universitetsfart vilket får räknas som godkänt. Jag har även under ganska lång tid gjort nära på all daglig konversation på Kinesiska vilket är en bra träning.

Vad händer nu då? Vad blir nästa steg?

Kort uttryckt ska jag i närtid lägga mycket tid på mitt företag och se om jag kan få det att växa. Jag kommer att återkomma mer i detalj om detta strax.

Jag och min privata lärare 许丽丽 (Xu Lili) som i ett och ett halvt år har jobbat med att få ordning på min Kinesiska. Hon är en mycket kompetent lärare, så mina språkliga brister beror enbart på mig.

En extrem kulturförstörelse

Bygget av Gamla Sommarpalatset, 圆明园 i Beijing påbörjades 1707. Den Kinesiska kejsaren hade lite speciell smak, så han hyrde in Europeiska designer för att få en exotisk stil på palatset. Resultatet blev ett mycket extremt paltasområde i sten med massor av byggnader i olika stilar och många parker och tar upp en yta på hela 3,5 km².

År 1860 i slutet av Andra Opiumkriget så plundrade och förstörde England och Frankrike stora delar av palatset som en hämndaktion. 40 år senare så slog Eight-Nation-alliansen sönder det som var kvar av byggnaderna och i dag är det bokstavligen bara ruiner kvar.

Palatset plundrades på en otrolig mängd ovärderliga konstföremål och man utförde en av världshistoriens större kulturskatt-förstörelser när palatset krossades.

Idag har t ex The British Museum och Victoria and Albert Museum stora delar en de Kinesiska kronjuvelerna och mängder med historiska föremål och bokrullar daterade ändan bort till Tangdynastin. Det var inte länge sedan två av de tolv stora bronsstatyer från palatsets fontän auktionerades ut i Paris. Det är lite tragisk ironi att de som utförde tragedin fortfarande idag drar nytta av bytet från plundringen.

Kineserna är allt annat än glada åt att stora delar av deras kulturskatter är spridda över världens museum. Man tror att ca 1 500 000 olika föremål från palatset är spridda över ett 50-tal länder. Kina håller på att kartlägga världen museum för att försöka få en klar bild av var alla dess prylar tagit vägen och de har hittat en hel del, men det är fortfarande massor som saknas. Nästa steg är att försöka få länderna som håller prylarna att återlämna dem, vilket inte är så lätt.

Det Gamla Sommarpalatset ligger uppe i Beijing's universitetsområde (ganska nära det "Nya" Sommarpalatset) och är en allt för bortglömd och historiskt viktig turistattraktion som många missar att besöka.

Ungefär så här såg Sommarpalatset ut innan det förstördes och plundrades.

Så här ser Sommarpalatset ut idag från ett fågelperspektiv efter den slutliga förstörelsen år 1900.

Vaktande Lejon

Utanför huvudporten till massor av byggnader i Kina står (sitter) två Lejon av sten 石獅 (Shíshī) och vaktar. Det kan vara både historiska byggnader som den Förbjudna staden och moderna byggnader som banker och restauranger. De är oftast i sten men kan även ibland vara i stål eller brons. Dessa lejon har en mycket tung symbolisk och lyckobringande funktion.

Om man tittar i samma riktning som lejonen så sitter alltid honan till höger och leker med sin unge under sin tass, och hanen till vänster och leker med en boll. Man hör ibland lite olika historier om vad bollen och ungen har för betydelse, men jag vet inte vilken jag ska tro på, men de bygger i stort på att lejonen representerar världen och livscykeln. Honan representerar Yin 阴 och hanen Yang 阳.

Hur man ska placera lejonen i förhållande till porten och eventuella trappor och dylikt är mycket noga enligt Feng Shui 风水. Dessa lejon är mycket viktiga för framgången för den som bor i huset, eller för företagets ekonomi.

När man väl lagt märke till dessa lejon ser man dem överallt här i Kina.

Två sten-Lejon som vaktar ett tempel i Xiamen.

Honans tass (till vänster) som leker med sin unge och hanen (till höger) som leker med en boll. Försök hitta en port där lejonen bytt plats.

Nya rutiner och priser för Visum till Kina

Sedan en dryg månad tillbaka är rutinerna och priserna för visum till Kina ändrat. Det mest påtagliga är utan tvekan prishöjningen. Andra större ändringar är att ansökningsformuläret har blivit mer detaljerat och att ambassaden i Stockholm och generalkonsulatet i Göteborg inte längre tar emot ansökningar per post utan ansökan ska sändas till en ny Servicecentral, Chinese Visa Application Service Center (CVASC).

Alla nya detaljer om förfarandet kan ni hitta här.

För att förhoppningsvis underlätta lite så följer nedan detaljerad instruktion för det som jag tror är det vanligaste scenariot, nämligen att ansöka om L-visum ("vanligt" turistvisum) med postförsändelse:

❏ Fyll i ansökningsformuläret som du tankar hem här. Behöver du detaljerad information om vad som ska stå i någon särskild ruta finns detaljerad instruktion här.

❏ Fäst ett passfoto i färg på avsedd plats på ansökningsformuläret. Fotot ska vara 48x33mm.

❏ Kontrollera att ditt pass är giltigt i minst 6 månader och har "tillräckligt" med blanka sidor. (min gissning är att två blanka sidor räcker)

❏ Skicka Pass, ansökningsformulär och frankerat och adresserat returkuvert till:

CVS Center, Box 242 33, 104 51 Stockholm

❏ När dina handlingar är mottagna kommer CVASC att kontakta dig och upplysa om exakt belopp som ska betalas och betalningsinstruktion.

❏ Efter mottagen betalning skickas det viserade passet tillbaka. Normalt tar det 7 arbetsdagar och det finns ingen expresservice för ansökningar via post.

Det påstås även att det snart ska gå att fylla i ansökningsblanketten online här.

Totalkostnaden för ansökningar sända med post är:

❏ 3 månader, ett inträde kostar 785 kr

❏ 3 månader, två inträde kostar 895 kr

❏ 6 månader, fria inträden kostar 1 005 kr

❏ 12 månader, fria inträden kostar 1 225 kr

Som synes en inte obetydlig prishöjning, och det förklaras med den extra kostnaden för Servicecentralen (565kr). Det är 190 kr billigare om man manuellt lämnar och hämtar handlingarna på servicecentret på Karlavägen 108 i Stockholm.

Om man tillhör länen: Blekinge Län, Hallandes Län, Jönköpings Län, Kronobergs Län, Skåne Län, Värmlands Län och Västra Götalands Län så kan man fortfarande göra personinlämnad ansökan på generalkonsulatet i Göteborg, och då gäller deras tidigare instruktion och prislista.

酒

Har ni lagt märke till att Kineser som pratar Engelska ofta kan göra roliga förväxlingar mellan t ex vin, öl och sprit?

När man sitter och dricker öl kan de säga:

"I really like this wine"

eller

"I know Sweden has a very famous white wine" (ABSOLUT Vodka)

Detta kommer av att Kinesiskan har ett samlingsord som täcker upp alla former av alkoholhaltiga drycker, och som vissa lär sig översätta till t ex "vin", men i praktisk mening betyder det "alkohol".

Ordet är 酒 (jiǔ) och för att skilja på olika typer av alkohol sätter man något beskrivande tecken framför:

Ex:

白酒 (báijiǔ) = "Vit alkohol" betyder brännvin

红酒 (hóngjiǔ) = "Röd alkohol" betyder rödvin

för att skilja på brännvin och vitt vin så heter vitt vin:

白葡萄酒 (báipútaojiǔ) ="Vit druva alkohol" = vitt vin

啤酒（píjiǔ) = "öl alkohol" betyder öl

Naturligtvis kan man även hitta detta fenomenet i felöversatta menyer i Kina där rubriken kan vara "Wine" (vin) och sedan bara innehålla brännvin och öl.

Jag vid en rejäl spritflaska i Guilin märkt just med skrivtecknet 酒=alkohol

"Vinlista" på ett kafé i Beijing. Som synes inget vin, men öl och sprit.

Beijing vs Shanghai #2

Beijing och Shanghai har någon form av Stockholm/Göteborg förhållande. Det är mycket vanligt att Beijingbor inte tycker om Shanghai och vice versa. Pinsamt ofta hör man även detta snacket bland oss Expats och det är tydligt att det är lätt att bli lokalpatriot trots att man bara är tillfällig gäst i en stad. Just nu tycks ämnet vara extra hett i bloggosfären.

För ett år sedan gjorde jag en lite plojjig jämförelse mellan städerna med poängsättning likt en tävling. Här gör jag nu en uppföljare och höjer seriösitetsnivån ett snäpp.

Ska man vara seriös måste man först bestämma sid vad det egentligen är man jämför. Att jämföra vilken stad som är bäst att turista i blir en alltför ojämn kamp för att vara intressant. Att jämföra vilken stad som är behagligast att bo i som västerlänning blir mer givande, så det väljer jag att göra.

Restauranger

Den kanske tydligaste grundläggande skillnaden i matkultur mellan städerna är att Beijings mat är mer nudel/vete-baserad och Shanghai's mat är mer ris-baserad. Dock är båda städerna så globala att de lokala restaurangerna är kraftigt utspädda med alla Kinas kök och inte minst även med hela övriga världens kök. Båda ställena har med råge fler restauranger än vad man rimligen kan utnyttja så jag kan inte se någon praktiskt skillnad mellan städerna i avseende på restauranger.

Shopping

Ungefär som i restaurang-kategorin så har både Beijing och Shanghai så extremt mycket marknader/shoppingcenter och affärer att ingen har en möjlighet att ens utnyttja en bråkdel. Det finns ingen anledning att påstå att det ena ställer skulle vara bättre än de andra när båda har så extremt mycket.

Nöjen/Aktiviteter

Här blir det knivigare. Var det gäller nattliv tror jag nog det är som ovanstående kategorier, dvs båda har mer än tillräckligt. Utbudet av museum och finkultur kan jag inte nog mycket om för att kunna göra något klokt uttalande, men troligen...

Även om man är bosatt i en stad ska man inte förringa turistattraktionernas nöjesvärde då det är ganska trevligt att då och då besöka någon attraktion. Trots att jag bott tre år i Beijing händer det ganska ofta att jag besöker turistmålen. I detta avseendet har Beijing ett gigantiskt försprång med så många turistmål att en normal Expat oftast inte hinner se alla.

Att besöka närliggande städer är också ett kul nöje, och här har Shanghai sitt försprång. Beijings närområde (Tianjin!) är inte särskilt spännande i jämförelse med t ex Suzhou och Hangzhou som ligger behagligt nära Shanghai. Shanghai ligger även mer centralt i landet vilket även underlättar om man ska lite längre.

Klimat

På sommaren är det lika eländigt tok-varmt på båda ställena. Hösten kommer ungefär en månad tidigare i Beijing och på vintern är det typ 5-10 grader varmare i Shanghai. Våren är ungefär samma på båda platserna.

Det regnar mer i Shanghai som har ganska regelbundet regn hela året med en ökning på sommaren. Beijing är nära på helt fri från nederbörd november till mars och det är nästan bara i juli och augusti som Beijing har riktigt regn. Däremot åker Beijing på en och annan sandstorm på våren.

Stadsbild

Shanghai's stadsbild kännetecknas av att skyskraporna är höga och står mycket tätt, och gatorna är smala. Man kan nästan säga att Beijing är tvärt om, med betydligt glesare mellan bebyggelsen som inte är lika höga och med mycket breda gator.

Det finns ungefär dubbelt så mycket bilar i Beijing som i Shanghai. Beijings vägnät är ett strukturerat rutmönster av breda gator omslutet av ringvägar. Shanghais vägnät är ett trassel av småvägar.

Shanghai's tunnelbana är nu störst i världen och Beijing är för närvarande nr 4:a. Båda städernas tunnelbanenät växer hela tiden snabbt.

Arkitektur

Shanghai's äldre arkitektur är till stora delar Europeisk och Beijing's är genuint Kinesisk. Shanghai's moderna arkitektur har full fokus på höga skyskrapor, medans man i Beijing bygger lägre med lite mer geometriska utsvävningar.

Språk

För den som inte kan prata Kinesiska är det lika illa/bra på båda ställena. För den som kan prata Mandarin (Kinesiska) är det ett steg lättare i Beijing eftersom de flesta pratar Mandarin hela tiden. I Shanghai pratar man normalt "Shanghainese" 吴语 (wúyǔ), men alla kan parat Mandarin om de vill.

Mentalitet

Karikatyren av en Shanghai-bo är en karriärsmänniska som har full fart hela tiden. Motsvarande karikatyr för Beijing är en person som sitter på en pall i en Hutong och relaxar.

På något sätt speglar dessa överdrivan karikatyrerna livet i de båda städerna. Det är högre tempo i Shanghai, och mer avslappnat i Beijing. Många av Kinas rika skapar sina millioner i Shanghai och flyttar senare i livet till Beijing när de vill varva ner och njuta av sina pengar.

Vad drar man för slutsatser av det här? Var är det bäst att leva som Expat - I Beijing eller Shanghai?

Jag tänker inte utse någon vinnare, och jag tror heller inte det finns någon tydlig vinnare. Det handlar mest om "känsla". Faktiskt tror jag det oftast är så enkelt att man fastnar för den staden man "råkar" hamna i först och båda har med råge tillräckligt att erbjuda.

Karakteristiska moderna byggnader i Shanghai och Beijing. Till vänster skyskraporna på Pudong i Shanghai och till höger Fågelboet (OS arenan) i Beijing.