tisdag 11 augusti 2009

Jag blir så trött....


Det känns som historien upprepar sig.

I går måndag när jag dök upp på mitt hotell i Beijing efter min sommarsemester såg personalen lite nervösa ut.
"Vi har ett mindre rum du kan få lite billigare om du vill", inledde damen i receptionen.
Värt att titta på tänkte jag och vi gick och tittade.
"Nej - vill inte ha. Alldeles för litet.", blev mitt tveklösa omdöme - det var verkligen litet.
"Tyvärr är det det enda rum vi har", fortsatte damen lite tvekande.
Nu blev jag lite irriterad. Jag hade verkligen tydligt rett ut innan jag åkte vilken dag jag skulle komma tillbaka. Jag hade även fått det konfirmerat med ett mail. Nu var det läge igen att blanda in chefen.
"I morgon kan du få ditt gamla rum - och det lilla rummet får du för 30 RMB billigare" lovade hon.
Snäll som jag är accepterade jag och genomled en natt i rummet. Det var verkligen SÅ litet.

I morse avnjöt jag min frukost som jag sedan länge förhandlat mig till ska ingå i rumspriset. När jag ätit färdigt kommer reprisen från i vårs. Den stackars servitrisen vill ha 35 RMB för frukosten. Ytterligare irriterad var det dags att söka upp chefen igen.

"Men det var ju i ditt gamla rum som frukosten ingick. I detta lilla rummet sa jag aldrig att frukosten ingår.", blir hennes intelligenta svar.
"Men jag har bott här sen i våras och vi är sedan länge överens om att frukosten ingår i mitt rumspris", replikerar jag
Hon upprepar sin ståndpunkt att det avtalet gällde det gamla rummet.
"Men jag fick det lilla rummet 30 RMB billigare, och frukosten kostade 35 RMB. Det betyder ju att det lilla rummet blev dyrare än det större", förklarar jag.
Ingen svar. Jag förklarar igen och hon är fortfarande tyst. Efter ytterligare några tysta sekunder inser hon tydligen att det ligger något i mitt resonemang och hon fixar tillbaka mina pengar.

Nästa problem. Nu vill jag ha mitt riktiga rum - men det visare sig fortfarande omöjligt. Min irritation börjar nu närma sig en farlig nivå och jag skärper tonen en aning. (Jag ska inte citera)

Min tonhöjning gjorde nytta och de gav mig till slut hotellets svit(!). Nu är inte en svit på detta hotellet så bedårande men i alla fall helt OK och betydligt större. Dock så får jag bara ha den tills de lyckas få loss mitt gamla rum. Får se hur lång tid det tar....

Min temporära "svit" i väntan på mitt riktiga rum

2 kommentarer:

  1. Soffgruppen ser ju skön ut så det gör väl inget om det dröjer tills ditt rum blir ledigt.

    SvaraRadera
  2. Krister jag tolkar det som att du fixar att argumentera på kinesiska.

    Bra gjort Krister avtal skall hållas.

    Jag vet att du har en trevlig kinesisk fru.

    /Owe

    SvaraRadera