Nästan att mediarapportering om Kina går att kategorisera till att gälla tre olika aspekter avKina. Av dessa tre så brukar den första framhävas överdrivet positivt, den andra neutralt, och den tredje hårt vinklat negativt. Jag ska beskriva vad jag menar:
Nr 1 - Kultur/Historia/Tradition
Dessa sidor brukar romantiseras och beskrivas med stor respekt och vördnad. Ofta skrivs det om gamla kloka Kinesiska visdomsord, om det fantastiska kulturarvet, om fantastiska byggnadsverk och om kloka levnadssätt. Den gamla Kinesiska kulturen är en "helig ko" som "aldrig" kritiseras.
Nr 2 - Den nutida Ekonomin/Marknaden
Vanligen beskriven ganska korrekt och neutralt med siffror och fakta, även om de ibland mixas med olika "styrkande" ord i olika riktningar. Det vanligaste temat är naturligtvis den extrema tillväxten, och Kinas växande ekonomiska kraft. Ofta naturligtvis med tolkningar och framtids spådomar, men överlag acceptabelt oklanderligt.
Nr 3 - Diktatur/Politik/Mänskliga rättigheter
Här försöker skribenter överträffa varandra med att kritisera Kina. "det förtryckta kinesiska folket", "den brutala diktator-regimen" och alla dagliga "övertrampen mot alla mänskliga rättigheter" är vanliga teman. Dessa artiklarna saknar ofta verklighetsförankring och är definitivt inte representativa för landet som helhet, men skribenterna kan i princip påstå vad som helst - för vem skulle säga emot? Det är ju politiskt korrekt att parat skit om Kina.
Håller med dig. Samtidigt måste man säga att det ÄR svårt med Kina - svårt att förstå ännu svårare att acceptera. Sedan måste man också påpeka att oavsett hur bra eller dåligt de utsändas kunskaper om Kina och kinesiska språk (plura), det redationer här hemma bestämmer. Är det inte politiskt korrekt då får man ingen utrymme. Så enkelt är det och det gäller inte bara Kina.
SvaraRaderaNyttig idiot är det jag mest tänker på när jag läser din blogg.
SvaraRadera