lördag 31 oktober 2009

Smakrik, Kryddstark, Riven Potatis


Det finns en historia om han som i modern tid blev riktigt rik på att introducera våra västerländska potatischips i Kina. I dag finns det extremt många varianter i hyllorna på snabbköpen, men de jag har provat har inte varit särskilt goda.

Vid sidan om de västerländska chipsen finns det en motsvarighet som har serverats på restauranger i Kina långt innan vi började tillverka chips i västvärlden. Det är friterade rivna potatis, som har en smak som är ganska nära de västerländska chipsen. Det är en rätt som finns i menyerna bland de andra "vanliga" varmrätterna, och friteras efter beställning, så man får in den varm. Den passar att äta till andra varmrätter och fungerar även som öl-snacks. Mycket gott och beroendeframkallande!

Rätten brukar heta 香辣土豆丝, xiāng là tǔdòusī, vilket kan översättas "Smakrik, Kryddstark, Riven Potatis". Kryddningen kan vara extrem, så det är bra om man kan säga bù tài là, 不太辣, (Inte alltför kryddstark)

"Smakrik, Kryddstark, Riven Potatis" - Kinesiska "potatischips". Passar utmärkt till öl.

fredag 30 oktober 2009

iPhone lanseras i Kina....exakt.....NU!!!


Detta är (troligen) mitt sista inlägg om iPhone's långa väg till Kina.

Exakt nu, dvs 2009-10-30 kl 20:00 kinesisk tid lanseras iPhone officiellt i Kina.

Priset för 3G/8Gb blir ca 4995 RMB (Upplåst!). Notera att denna varianten INTE har "normal" WLAN. Läs mer här.

Att tälta i Beijing


Uteliggare finns lite här och där i Beijing. Var, är lite beroende på när polisen kör sina upprensningar inför olika händelser. Ibland är ex. bänkarna på Wángfǔjǐng,王府井, fulla på natten, och ibland helt tomma.

När jag hittade ett tält mitt på gågatan i Beijing trodde jag först att det var en "Lyx-uteliggare". Vid närmare granskning så passade inte ägaren in på schablon-bilden av en uteliggare. Han såg ovanlig städad ut. Det var utmed 工人体育场北路, Gōngrén Tǐyùchǎng běilù, dvs öst/väst-gatan vid Workers Stadium's norra entre (Beijings största fotbollsarena) som jag hittade den roliga figuren. Strax visade det sig att det var extremt mycket köande folk utanför arenan. Det var något viktigt biljett-släpp på gång. Dagen efter började biljetterna säljas, och då var kön så lång att den sträckte sig ändan bort till östra entrén på Workers Stadium, så det var nog ett MYCKET viktigt biljett-släpp.

Det var uppenbarligen väldigt många som övernattade på gatan eftersom att kön var ganska lång redan dagen innan. Dvs. smart att ta med tält, men lite komiskt att välja att slå upp det mitt på gågatan där det bitvis är väldigt mycket folk.

En figur som tältar på gatan i Beijing

torsdag 29 oktober 2009

KVINNLIG lärare!


Jag har tidigare rapporterat hur förödande det är inom den Kinesiska språkundervisningen om en manlig elev har en kvinnlig lärare. (Stora starka karlar pratar som flickor)

Nu har tragedin drabbat mig igen, 哎呀!

När jag kom tillbaka efter min ledighet så har jag av någon hittills oförklarad anledning fått ny lärare. Morgonpigga 许丽丽, Xǔ Lìlì, sitter och väntar på mig när jag trillar in på skolan kl 8:30, och presenterar sig som min nya lärare. Jag bet ihop och hälsade artigt, men blev naturligtvis orolig för min språkliga framtid. ;-)

Nu är det inte vetenskapligt fastslaget hur illa det är. Det kanske bara är en myt? Kanske skapad av några få bittra manliga språklärare? Vi får väl se om jag börjar använda en massa feminina uttryck och efterslängar i fortsättningen, 啦. Hittills har jag klarats mig, . (tror jag)

Min nya lärare 许丽丽, Xǔ Lìlì

onsdag 28 oktober 2009

Billig Whisky - Dyr Juice


Vi Svenskar är ju väl inskolade i att drycker med alkohol alltid är de dyraste i menyn. I Kina är det långt ifrån sant. Jag satt tex nyligen på en restaurang i Beijing's flygplats och konstaterade att i deras meny så är ett glas av de flesta Whisky-sorterna billigare än deras Juice! (Juice är överlag dyrt här)

Har även varit på restauranger där vinet är billigare än vattnet i glaset jämte. I ett fall kostade ett glas husets röda vin 28 RMB, och en plastflaska vatten 38 RMB. Tragiskt nog upptäcktes inte detta förrän notan kom in och då hade vi beställt 3 flaskor vatten - för totalt 114 RMB!

På vanliga Kinesiska smårestauranger kostar 60 cl öl 3-6 RMB och en burk 33 cl CocaCola ca 5 RMB dvs halva priset på öl mot läsk.

Ännu en rad av exempel på att saker kan kosta vad som helst i Kina.

Olika sidor i samma meny. Johnnie Walker (Whisky) Black resp. Red kostar 35 resp. 26 RMB/glas medan färsk Juice kostar 40 RMB/glas.

tisdag 27 oktober 2009

British Airways - 不错


Har i princip alltid varit Star Alliance trogen (SAS, Lufthansa, Air China m. fl.) när jag reser. Anledningarna är både att de är starkast från Skandinavien, och naturligtvis även bonusprogrammet. Nu får man ju ganska begränsat med poäng när man flyger "ap-klass" (ekonomi), så den sista anledningen väger inte så tungt för mig längre.

När jag igår flög till Beijing så var jag "o-trogen" och provade för första gången British Airways (ekonomi) på en långflygning. British Airways tillhör "oneworld", vilket är Star Alliance's stora elaka konkurrent.

Lite förvånad (varför?) så konstaterar jag att British Ariways är aningen bättre än SAS på flera små punkter, som tillsammans gav en riktigt bra helhetsbild. Sätena, och framförallt nackskydden är bättre än SAS, med stadiga sidostöd för huvudet. Betydligt fler filmer, och framför allt "on demand" som SAS inte har i ekonomiklass. (man kan starta, stoppa och spola i filmerna). Även ett litet "komfortpaket" med tandborste, strumpor och "ögonbindel" som SAS bara har i de högre klasserna. Mat och övrig service var ungefär motsvarande.

Jag kanske fortsätter att vara "o-trogen" även i framtiden.
(不错 = "inte illa")

En British Airways Boeing 747:a - fast jag åkte en 777:a

måndag 26 oktober 2009

Kinesiskt avslut i Sverige med Karaoke


Mitt korta besök i Sverige är över för den här gången och jag åker idag tillbaka till Beijing. Nästa gång jag dyker upp här hemma blir till jul.

"Som vanligt" har jag inte hunnit träffa alla som jag borde, men jag hann med några stycken. Bland annat min goda vän Daniel. Eftersom jag numera på många plan är halvt Kines så avslutade vi naturligtvis kvällen med Karaoke. (eller "kǎlā O K",卡拉OK, som Kineserna säger.). Den Japanska Karaoke-trenden spred sig snabbt över till Kina, och är nu den populäraste fest-aktiviteten här. Överallt på gatorna i Kina ser man blinkande "KTV"-skyltar i neonljus, vilket är Karaoke-barer. Det är även mycket vanligt att Kinesiska familjer har Karaoke-maskin hemma. (vi är inget undantag)

Var sjunger man Karaoke bäst i Kalmar, om inte i precis färdigställda Restaurang Larmgatan 10's nya lyxiga konferensrum, som har all tänkbar utrustning. Naturligtvis blev huvudattraktionen min stående favorit "My Way" (Paul Anka/Frank Sinatra).

Daniel och jag dominerar på Karaoke-scenen i Restaurang Larmgatan 10's nya konferensrum.

söndag 25 oktober 2009

Val av Tjänstebil


I Sverige är ju som bekant valet av tjänstebil ett dilemma för företagare. Många väljer en enklare modell än de egentligen vill ha, på grund av rädsla för hur kunder och avundsjuka grannar kommer att reagera.

Jag följde nyligen med en Kinesisk bekant som smakråd när han skulle köpa tjänstebil till hans nya företag. Jag tyckte att han tittade på onödigt vräkiga och över-utrustade bilar, så jag föreslog något enklare för att spara lite pengar. Då förklarade han för mig att eftersom hans kunder kommer att se bilen så är det mycket viktigt att visa upp något som imponerar - annars kommer kunderna bli skeptiska till bolaget.

Någon fundering på grannarnas reaktion hade han inte heller. Kineser ser ekonomisk framgång som något fint och beundransvärt. Inte som i Sverige, där avundsjukan är starkare än sexualdriften.

Vilken tjänstebil ska man välja? Filosofin är ganska olika om du är Kines eller Svensk.

lördag 24 oktober 2009

Jag vill ju inte bli fet som du!


Inom vissa ämnen är Kineserna väldigt frispråkiga. Två av dessa ämnen är pengar och utseende. Du behöver inte ha känt en Kines speciellt länge innan han/hon börjar fråga om hur mycket du tjänar eller vad ditt boende kostar.

Har du nyligen köpt något så frågar de garanterat hur mycket du har betalt. Vanligen blir kommentaren att du betalt för mycket.

Angående utseende så är det vanligt att Kineser säger till mig:
"Oj - vad tjock du är"
Detta är (oftast) inte illa menat utan betyder ungefär att man ser välmående ut.
Det är inte heller konstigt eller ovanligt att en Kines säger:
"Din frisyr är inget vidare"

Jag lunchade med en tidigare arbetskollega, Fiona, och jag föreslog att vi skulle äta grillad anka ("Peking Anka"). Då svarade hon utan att vara ironisk eller något tecken på att hon skämtade:
"Nej - Det är alldeles för fet mat. Jag vill ju inte bli fet som du!"

Min tidigare kollega Fiona, vars värsta mardröm är att bli lika tjock som jag.

fredag 23 oktober 2009

Måste en Turist se ut som en Turist?


När "Svenssons" är ute i världen och "turistar" så byter man helt plötsligt skepnad:

Man har en midjeväska för att förvara plånboken.
Man bär ryggsäcken på magen.
Man går omkring i T-tröja med fånigt tryck. (I Beijing ofta "I Climbed The Great Wall"-tröja)
Man tar på sig kakifärjade, och för stora, byxor.
Etc. Etc.

Oftast skulle man aldrig använda ovanstående i sin hemstad, men är man ute och reser ändras klädstilen. Jag har hört personal på turistmål säga att man känner igen den Svenska turisten på att han är sämst klädd (och att han frågar hur många procent alkohol det är i ölen)

När jag flyger mellan Kina och Sverige reflekterar jag ibland över hur passagerarna är klädda. Kineserna är uppklädda och fina, och Svenskarna ser ut som "backpackers" enligt beskrivningen ovan.

Varför förändrar man helt plötsligt sina klädideal (till det sämre) när man kommer utomlands?

Själv har jag en lite komisk "turist-fobi" som yttrar sig genom att jag hatar att se ut som, eller behandlas som, en turist. Därför brukar klä upp mig lite extra när jag reser för att minska effekten. Jag lyckas inte alltid, men jag gör mitt bästa. Jag är inte helt nöjd om jag kommer på mig själv med en karta i handen i en gatukorsning. ;-)

Personerna på bilden har INGENTING med artikeln att göra. Bilden tagen på Beijing's flygplats.

torsdag 22 oktober 2009

Säker tunnelbana?


Den 29:e juni 2008, inför OS, införde Beijing förhöjd säkerhetsnivå i tunnelbanesystemet. Inledningsvis annonserades att det bara skulle gälla till 20:e september (2008), men liksom för tex Himmelska fridens torg så beslutades att den förhöjda nivån ska bli kvar på obestämd tid.

Det som märks tydligast är att alla passagerares väskor måste åka genom röntgen och att det finns en massa vakter med manuella metalldetektorer. Då och då kan det dyka upp en hund. Lite här och där står det även "bomb-behållare" vilket är en stålgryta med lock som är tänkt att användas om man hittar något explosivt föremål.

Vakterna är vanligen lite trötta, så det är inte ovanligt att man kan smita förbi röntgenbandet om man inte har alltför stor väska, vilket jag tycket är ganska förvånande och dåligt. Det är inte heller de "tyngre" vakterna som jobbar i tunnelbanan utan oftast små tunna tjejer - men det finns polisstationer nere i de flesta tunnelbanestationerna, så jag gissar att de ganska snabbt får kraftfull assistans om dom möter problem.

Statistik från linje 5 säger att under den första dagen (080629) med den förhöjda säkerhetskontrollen hittades 90 förbjudna föremål såsom bensin och knivar, och att 50 personer blev avvisade. (Offentlig Kinesisk statistik är inte alltid helt korrekt)

Säkerhetsstation med väskröntgen i Beijing's tunnelbana

"Bomb-behållare" som står lite här och där på tunnelbanans perronger.

onsdag 21 oktober 2009

Hur bra är jag?


Är just nu på snabbesök i Sverige några dagar. En helt naturlig, och ständigt återkommande fråga jag får av mina bekanta är hur bra min Kinesiska är nu efter att ha pluggat Mandarin sedan i maj. Jag försöker reda ut begreppen:

I det dagliga livet "på gatan" i Beijing klarar jag av det mesta. Inga större problem att prata vägar, riktningar eller avstånd med taxichaufförer. På restauranger kan jag beställa de vitalaste rätterna och dryckerna. Jag kan diskutera priser och storlekar i affärer, tider och platser etc när jag bokar biljetter eller hotellrum.

Jag kan skriva/läsa/säga ungefär 700 ord. Dessvärre har jag en eftersläpning i hörförståelsen, så jag snappar inte upp lika många ord som jag själv kan uttala. Jag får ganska ofta be kineserna prata lite saktare, och att upprepa sig. Det går acceptabelt att ha en "kantig" middagskonversation med någon som bara pratar Kinesiska även om det inte blir någon nyanserad diskussion.

Min "specialité" relaterat mot andra studenter är att jag har mycket lätt att läsa, men framförallt att SKRIVA de Kinesiska tecknen. I princip alla nya ord jag lär mig kan jag också skriva. Jag klarar normal SMS-konversation utan större problem. (Var? När? Vad?).

Detta låter väl bra, men jag har fortfarande en bit kvar till mitt mål att klara ett ledigt och avslappnat samtal helt på Kinesiska utan att det ska vara allt för ansträngande - vilket det är idag.


Urklipp från min skolbok (博雅汉语, Boya Chinese)

tisdag 20 oktober 2009

Watercube - Världens snabbaste bassäng


"Watercube",水立方, (eller "Beijing National Aquatics Center", 北京国家游泳中心) är världens snabbaste simbassäng. Under OS i Beijing 2008 slogs 25 världsrekord här. Anledningen till att den är så snabb är bland annat att den har 10 banor mot vanligen 8. Den är också en meter djupare än vanligt. Detta gör att turbulensen mot botten minskar, och även vågreflexerna mot kanterna reduceras.

Designen på byggnaden är (som vanligt) ganska speciell. Den kantiga formen utgör en bra kontrast mot den runda och mjuka formerna på "Birdnest" som finns precis jämte. "Bubblorna" är av plast och därför lämpliga att belysa i olika färger. Jag följde uppbyggnaden av kuben under åren före OS och tyckte under en tid att den var riktigt ful - tills jag såg den belyst. Den är också inte speciellt vacker i dagsljus, men med kvällsbelysning blir den mycket fin. Oftast är den blå, men ibland växlar den i färger och då är det riktigt vackert.

Vanligen är kuben öppen för besök under dagtid. Kanske inte så jätteintressent, men den känns betydligt större på insidan än utsidan. Även stor souveniraffär finns där inne med alla tänkbara Watercube-applikationer. Kan vara kul med badbyxor med Watercube-mönster? Publikkapaciteten är 17 000, vilket är aningen mer än för Globen i Stockholm.

Michael Phelps, som tog 8 guld under OS i vattenkuben, har fått ett lite roligt Kinesiskt namn: 菲尔普斯, Fēi'ěrpǔsī som uttalas ungefär "Fejörposi". Säger man det fort så låter det nästan som "Phelps"

Vattenkuben i kvällsbelysning

Insidan som känns större än utsidan. Oftast är basängen öppen för turistbesök.

måndag 19 oktober 2009

"No Shopping"


Rubriken kanske vid en första blick låter negativ, men det är raka motsatsen.

De flesta paketresor för turister här borta i Kina innehåller en hel del "bonus"-arrangemang som beskrivs tex som:
"Nu ska vi på en Te-ceremoni",
eller
"Nu ska vi besöka en Jade-fabrik".

I praktiken är det ett mycket välplanerat affärssamarbete mellan researrangören och tex Te- eller Jade-företaget. Det brukar inledas med någon form av demonstration av den aktuella produkten och därefter finns lägligt nog alla möjligheter för shopping. Och man har inte så mycket annat val än att stanna i affären tills bussen kör vidare.

Denna typ av försäljning är vanlig både på enkla endagsutflykter och på långa paketresor. Första, och kanske andra, stoppet kan vara intressant, men sedan blir man vanligen riktigt trött på det. Det är inte heller förhandlingsbart att åka tidigare från en leverantör eftersom det finns avtalat hur länge turisterna måste stanna i shoppingavdelningen.

Sist jag gjorde en liknande turistresa blev vi så trötta på "shoppingen" att vi hoppade av turen och tog en taxi hem. Då hade de lyckats planera in fyra shopping-stop på en endagstripp.

Det finns dessbättre även resor utan shopping! Dessa turer är naturligtvis dyrare men betydligt behagligare.

Nu är inte allt bara negativt med denna "shopping". Åker man en fullspäckad paketresa runt Kina så är det inte så lätt att få tid att leta upp dessa typ av varor på egen hand. Jag har även intrycket av att det vanligen är ganska bra kvalité på de varor som säljs - och naturligtvis även pris därefter.

På denna resan står det inget om "shopping", vilket med stor sannolikhet betyder just att det blir en hel del "shopping".

Här annonseras det tydligt (det positiva budskapet!) att man slipper den uttröttande försäljningen. Står det inte något liknande kan man vara ganska säker på att "shopping" ingår.

söndag 18 oktober 2009

Kinesisk frukost


Mitt "nya" hotell har inte någon västerländsk frukost, så jag har nu tvingats bekanta mig lite mer med Beijing's frukostkultur. För mig är frukost något som jag ogärna experimenterar allt för mycket med, så jag har huvudsakligen provat det som liknar det jag är van vid.

Att berätta vad som är Kinesisk frukost i allmänhet är ett otroligt stort kapitel - för stort för att jag ens ska försöka. Variationen är även stor över landet. Jag har dock "tvingats" känna på en hel del olika (obehagliga) alternativ genom åren - som att få fisksoppa till frukost när jag hade en kraftig baksmälla, eller kycklingfötter när jag var tok-hungrig efter en lång nattåg-resa.

På gatorna i Beijing finns det mycket snabbmatsfrukost som tillagas på små vagnar eller "hål-i-väggen"-hak. Mycket billigt - vanligen 1,2 eller 3 RMB för en frukost.
Det jag gillar bäst är olika varianter av "pannkakor" med ägg på. Det gäller att säga bùtàilà, 不太辣, (Inte alltför starkt) - annars åker man på en kryddning som inte motsvara mitt frukostideal.

Här steks en enkel form av pannkaka/ägg på gatan utanför min skola.

En lite lyxigare variant: Först "pannkaka" med ägg, därefter någon form av krispigt bröd, som slutligen viks ihop till en "kaka".

Typisk frukost på mitt hotell: Stekta ägg med ett friterat bröd, och en inte så god sojamjölk-soppa.

lördag 17 oktober 2009

National Art Museum of China


Ibland när jag ska vara lite kulturell hugger jag ett museum på slump på kartan. Senast blev det "National Art Museum of China". Detta museum påstås vara Kinas största konstmuseum men det känns inte så otroligt stort. Hade förväntat mig något större. Museet ligger en kilometer rakt norrut från "turistdelen" av Wangfujing.

Museet ställer just nu ut konst från de senaste 60 åren vilket betyder från bildandet av Folkrepubliken Kina 1949. Det är stor variation på motiven och sättet att måla, men flertalet är avbildningar av hårt arbetande Kineser från Mao-tiden som tittar mot skyn med stort framtidshopp och nationalism i blicken.

Om man är konstintresserad är naturligtvis detta museum ett måste, men annars så rekommenderar jag att lägga en halvdag någon annan stans om man har begränsat med tid i Beijing. För mig blev det ett acceptabelt sätt att "bränna" en förmiddag.

National Art Museum of China

Exempel på blandad konst på museet i olika stilar

Jag, framför målning av Deng Xiaoping som stolt tittar ut över sitt verk - dvs det marknadsekonomiska Kina avbildat i form av Shanghai's skyskrapor

fredag 16 oktober 2009

Varma eller kalla fötter


I ALLA Kinesiska hem så står det en rad med inomhus-tofflor innanför ytter-dörren. Så fort man tagit av sig ute-skorna kliver man i tofflorna. Detta gäller även alla andra lokaler där man tar av skorna, typ SPA'n och hotellrum.

Det är två huvudanledningar:
- Man vill inte smutsa ner sina strumpor
- Man vill inte kyla ner sina fötter.

Det är den andra anledningen som väger klart tyngst. För Kineser är varma fötter otroligt viktigt. Att gå helt barfota är nära på otänkbart. Endast den moderna västinfluerade generationen går barfota i sandaler. Små barn utan strumpor tror jag knappt existerar ens i den stekheta sommaren.

Jag är oftast (för) varm om mina fötter och tycker det är skönt att ha så lite som möjligt på mig, och gillar inte tofflorna. Det väcker alltid förvånande reaktioner, och kommentarer om att det inte är bra för min hälsa, och att jag kommer att bli sjuk.

Typisk vy-neråt när man kliver innanför dörren till ett Kinesiskt hem

torsdag 15 oktober 2009

Världen högsta punkt


Inte riktigt sant, men världens högsta offentligt tillgängliga punkt.

Jag syftar på Shanghai World Financial Center (SWFC). SWFC har världens högsta takhöjd räknat på färdigställda byggnader (så kom man förbi Burj Dubai som inte är klar, och spiran på Taipei 101). Enligt den officiella rankingen är SWFC idag nummer 2, med sina 492 meter efter Taipei 101 vars spira når 508 meter.

Det var några år sedan jag var i Shanghai, så det var först nu jag fick möjlighet att åka upp i SWFC som färdigställdes förra året. Något ganska effektfullt med SWFC är att man kan titta NER på Jin Mao Tower som är världens 5:e högsta byggnad. Hålet i toppen genom SWFC är också lite speciellt. Den högsta utsiktspunkten är precis över hålet, med delvis öppnat glasgolv neråt.

Efter besök på världens högsta punkt i SWFC avslutade vi kvällen värdigt med middag och drinkar i världens högsta bar i Jin Mao Tower precis jämte. Har det framkommit att jag gillar höga hus?

Vänster: Jin Mao Tower, 421 meter. Rankad 5:a.
Höger: Shanghai World Financial Center, 492 meter. Rankad 2:a men har världens högsta takhöjd.

Vy från utsiktspunkten över hålet i SWFC. Notera att man ser Jin Mao Tower uppifrån, vilket är extremt ovanligt för byggnader i denna klassen.