måndag 7 december 2009

Om pinnar


Kanske den roligaste frågan jag fått om Kina är:
"Jag har hört att det bara är en myt att man äter med pinna i Kina, hur är det med det?"

Första gången vi "Svensson's" provar att äta med pinna brukar vara en ganska fnittrig tillställning, med massor av små skämt t ex om det omöjliga att lyckas bli mätt. Det avdramatiseras ganska fort, och det tar inte så lång tid innan det känns helt naturligt.

Ät-pinnar heter 筷子, kuàizi,Kinesiska, vilket är samma uttal som för 快子, som betyder "snabbt barn". På grund av detta så får en del bröllopspar speciella ät-pinnar i bröllopspresent vilket då möjligen(?) skyndar på graviditeten.

I souveniraffärerna i Beijing hittar man mängder med pråligt målade ätpinnar i en massa olika färger i fina presentaskar. Dessa målade pinnar ser man dock aldrig "på riktigt" i Kina. Det som räknas som eleganta pinnar här är vanligen helt svarta med något litet metallinlägg längst upp.

Pinnarnas utseende varierar lite över den "pinn-ätande" världen, och här är ett urval av typer:
Kinesiska pinnar
De kinesiska pinnarna är relativt långa och ganska jämntjocka, med trubbig ände. Ofta lite kvadratiska i den änden man håller i. Vanligen av trä, bambu eller plast.

Koreanska pinnar
Ganska korta och har ovalt tvärsnitt. Alltid av metall. Normalt ingår även en sked i den koreanska dukningen, då vissa Koreanska rätter lämpar sig att ätas med sked.

Japanska pinna
Även dessa är ganska korta. Vanligen runt tvärsnitt och tillverkade i trä. Den mest karakteristiska draget är att de är spetsiga. Anledningen till det är att i den Japanska kulturen är det vanligt att man "spetsar" maten med pinnen, vilket för övrigt är totalt förbjudet i det Kinesiska bordsskicket.

Vänster: Kinesiska pinnar
Mitten: Koreanska pinnar
Höger: Japanska pinnar

4 kommentarer:

  1. Att spetsa maten med pinnen anses inte särskilt civiliserat i Japan och är inte så vanligt... Men du har rätt i att det inte är totalt förbjudet heller.

    SvaraRadera
  2. varför kallar Kineser sina pinnar för "snabba barn? alltså dom är ett rysligt konstigt folk.... jag var i kina år 1995 och jag tyckte aldrig att jag kunde förstå mej på folk. ok dom pratar ett annat språk men kulturen är helt annorlunda och det är det som spelar roll!!! Kineser och Västerlänningar klarar nog aldrig att greppa varandra, tror jag.

    hälsar
    Lilla Mymlan

    SvaraRadera
  3. Ha Ha,
    men är det inte fascinerande?
    Jag har levt tätt inpå Kineser i 8 år nu och hittar ständigt nya roliga(?) egenheter.

    SvaraRadera
  4. Under den tiden jag var i kina kände jag det iallafall som att jag blev mätt ;)

    SvaraRadera